Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget Karma och Axel Riese jobbar på Spotify – är båda civilingenjörer och stammare.
Att det finns fördomar och okunskap om stamning kan de flesta stammare intyga.
– Många tror att jag är nervös när jag i själva verket inte alls är det, säger Axel Riese, civilingenjör i datateknik från KTH. Han jobbar sedan sin examen för två år sedan som utvecklare på Spotify. Ett perfekt jobb för en stammare kanske många tänker.
– Mycket av min tid sitter jag i möten och jag håller ofta presentationer både för teamet och avdelningen, framför allt på engelska. Självklart kan jag vara nervös inför en viktig presentation, men det tror jag inte är unikt för stammare.
Mattis Larsson, en av grundarna till den framgångsrika appen Karma, har liknande erfarenhet. Han inleder ofta möten med nya personer med att säga att han stammar.
– När jag vet att de känner till min stamning kan jag slappna av bättre. Då slipper jag fundera över vad de tänker. Annars går det en bakslinga i mitt huvud när jag pratar. Varje stamning väcker en fråga om vad de tänker.
Både Axel och Mattis har stammat så länge de kan minnas och båda upplevde grundskolan som den jobbigaste perioden. Axel började byta ut ord, tänkte ut långt i förväg vad han ville säga och avstod ibland från att prata. Mattis säger att han blev retad och kände sig ibland utfryst. En presentation på en kemilektion på högstadiet kommer han aldrig att glömma.
– Jag stammade som jag aldrig tidigare hade gjort och hela klassen skrattade. Jag blev arg och det kändes så orättvist. Det är klart att stamningen påverkade min självkänsla. Min räddning var nog att jag var helt okey på sport, framför allt judo och gymnastik.
På högskolan blev stamningen ett mindre problem både för Axel och Mattis. Axel gick också med i Stockholms Stamningsförening som har möten varje vecka.
Fakta om stamning
Cirka en procent av den vuxna befolkningen stammar och det är fler män än kvinnor. Forskarna är inte helt eniga om vad stamning beror på men det mesta tyder på att flera faktorer samverkar. Stamning har en neurobiologisk grundorsak och det finns en viss ärftlighet. En förklaring kan vara att hjärnans styrning av talet är instabil.
Källa: Svenska Stamningsförbundet
– Att få träffa andra stammare gjorde mycket för självkänslan. Trots att klasserna på högskolan var större och att jag tvingades prata inför fler personer kändes det inte lika jobbigt som tidigare.
Mattis valde att läsa programmet civilingenjör väg- och vatten i hemstaden Luleå men intresset för programmering vaknade tidigt och sedan 1999 har han drivit eget företag, från början parallellt med studierna. I sina jobbansökningar har han aldrig berättat att han stammar.
– Jag har faktiskt inte ens tänkt tanken.
Axel har testat olika varianter. Ibland har han berättat om stamningen i sin ansökan, ibland har han tagit upp det på intervjun och ibland har han inte nämnt det alls.
– Jag tror att det är upp till var och en att hitta det som fungerar bäst.
Både Mattis och Axel har i dag jobb som innebär mycket kontakter med människor. Mattis är teknisk chef på Karma och i takt med att företaget vuxit snabbt har hans arbetsuppgifter förändrats från att koda på heltid till att sitta i möten hela dagarna. Han har ansvar för sitt team på tio personer men också möten med potentiella kunder och investerare. Då känner han att det är viktigt att göra ett bra intryck, både för företagets och sin egen skull.
– Det är hemskt när det känns som om jag fastnar på en stavelse i 30 sekunder, fast det kanske bara är fem. Det känns som en evighet och jag är rädd för att uppfattas som dum och ointelligent.
Fem myter om stamning
- Personer som stammar är ointelligenta. FEL. Det finns ingen koppling mellan stamning och intelligens.
- Stamning beror på nervositet. FEL. Stammare är inte mer nervösa eller blyga än andra.
- Om man hör någon stamma kan man bli smittad och börja stamma själv. FEL. Stamning har att göra med hjärnans styrning av talet.
- Det hjälper att be stammare ta ett djupt andetag innan han pratar och tänka ut vad han ska säga. FEL. Sådana ”goda råd” gör ofta stamningen värre.
- Stress orsakar stamning. FEL. Men stress kan i stunden förvärra stamning.
Källa: Svenska Stamningsförbundet.
Båda har tränat sitt tal hos logopeder och Axel har också gått kursen Intensiv Stamningsterapi på Sahlgrenska sjukhuset. Där träffas stammare under tre veckor och jobbar med sitt tal tillsammans med logoped och psykolog.
– Jag tror absolut att behandlingarna har haft en positiv effekt på talet men för mig har den största vinsten varit att acceptera stamningen och att den är en del av mig, säger Axel Riese.
Mattis har gått på talyoga och lärt sig att andas rätt och slappna av. Ibland gör han övningarna innan han ska tala inför folk och han tycker att de fungerar.
– Om jag lyckas att prata långsamt, artikulera, ta pauser och andas rätt försvinner stamningen nästan helt.
En viktig fråga är både Mattis och Axel rörande överens om. Den handlar om hur de vill bli bemötta av andra.
– Fyll aldrig i ord. Det är det värsta jag vet. En gång för många år sedan blev jag så arg att jag klippte till personen, säger Mattis.
– Det kan verka välvilligt och hjälpsamt men det är extremt frustrerande, säger Axel.
Ibland har Axel fått frågan om hur det känns i ett stamningsögonblick och han säger att det är en svår känsla att beskriva.
– Tanken om vad du vill säga finns där men på något vis når signalerna inte fram. Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning men jag är öppen och svarar gärna på frågor.
Mattis Larsson tror att stamningen gör att han ibland uppfattas som en annan person än den han är.
– Jag känner mig ofta kvicktänkt och rolig i huvudet men jag får inte fram det.
Karin Virgin
Tack för att ni skriver om stamning – ju mer desto bättre! Däremot vänder jag mig starkt emot benämningen ”stammare” då stamning är en effekt av att inte kunna kontrollera talapparaten på det sätt man önskar, det är inte något man är. En del personer med stamning kallar sig själva för stammare och det får de gärna fortsätta med om de mår bra i det. Däremot bör andra undvika att använda den termen då den är förlegad (jag trodde texten var skriven på 90-talet) och reducerar en helt vanlig person till sitt sätt att tala. Det bidrar till stigmat och den alienering personer med stamning kan uppleva i relation till (en ofta oförstående) omgivning.
Det kanske uppskattas om man inte fyller i ord men det är väl hårt att kräva detta eller klippa till personen som gör så. Om det görs lär det vara av ren hjälpsamhet. Säg ifrån då istället för att klippa till! Hänsyn gäller i bägge riktningarna.
Väldigt viktig ämne som bör lyftas upp mer för att slå hål på dessa myter och öka kunskapen om stamning hos allmänheten. Väldigt bra <3
Bra artikel! Viktigt ämne!
Viktig artikel! Men hur VILL man som stammare bli bemött? Artikeln nämner bara hur man INTE vill bli bemött. Visa råd efterfrågas!
Roligt att du uppskattar artikeln. Det viktigaste rådet är att inte avbryta den som stammar. Ha tålamod, stressa inte. Vi hoppas att det som Mattis och Alex berättar ska ge mer förståelse för stammare, slå hål på fördomar och minska missförstånd. /Karin Virgin, chefredaktör
För att lämna lite konkreta tips som Bo efterfrågar: Ha tålamod och fyll aldrig någonsin i ord. Ha ögonkontakt och agera avslappnat även om det tar tid ibland. Jag förstår om detta kan vara svårt men det är viktigt. Var inkluderande i diskussioner och om någonting är oklart t.ex. om man tror att personen hellre undviker diskussioner osv så ställ frågan till honom/henne i enrum. Alla är olika så inga generella svar finns där.