Han utvecklar hjälpmedel för synskadade – utan att själv se

På hjälpmedelsföretaget Polar Print i Umeå arbetar civilingenjören Patrik Johansson med hjälpmedel för personer med synnedsättning. Och han förstår utmaningarna. På grund av en ögonsjukdom har han nästan ingen syn kvar.  

Två föremål i rummet skvallrar om att Patrik Johansson har en synnedsättning. Dels den vita käppen som står lutad mot väggen, dels punktdisplayen på skrivbordet. Det är en elektronisk enhet som omvandlar digital text till punktskrift och när Patrik arbetar vid datorn läser han på den med fingrarna.

Patrik Johansson föddes med en ovanlig form av ögonsjukdomen RP, retinitis pigmentosa. De flesta som drabbas ser bra fram till 20-årsåldern men för Patrik visade sig symtomen redan i tidig ålder.  

På gymnasiet valde han naturvetenskapligt program och fick en engagerad assistent som hade en naturvetenskaplig utbildning.

– Han är en av de personer som skapat vägen för mig, säger Patrik Johansson.

Assistenten följde sedan med när Patrik bestämde sig för att läsa civilingenjörsprogrammet teknisk datavetenskap vid Umeå universitet.

Efter examen i slutet av 90-talet fick Patrik jobb på Specialpedagogiska skolmyndigheten och ett år senare började han arbeta på Polar Print. Idag är han delägare och personalansvarig på företaget. Hans egen synnedsättning innebär förstås vissa utmaningar i arbetet.

– Två svårigheter är att ta sig fram i okända miljöer och att ta del av grafiskt material i datorn, säger han.

Kortkommandon istället för mus

En av Patrik Johanssons arbetsuppgifter är att anpassa arbetsplatser, till exempel telefonväxlar, för personer med nedsatt syn. Anpassningarna gör det möjligt för synskadade att arbeta i det datorsystem som används på arbetsplatsen.

Det kan handla om att ta fram en arbetsmetodik, som att använda kortkommandon i stället för mus. Ibland krävs det specialfunktioner så att relevant information blir tillgänglig för personen med synnedsättning.

Patrik gör många anpassningar genom programmering i ett skärmläsningsprogram, exempelvis Jaws (Job Access With Speech) som läser upp text med hjälp av talsyntes.

Polar Print har främst arbetat med anpassningar av datorsystem men även utvecklat några hjälpmedel genom åren. Exempel på egna produkter är en porttelefon för personer med dövblindhet och tillgänglighetsanpassning av bowling för personer med nedsatt syn.

– Tyvärr är det svårt för små företag med begränsade resurser att utveckla hjälpmedel helt från grunden.

”Det kommer att bli som att se”

Den snabba utvecklingen av AI kan i framtiden ge personer med synnedsättning helt nya möjligheter.  

– AI kommer att få enormt stor betydelse. Utvecklingen drivs av kommersiella krafter och vår bransch kan dra nytta av de framstegen, säger Patrik Johansson. 

AI-lösningar kan till exempelvis användas för att ta fram glasögon som beskriver föremål, läser upp text och svarar på frågor. De kan även vägleda användaren på samma sätt som självkörande bilar.

– Om det blir så bra som jag tror, kommer det att bli som att se, säger Patrik Johansson.

Men självklart finns det utmaningar med den nya tekniken. Lagar och regleringar kan till exempel sätta käppar i hjulet. Det finns skyddsobjekt som inte får filmas och fotograferas och människor med skyddad identitet får inte hamna på bild.

När man bygger en profil som utgår från vad personen vill se kräver det också att användaren lämnar ut information om sig själv, som vad man har för intressen och preferenser.

– Men när vi har lösningarna på de här utmaningarna kan personer med synnedsättning få hjälpmedel som på många sätt förändrar deras liv.

Och hjälpmedelsföretagen behöver inte göra hela jobbet utan kan dra nytta av den snabba AI-utvecklingen.

– Det blir som att ha hängavtal med världen, säger Patrik Johansson.