Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer.

I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers förbundsdirektör Richard Malmborg i topp som den bäst betalda förbundsdirektören/kanslichefen. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand hamnar tvärt om långt ner på listan över ordförandenas ersättningar, på plats 47 av 49, med ett arvode på 10 500 kronor i månaden. (se hela listorna i faktarutorna nedan)

Ulrika Lindstrand pekar på att det finns flera skäl till varför Sveriges Ingenjörers förbundsdirektör toppar lönelistan.

–Vi har ett stort kansli med bred medlemsverksamhet, 160 anställda, en fastighet och flera stiftelser. Verksamheten omsätter totalt omkring 400 miljoner kronor om året och jag tycker att Richard Malmborgs lön står väl i linje med den kompetens och erfarenhet som han har, säger hon.

Arbetsvärldens granskning av arvoden till förbundsordförandena är något missvisande eftersom fackförbund som har en ordförande på deltid har olika modeller för arvodering.

Ulrika Lindstrand är förbundsordförande på 60 procent och arbetar övriga 40 procent som valideringsledare på läkemedelsföretaget McNeil i Helsingborg. Förutom arvodet på 10 500 kronor ersätter Sveriges Ingenjörer henne för inkomstbortfall.

Sveriges Ingenjörers modell med en ordförande på deltid sticker ut bland andra jämnstora förbund. Flera fackförbund har en deltidsordförande men dessa är alla mindre än Sveriges Ingenjörer.

Richard Malmborg, förbundsdirektör på Sveriges Ingenjörer, förklarar beslutet att ha en deltidsordförande med att det alltid har varit så.

– Det är en tradition att vår förbundsordförande har ett deltidsuppdrag men omfattningen har ändå blivit större. Ulrika Lindstrand har uppdraget på 60 procent medan hennes företrädare hade det på 50 procent.

Beslutet bottnar enligt Richard Malmborg i en grundfilosofi inom förbundet att historiskt sett är ett förtroendeuppdrag just ett förtroendeuppdrag och inte en alternativ karriärväg.

– I Sveriges Ingenjörer är det viktigt för många medlemmar att förbundets ordförande också är kvar i arbetslivet som ingenjör.

Förbundsordförande Ulrika Lindstrand utvecklar resonemanget.

– Jag känner att det ger mig hög trovärdighet att fortfarande ha markkontakt. Vid sidan av uppdraget arbetar jag som ingenjör och på min arbetsplats är jag också ordförande för Akademikerföreningen.

Per Tore Eidsvik är ordförande i Sveriges Ingenjörers valberedning som har uppdraget att rekrytera och föreslå kandidater till förbundsstyrelsen. Fullmäktige tar sedan besluten. Han säger att valet mellan en förbundsordförande på hel- eller deltid inte har varit uppe för diskussion i valberedningen.

– Frågan som egentligen bör ställas och diskuteras är rollfördelningen mellan förbundsdirektören och förbundsordföranden och det är en fråga för fullmäktige, säger Per Tore Eidsvik.

Sveriges Ingenjörer är på några sätt mer tjänstemannastyrt än flera andra förbund. Ett exempel är Sacos styrelse där sju av de tio förbund som har en plats i styrelsen representeras av sin ordförande, medan tre förbund, varav ett är Sveriges Ingenjörer, representeras av sin förbundsdirektör.

Ingenjören har frågat sex av de 22 valkorporationerna (motsvarande partier) i Ingenjörsfullmäktige hur de ser på att Sveriges Ingenjörer har den här modellen med en förbundsordförande på deltid.

Fyra av dem har svarat – varav två är negativa och två är positiva till dagens modell.

Anna Margitin Blomberg svarar för gruppen ”Mer pang för pengarna” som anser att upplägget med en deltidsordförande har skapat en obalans i demokratiprocessen.

– Förbundsdirektören som borde kallas kanslichef får i kraft av sin höga lön och sin direktörstitel för stort inflytande och ges ett för stort mandat i förhållande till den valda förbundsordföranden som har sitt uppdrag som ett deltidsuppdrag.

– Denna maktförskjutning har inneburit att förbundsstyrelsen och dess ordförande inte orkar ta sitt formella mandat och styra kanslichefen utan rollerna har många gånger varit de omvända och i sämsta fall lett till ett handlingsförlamat förbund.

– Vi förordar en nyordning där förbundsordföranden jobbar heltid och har en rimlig lön utifrån ansvaret att leda förbundet tillsammans med en aktiv styrelse och att förbundsdirektören ersätts med en kanslichef med intresse och kraft att förnya förbundet.

Alice Halldin i valkorporationen ”Sveriges Ingenjörer Västmanland” är starkt kritisk till att lägga över ansvaret för den demokratiska organisationen på förbundsdirektören och tjänstemannaorganisationen.

– Vi behöver ett fackförbund som leds av våra medlemmar och deras förtroendevalda för att kunna få ett snabbrörligt och modernt förbund.

Hon tycker att makten för förändring ligger hos tjänstemannaorganisationen, vilket gör att politiska beslut inte får genomslag i organisationen.

– Det blir en lång väg till förankring hos våra medlemmar och förtroendevalda och det riskerar att leda till att medlemsengagemanget minskar. Vi behöver vara ett förbund som står nära våra medlemmar, uppmuntrar engagemang och stöttar våra förtroendevalda.

Carl-Fredrik Lindberg i valkorporationen ”Ingenjörer för ett hållbart samhälle” har inte diskuterat frågan men han är tveksam till att det automatiskt är bättre att ha en heltidsarvoderad ordförande.

– Jag tror att man tar ansvar genom att ta bra beslut och tar fram bra strategier som är baserade på fakta och att man lyssnar på flera personer där inte alla har samma åsikt. Fördelar man arbetet så behöver inte förbundsordföranden vara heltidsanställd.

Fördelarna med en ordförande på deltid, menar han, är att personen har kvar kontakten med verkligheten och också är mer ekonomiskt oberoende av förbundet och lättare kan ta beslut som inte ligger i linje med kansliet.

Nackdelen med deltidsarvodering, menar han, är att det blir svårt att hinna med i båda rollerna.

Karin Stihl för valkorporationen ”Klöver dam” tycker att dagens modell fungerar bra.

– Men det är alltid viktigt att fundera över om tiderna eller förutsättningarna förändras och modellen behöver revideras. Nackdelarna är dels att tiden blir splittrad för ordföranden och det kan vara svårt att hålla igång två väldigt olika uppdrag samtidig, dels risken att för mycket hamnar på ordförandes tallrik som får en ohållbar arbetssituation.

Hon menar att detta undviks genom att ansvar sprids på fler i styrelsen – vilket också gör dem mer involverade och aktiva.