En plan för hur medlemmarnas löner ska öka kommer att presenteras vid Sveriges Ingenjörers fullmäktige som startar om drygt en vecka. Det blir också inval av nya i styrelsen och besked om vilka av de 40 motionerna som får tumme upp.
Den 18–20 november äger årets Ingenjörsfullmäktige rum. Där fattas de viktiga besluten om prioriteringar och långsiktiga mål för förbundet. Vid årets fullmäktige går också startskottet för den lönestrategi som förbundsstyrelsen för två år sedan beställde. Även fullmäktige har efterfrågat en ny strategi för en bättre löneutveckling för medlemmarna.
– Arbetsgivarna pratar om ingenjörsbrist men löneutvecklingen för ingenjörer är betydligt sämre än för andra yrkesgrupper. Det är en utveckling som pågått i stort sett under hela 2000-talet, säger förhandlingschef Camilla Frankelius som har lett arbetet med den nya lönestrategin.
Hur ska strategin gå från ord till handling?
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer. Pressbild.
– Vi kommer att arbeta med lönefrågan på många olika sätt. Det handlar bland annat om att förändra attityder, om dialog med arbetsgivarna lokalt och centralt och om att stärka de förtroendevaldas roll.
På vilket sätt kommer medlemmarna bli involverade i arbetet?
– Huvudrollerna i arbetet har våra medlemmar. Lönerna sätts på arbetsplatserna och där behöver det finnas en tydligare koppling till resultat och lön och vi behöver se till att avtalen följs. I undersökningar kan vi konstatera att de flesta medlemmar är rätt nöjda med sin lön individuellt men som kollektiv har ingenjörerna tappat. Arbetsgivarna behöver betala ingenjörerna bättre inte minst för att säkerställa att de i framtiden kan få den kompetens de behöver.
Den långsiktiga planen med den nya lönestrategin är att medlemmarna ska ta igen den löneutveckling som man har tappat gentemot andra grupper på arbetsmarknaden.
Fullmäktige ska också diskutera och ta beslut om de 40 motioner som har skickats in. Flera av dem handlar om den psykosociala arbetsmiljön som är ett växande problem men också om behovet av anställningstrygghet och arbetsgivarnas behov av omställning.
Vad händer på FUM?
Läs om hur Ingenjörsfullmäktige fungerar. Här finns också dagordning och möteshandlingar.
Under mötet sker också val av styrelse. Två av de tidigare ledamöterna slutar och valberedningens förslag till nya styrelseledamöter är Peter Tönnäng och och Arezou Taghizadeh. Peter Tönnäng är IT-konsult som under många år suttit i fullmäktige. Arezou Taghizadeh, även hon med en plats i fullmäktige, är ingenjör i datateknik och arbetar på PTK med förvaltning av tjänstepensioner.
Vid fullmäktige 2017 sjösattes arbetet med en demokratiöversyn av förbundet. I valen till fullmäktige har valdeltagandet varit lågt och utredningsgruppen har uppdraget att föreslå en modell där medlemmar ska kunna påverka mer och få fler engagerade. Under årets fullmäktige arrangerar utredningsgruppen workshops för ledamöterna i fullmäktige.
Merparten av det som händer i plenum webbsänds på Sveriges Ingenjörers Youtube-kanal.
14 kommentarer
Någon som har sakliga argument för att stanna kvar som medlem i SI? Den enda gången jag fått upp min lön var när jag gick ur förbundet. Jag sparade då medlemsavgiften vilken betalas netto.
Under årens lopp har nu ju argumenterat för ett ökat antal utbildningsplatser och dessutom devalverat förbundet från Civilingenjörsförbundet till SI. Lönenedgången får väl ändå ses som en rimlig konsekvens av ert agerande?
det blir spännande att se detaljerna.
det naturligvis svårt att uttalar sig om förhandlingsresultat men just här skulle jag vilja ha några inslag. Ulrika Lindstrand försvarade i en tidiagre artikel ”Märket”. idag är det den procentsatsen som centralt förhandlas och som arbetgivare ser som riktmärke (gärna tak). Det behöver inte vara fel men det beror ju helt och hållet på hur de andra bitar i lönesättningen fungerar och vilken roll SI vill spelar i förhandlingar på ett centralt plan.
enligt statiskt centralbyrå så har intagningar till civilingenjörerna lägat kring 6000-7000 mellan början 90-talet till 2012. högskoleingjörerna har minskad under 2000-talet enligt samma statistik. är det då en myt att lönerna pressas pga att det finns fler på marknaden? arbetlöshetsstatistiken visar också att det är brist på ingejörer men varför då löneminskningar för kollektivet?
det finns många publikationer som uttalar sig mycket tydliga att man har endast möjlighet att förhandla sin lön vid en nyanställning. vi kan även se att de flesta medlemmar knappast upplever att de förhandla om sin lön utan det liknar allt för ofta lönedelgivning.
Det är inte heller så ovanlig att cheferna tvingas att fördela hellre än sätta lönerna.
En annan faktor som troligvis påverkar ingenjörernas löneutveckling är den större återhållsamheten i samband med befodringar och ökad kompetens. trots tydligheten i löneavtalet har löneglidning miksad under åren. Det är en väsentlig aspekt då det förväntas av ingenjörena att utvecklas och tar större roller. Skall det behövas att även löneglidning regleras hårdare? då krävs insatser från centrallt håll. verkyygen för att trycka på är mycket svaga hos idividerna och de lokala föreningar.
Allt för ofta uppmanas medlemmarna att de ska söka jobb med hänvisning till att man får de största löneökningar vid just byte av jobb. Inte så konstikt för det är då medlemmen har en förhandlingsmöjlighet. Avsaknaden av andra tydliga initiativ ger dock intrycket att medlemmen skall göra jobbet. den inställning går dock stick i stäv med den fackliga grunden att agera som kollektiv.
Hej Peter,
Här kommer några synpunkter på din kommentar:
A) ”enligt statiskt centralbyrå så har intagningar till civilingenjörerna lägat kring 6000-7000 mellan början 90-talet till 2012. högskoleingjörerna har minskad under 2000-talet enligt samma statistik. är det då en myt att lönerna pressas pga att det finns fler på marknaden?”
Nej, det är inte en ”myt” att ingenjörernas löner pressas ner pga överskott på ingenjörer. Det finns tvärtom väldigt tydliga belägg i statistiken för att lönerna pressas ner av överskottet på ingenjörer:
Antalet utbildningsplatser ökade kraftigt från slutet på 80-talet till mitten av 90-talet (och har sedan fortsatt varit högt). Från ca 2000 civilingenjörer per år och inga högskoleingenjörer, till ca 7000 civilingenjörer och 5000 högskoleingenjörer per år på mitten av 90-talet. Men notera att det tar ca 5 år för en civilingenjör att examineras, så effekterna av ökningen av antalet utbildningsplatser som skedde på mitten av 90-talet syns först från ungefär år 2000 och framåt.
Och tittar man på lönestatistiken så ser man med närmast klinisk precision att det är just sedan 2000-talets början som civilingenjörernas dåliga löneutveckling påbörjas. Se:
”Reallöneutveckling”, vänstra grafen med basår 1980 här:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Civilingenj%C3%B6r#Arbetsmarknad
Notera den tydliga ”knycken” i den röda grafen som visar civilingenjörernas löneutveckling. Den ”knycken” sker ca år 2000, precis när de stora kullarna av ingenjörer började komma ut på arbetsmarknaden. Sedan visar grafen också att löneutvecklingen varit fortsatt dålig efter det, allt eftersom nya stora kullar av ingenjörer ackumulerar upp ett allt större överskott på ingenjörer.
Slutsats: Enligt statistiken finns det en väldigt tydlig koppling mellan ökningen av antalet utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar och ingenjörernas dåliga löneutveckling. Ingen ”myt” alltså.
Lägg där till att det sedan mitten av 90-talet tillkommit flera tusen platser på nya ”ingenjörsliknande” utbildningar (exempelvis ”mjukvaruutvecklare”) som delar arbetsmarknaden med ingenjörerna, samt att det nu tas in ca 6000 ingenjörer via arbetskraftsinvandring per år. Så överskottet per år ökar än mer nu än på mitten av 90-talet.
B) ”arbetlöshetsstatistiken visar också att det är brist på ingejörer men varför då löneminskningar för kollektivet?”
Det här är tyvärr ett vanligt feltänk: Arbetslösheten bland ingenjörer är ju låg, så vi kan väl fortsätta öka antalet platser på ingenjörsutbildningarna? Men det som händer när det blir överskott på civilingenjörer är inte främst att arbetslösheten blir så mycket högre. Det som istället händer är att civilingenjörerna tvingas ta arbeten som kvalifikations- och lönemässigt inte motsvarar deras utbildning.
Civilingenjörerna tvingas helt enkelt att ta arbeten som lika väl kunde ha utförts av en högskole- eller gymnasieingenjör, eller någon med helt annan utbildning. De tränger därmed undan personer med lägre utbildning från arbetsmarknaden. Lönen blir därefter, vilket vi ser i lönestatistiken. Men några tecken på överskottet kommer dessvärre aldrig synas i arbetslöshetsstatistiken – civilingenjörerna har ju trots allt ett jobb – frågan är bara *vilket* jobb och till vilken lön?
Det kan ju vara snyggt att man stavar rätt på personnamn om man nämner nomineringar till förbundsstyrelsen, eller hur Karin?
Nu är det rättat. Vi ber så mycket om ursäkt och tackar för att du sa till! /Redaktionen
Det handlar om statens incitament – många ingenjörer är bra för Sverige just för att de håller nere priset på ingenjörer, vilket stödjer industrin.
Fler läkare ökar kostnaden för staten utan att ge några inkomster (även om priset per läkartimme går upp)
Tyvärr arbetar detta mot att få upp ingenjörslönerna
Titeln ingenjör används på tok för slarvigt och drar därmed ner synen på den kompetens som finns inom kåren vilket sedan avspeglas i löner. Det är tex en tydlig skillnad på förskolelärare och övriga pedagoger på en förskola. Men arbetsgivare kan skylta med att ha x antal anställda ingenjörer vilka kan ha i princip vilken bakgrund som helst.
Jag känner en stolthet över min utbildning och de kompetenser jag besitter och blir frustrerad när jag trots detta hänvisas till löjligt låga kollektivavtalslöner trots brist. Detta tror jag beror på att en stor andel med kortare utbildning som också går under ”ingenjör” är betydligt nöjdare som grupp och håller lönen nere.
Vi har hört detta förut. ”Tysklandslöner senast 2015” etc. Upplever Sveriges Ingenjörer som ett synnerligen tandlöst fackförbund. Det värsta dom tagit till under mina 36 år som medlem är en kort övertidsblockad. Fick väl knappast arbetsgivarna att darra…
Halvflummiga förslag som att ”förändra attityder”, ”dialog med arbetsgivaren” och ”stärka de förtroendevaldas roll”. Är det allt man har kommit fram till i den nya lönestrategin? Det har ju provats förr och inte lett någonstans.
Ingenjörerna har enligt tidigare artikel i tidningen Ingenjören tappat ca 30% i lön under 2000-talet jämfört med övriga tjänstemän inom industrin, se:
https://ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/
Orsaken till det är främst det stora överskottet på ingenjörer, som gör att allt fler ingenjörer tvingas ta arbeten som kvalifikations- och lönemässigt inte motsvarar deras utbildning. Antalet högskoleutbildade ingenjörer har mångdubblats de senaste decennierna, då antalet utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar har ökat flera hundra procent. Via principen om tillgång och efterfrågan pressar det ner ingenjörernas löner. Andra högskoleutbildningar som jurist och läkare har inte ökat i närheten så mycket, och deras löner har också ökat kraftigt under 2000-talet.
Lägg därtill det kraftiga tillskottet av ingenjörer som tas in via arbetskraftsinvandring (ca 6000 personer per år!), till betydligt lägre löner som leder till lönedumpning för de svenska ingenjörerna. Olika kategorier av ingenjörer är den klart största yrkeskategorin som tas in via arbetskraftsinvandring – inga andra kategorier är ens i närheten. Vad det gäller tjänstemän inom *icke*-ingenjörsyrken handlar det endast om något enstaka hundratal. Så det är i princip endast SI:s medlemmar som drabbas av lönedumpning via arbetskraftsinvandring. Se statistik här:
https://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/arbetskraftsinvandring/
Se även tidigare diskussion om lönedumpning för ingenjörer på Ingenjören här:
https://ingenjoren.se/2018/10/11/facket-granskar-de-utlandska-ingenjorernas-loner/
SI måste således ta tag i dessa två centrala frågor: 1) Att driva på för att minska antalet utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar, samt 2) Att driva opinion i syfte att hindra lönedumpning via arbetskraftsinvandring. Om inte detta löses så kommer ingenjörernas löner försätta att försämras framöver. Så jag undrar om SI har *några* konkreta förslag för hur dessa två punkter ska lösas?
Kloka argument.
Instämmer till 100%!
Så bra att förbundet äntligen reagerar på den allmänna lönenivån. Men:
”– Huvudrollerna i arbetet har våra medlemmar. Lönerna sätts på arbetsplatserna och där behöver det finnas en tydligare koppling till resultat och lön och vi behöver se till att avtalen följs.”
Det tycker jag låter som att förbundet tänker fortsätta precis som förut. Det har visat sig att detta inte fungerar. Arbetsgivarna förhandlar centralt och jobbar stenhårt för att hålla nere den allmänna lönenivån. Vad skall vi med ett fackförbund till om vi inte sätter emot?
Att ”prata med arbetsgivarna” har ni prövat med i evigheter. Det leder inte till någonting. Pröva att ha strejk i ett par veckor så kan vi kanske äntligen få lite resultat.