Intresset för hästar kombinerat med ingenjörskunskaper gav en idé som nu kan lösa ett stort problem inom hästsporten. ”Jag önskar att någon hade sagt det till mig tidigare, att jag skulle kunna kombinera mitt hästintresse med yrket som civilingenjör” säger Sandra Pantzare som nu vill inspirera unga tjejer att upptäcka möjligheterna med ingenjörsyrket.
Hälta är en av de största skadorna inom hästsporten. Enligt statistik från försäkringsbolaget Agria står hältor från leder, senor och ligament för mer än 50 procent av alla skador på hästar. Problemet är att det ofta är svårt att upptäcka skadan, eftersom hästen kompenserar smärtan genom att avlasta det ben den har ont i. Men om hästen går med hältan för länge kan det orsaka svåra skador och ett stort lidande för hästen.
Sandra Pantzare har alltid haft ett stort hästintresse och är väl bekant med problemet. När hon skulle göra sitt examensarbete på civilingenjörsprogrammet elektronikdesign i Norrköping (Linköpings universitet) såg hon en möjlighet att testa en idé som länge legat och grott hos henne.
– Jag tog kontakt med affärsutvecklare på forskningsinstitutet Rise Acreo i Norrköping som arbetar med tryckt sensorelektronik och presenterade min idé om att använda sensorer för att läsa av trycket på hovarna. Jag var jättenervös inför det mötet, men fick en superpositiv respons och de trodde verkligen på min idé, minns Sandra Pantzare.
Sporrad av mötet bestämde hon sig för att jobba vidare på sin idé och under våren 2018 arbetade hon tillsammans med sin kurskamrat Elin Wollert med att ta fram den första prototypen. Viktigt var att produkten skulle vara tunn och lätt, eftersom man inte vill att den ska påverka hästens gång. Samtidigt måste den vara tålig och kunna avläsa hästens gång på ett relevant sätt.
Men mitt under examensarbetet fick de en chock.
– Vi läste i tidningen Hippson att ett amerikanskt företag tillverkat en sko som kan läsa av trycket i hoven. Vi blev helt chockade och så besvikna. Tills vi fick veta att det bara var ett aprilskämt, berättar hon.
Efter avslutad examen har Sandra Pantzare fått 600 000 kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för vidare teknikutveckling på Rise Acreo och för att driva det som ett öppet samverkansprojekt i syfte med att få upp ungdomars och framförallt tjejers intresse för tekniska utbildningar.
Smart sko för häst
Tekniken kombinerar tryckta sensorer med trådlös överföring av information via Bluetooth. På en tunn, formbar plastskiva som placeras mellan hästens hov och sko sitter sensorer som registrerar hästens rörelsemönster. Det gör det möjligt att tidigt upptäcka om en häst har en skada som den kompenserar för. Just nu pågår robusthetstester och kalibrering av sensorer. Planen är att kunna testa systemet under häst i sommar.
Sandra Pantzare är positivt överraskad över att ha hittat ett sätt att kombinera sitt hästintresse med civilingenjörsyrket, något hon själv inte hade tänkt på innan.
– Jag önskar att någon hade sagt till mig att jag skulle kunna jobba som ingenjör med att utveckla teknik för hästar. Det finns enormt mycket att göra för att bryta gamla fördomar mot ingenjörsyrket. Därför tycker jag att det är viktigt att komma ut och prata med unga tjejer och berätta om min resa.
Sandra Pantzare konstaterar att ingenjörsyrket i grunden handlar om att definiera ett problem och sedan klura ut en lösning, något som är varken svårt, tungt eller tråkigt. Man behöver inte heller ha djupa kunskaper inom teknik för att välja en ingenjörsutbildning, allt går att lära sig under vägen.
– Många tjejer tappar sitt teknikintresse någonstans mellan femte och nionde klass, varför är det så? Jag önskar att fler skulle se möjligheterna med att jobba med teknik och att det är kunskaper som kan användas för att lösa problem inom alla möjliga områden, säger Sandra Pantzare.
Anna Nyström
