Under hösten har Sveriges Ingenjörer bjudit in experter med olika bakgrund till samtal om artificiell intelligens. Runt bordet möttes ingenjörer, filosofer, jurister och teologer för att bidra med olika infallsvinklar på etiska frågor kring AI.
Artificiell intelligens kommer utan tvekan allt mer att påverka vår vardag. Exakt hur vet vi inte än men utvecklingen går snabbt. Det handlar exempelvis om prylar som förstår vad vi säger och inloggning med ansiktsigenkänning och andra biometriska metoder.
Sveriges Ingenjörer har under hösten samlat personer med olika bakgrund till tre samtal om AI och etik för att få idéer om hur man kan påverka utvecklingen i rätt riktning.
I början av december deltog ärkebiskopen Antje Jackelén som har ett starkt engagemang i frågor kring teknik, etik och integritet.
– För att kunna identifiera hot och möjligheter med AI krävs det att olika kompetenser möts. Teologin tränar oss inom kyrkan att hantera komplexa frågor, säger Antje Jackelén och betonar hur viktigt det är att alla människor ser sitt bidrag som en del av något större.
– När Lunds domkyrka byggdes arbetade många med att hugga de stora stenblocken. En stenhuggare som fick frågan vad han gjorde svarade ”jag hugger sten”. En annan svarade ”jag bygger en katedral”. Jag vill att vi alla har ”katedral-perspektivet” för att bli bättre rustade för de svåra frågorna kring AI och etik.
Hon menar att motorn i utvecklingen av AI är ingenjörer med kunskap om teknik som samtidigt upplever att det finns mycket som kan förbättras.
– Jag tror att ingenjörer drivs av att göra världen bättre, säger Antje Jackelén.
En av ingenjörerna vid AI-samtalen under hösten var Rebecka Cedering Ångström som har arbetat i 12 år på Ericsson med frågor om hur teknik påverkar människor och de förväntningar som vi har på ny teknik. Sedan ett halvår är hon doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm och avhandlingen ska besvara frågor om hur AI påverkar beslutsfattare.
– AI kommer att beröra på sätt som vi inte kan förutse och därför måste vi ha en bred diskussion där så många som möjligt är involverade, säger hon.
Rebecka Cedering Ångström ser att ett vanligt problem i samtal om AI är att man fastnar i anekdoter. Hon menar att det är lätt att berätta historier om exempel när AI används i gott eller i ont syfte, men svårare att prata om vad vi kan göra här i dag. Där tror Rebecka Cedering Ångström att ingenjörerna i högsta grad kan bidra.
Några slutsatser
från samtalen
- Det är viktigt med breda samtal om AI för att få olika perspektiv.
- Fastna inte i anekdoter, försök formulera konkreta förslag.
- Tänk stort – försök se helheten för att förstå vad tekniken kan få för konsekvenser.
- Gräv där du står – ställ frågor om de AI-system som du möter, på jobbet och privat.
Hon menar också att Sveriges Ingenjörer som intresseorganisation kan uppmuntra ingenjörerna att lyfta viktiga frågor som ofta glöms bort.
– Ta en mer aktiv roll på arbetsplatserna och försök konkretisera vilka möjligheter och fallgropar som finns.
Hon ser också ett stort behov av mer undervisning i grundskolan om hur AI påverkar samhället.
– Jag vill att barn ska förstå hur algoritmer och AI påverkar våra liv i dag och det kommer att vi ännu viktigare i framtiden. Alla som söker ett banklån eller jobb måste förstå att det är algoritmer som styr besluten.
Nu kommer Sveriges Ingenjörer att sammanfatta höstens samtal och ambitionen är att fler samtal om AI och etik arrangeras i förbundets distrikt. De blir en möjlighet för medlemmarna att diskutera svåra frågeställningar kring AI som de ställs inför.
Karin Virgin
Det har skrivits mycket om AI de senaste åren, men det har aldrig skrivit om vad som skiljer AI från konventionell programvara. När man skriver om att ”det gäller att hoppa på tåget” är det inte då inte samma tåg som startade i mitten av förra århundradet, även om tåget tåget går lite fortare i dag?