Inte någon annanstans arbetar ingenjörer så mycket övertid som inom högskolan. Sveriges Ingenjörers medlemmar på universitet och högskolor jobbar 200 timmar övertid om året.
Sex av tio medlemmar i Sveriges Ingenjörer arbetar mer än 40 timmar i veckan. I snitt jobbar ingenjörerna 140 timmar övertid per år. Det framgår av förbundets årliga löneenkät.
Det är en större andel som arbetar övertid inom industrin (65 procent) än inom universitet/högskola (56 procent) men i särklass flest övertidstimmar arbetar ingenjörerna som är anställda på universitet och högskolor. De jobbar i genomsnitt 18 övertidstimmar i månaden. Under ett år blir det över 200 timmar.
På universitet och högskolor har ingenjörerna dessutom sällan rätt till övertidsersättning. Bara 20 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar inom högskolan har rätt till övertidsersättning, betydligt lägre andel än inom andra sektorer. Kräver tjänsten mer än 40 timmars arbete i veckan ska man begära kompensation i form av mer semester eller högre lön.
Mikael Åsman är civilingenjör och universitetsadjunkt på Blekinge Tekniska högskola och ordförande för Saco-S-föreningen. Han ser att övertiden är ett problem både för lärare och forskare.
– Forskning innebär av hävd mycket obetald övertid och där finns ingen kontroll överhuvudtaget. Arbetsgivaren har givetvis ett ansvar men arbetstiden är svår att följa upp.
Mikael Åsman säger att även lärare har långa arbetsdagar och att en av anledningarna är mer administration och krav på rapporteringar via fler och mer tungarbetade IT-system.
BTH genomförde för 5–6 år sedan stora ekonomiska sparpaket och en konsekvens har blivit färre föreläsningar per kurs. Mikael Åsman menar att det tvingar lärarna att lägga mer tid på planering och förberedelser.
– Lärarna vill göra riktigt bra föreläsningar, självklart för studenternas skull men också av andra skäl. Kursvärderingarna är centrala i uppföljningsarbetet och kan i förlängningen inverka på löneutvecklingen. Många jobbar därför på fritiden med kursförberedelser för att få positiva kursvärderingar.
Arbetsbelastning och övertid diskuteras regelbundet på samverkansmöten mellan fack och arbetsgivare på BTH och Mikael Åsman tycker att arbetsgivaren tar problemet på allvar.
– På en av våra institutioner har vi haft extra stora problem men där arbetar vi nu tillsammans med arbetsgivaren för att hitta en lösning, säger han.
Mats Cedervall, vice ordförande i Saco-S-rådet vid Lunds universitet, ser också hur arbetstimmarna för lärarna ökar varje år. Den beordrade övertiden har sedan GDPR infördes blivit svårare för facken att följa upp.
– Vi som är förtroendevalda kan inte längre ta fram uppgifter från det administrativa systemet och det försvårar mitt arbete att inte kunna göra kontroller och uppföljningar av den beordrade övertiden.
Trots att Saco-medlemmarna på Lunds universitet sällan kontaktar Saco-S-rådet för att få hjälp med en orimlig arbetssituation är det ingen tvekan om att problemet finns.
– I den psykosociala enkät som genomförs på universitetet varje år klagar fler och fler på den stora arbetsbelastningen, säger Mats Cedervall.
