Efterlysning: Vad tänker ingenjörer om framtiden?

Hur tror du att Sverige ser ut om 100 år? Vad är normalt då, som är helt otänkbart idag – och vice versa? Det är frågor som Nordiska museet vill utforska och ingenjörer är särskilt välkomna att lämna sitt bidrag. ”Jag tror att det är en grupp som kan bidra med värdefulla insikter” säger Sven Rentzhog, chef för framtidsfrågor på Nordiska museet.

Sedan några veckor tillbaka ligger det öppna formulär på Nordiska museets hemsida där den som vill kan dela med sig av sina tankar och visioner om framtiden i Sverige. Insamlingen görs i samarbete med SVT som vill använda svaren som underlag för en programserie, Framtiden i Sverige.

– Det är SVT som formulerat frågorna, men vi har hand om själva insamlingen. Svaren kommer också att bli en del av våra samlingar och bevaras för framtiden, säger Sven Rentzhog, chef för framtidsfrågor på Nordiska museet.

Tid, relationer och natur värderas högst

Nordiska museet har över 100 år samlat in och dokumenterat människors berättelser, bilder och föremål om hur det samtida livet ser ut. Men inför 150-årsjubileet 2023 startade man även en insamling där människor får spana mot framtiden – hur ser Sverige ut då Nordiska museet firar 300 år? 

Efter tre års insamling kan Sven Rentzhog konstatera att det som är viktigt när människor beskriver sin framtid inte är en önskan om ett större materiellt välstånd. Det som värderas högst är tid, relationer, natur, klimat, hälsa och gemenskap. 

– När vi gjorde en liknande framtidsspaning kring millennieskiftet var det framför allt jobben och arbetslösheten som oroade mest. Idag oroar man sig för det världspolitiska läget, klimatkrisen är mer akut och dessutom finns det en oro för AI och den snabba teknikutvecklingen, berättar Sven Rentzhog.

Del av museets framtidsspaning

De svar som nu skickas in i samband med SVT:s frågebatteri, om hur Sverige ser ut om hundra år, kommer alltså att även bli en del av Nordiska museets framtidsspaning.

Totalt kommer det att läggas ut fem olika frågeformulär, ett för varje avsnitt i SVT-serien. Den första delen som lades ut i september handlar om Sverige som nation och hur vi vill att Sverige ska utvecklas i framtiden. Exempel på frågor är: Vad oroar eller gör dig hoppfull när du tänker på Sveriges framtid? Vilka traditioner finns kvar om 100 år? Kommer det svenska språket att finnas kvar? 

Det andra som publicerades den 1 oktober handlar om samhället och demokratin. Centrala frågeställningar där är hur vi tror att Sverige kommer att styras om 100 år samt vilken framtidssyn vi har?

– Men vi behöver ju inte vänta hundra år med att titta på resultaten. Vi kan redan nu se de berättelser som samlats in och publicerats på minnen.se under de olika insamlingsformulären, säger Sven Rentzhog.

Finns i en ingenjörs DNA

Hittills har det kommit in ett 100-tal svar och Sven Rentzhog tror att ingenjörer är en grupp som kan bidra med intressanta perspektiv – inte minst för att ingenjörer finns i så många olika typer av verksamheter och branscher.

– Många ingenjörer arbetar med frågor som handlar om innovation, samhällsutveckling och teknik, ofta med långsiktiga perspektiv. Att ta sig an framtidsfrågor ligger på sätt och vis i en ingenjörs DNA. Jag tror därför att det är en grupp som kan bidra med värdefulla insikter.

Alla som deltar kan välja om de vill delta med sitt namn eller vara anonym, om berättelsen får delas öppet eller enbart sparas i arkiven och om man kan tänka sig att bli kontaktad av SVT för en intervju.