Att gå i pension vid 66 års ålder i stället för 65 kan ge dig upp till 11 procent mer i pension. Ännu större är effekten om du har en inkomst över 40 000 kronor i månaden. För att få grepp om hur dina livsval påverkar pensionen kan du nu ta hjälp av de verktyg och beräkningsmodeller som Pensionsmyndigheten tagit fram.
I en färsk rapport presenterar pensionsmyndigheten nya tumregler för hur olika yttre faktorer och personliga livsval påverkar den framtida pensionen. Störst effekt på pensionen har förstås inkomst och antal arbetade år.
Så påverkas pensionen
Ökning av den totala pensionen per månad* vid olika pensionsåldrar:
66 år +6%
67 år +14%
68 år +23%
69 år +32%
70 år +43%
Minskning av den totala pensionen per månad* vid olika pensionsåldrar:
64 år -5%
63 år -12%
62 år -18%
*Beräknat på en månadslön upp till 40 250 kr, högre löner ger ännu större effekt.
Men det finns också andra faktorer som spelar roll och som du själv kan påverka – till exempel deltidsarbete, avgiften för fondförvaltning och din ålder när du väljer att gå i pension.
Om du orkar och har möjlighet att jobba något år extra efter 65 kommer det få stor positiv påverkan på pensionen. Med en lön upp till 40 250 kronor i månaden kan du enligt tumreglerna öka din pension med 23 procent om du jobbar tills du är 68 år. För högre inkomster blir effekten ännu större.
– De flesta är nog medvetna om att man kan påverka pensionen i någon grad, men kanske inte att det ger sådana effekter, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten som skrivit rapporten tillsammans med Hannes Nilsson.
I rapporten presenteras tumregler som visar effekterna av olika val och förändrade ekonomiska förutsättningar. Om man till exempel väljer att jobba deltid på 50 procent mellan 30 och 39 års ålder minskar pensionen med drygt 13 procent.
– Däremot påverkas inte pensionen lika mycket, ibland inte alls, om du väljer att ta ut föräldraledighet. Även studier ger pensionsrätt på bidragsdelen från CSN, förklarar Erik Ferm.
Några exempel:
- Att börja arbeta vid 28 istället för 23 minskar pensionen per månad med 11 procent.
- Att gå i pension ett år tidigare minskar pensionen per månad med 5 till 6 procent.
- Att gå i pension ett år senare ökar pensionen per månad med 6 till 11 procent.
- Att arbeta deltid 50 procent under 10 år under arbetslivet minskar pensionen per månad med 10 till 13 procent.
- Att få höjd fondavgift med 1 procentenhet minskar den premiebestämda pensionen med 21 procent under 40 års sparande.
En annan viktig faktor att ha koll på är vilka avgifter man har på de fonder man valt för sin tjänste- och premiepension. 1 procent högre avgift under 40 års sparande innebär 21 procent mindre i pension. Ett bra riktmärke för en global indexfond är att den inte bör kosta mer än 0,40 procent per år.
Rapporten är utformad för att ge ungefärliga svar på de vanligaste frågorna kring pensionen, men kan även användas för att på ett pedagogiskt sätt visa hur pensionssystemet fungerar.
Förutom exempel innehåller den även matematiska formler så att läsaren kan göra beräkningar utifrån egna exempel.
– Tanken med rapporten är samla de tumregler som vi själva använder och de frågor som vår kundservice möter, lite som ett uppslagsverk. Vi hoppas att den ska vara till nytta för rådgivare och branschen överlag, men även ge möjlighet för den som är intresserad att få insikt i hur ens livsval påverkar den framtida pensionen, säger Erik Ferm.
Rapporten finns på Pensionsmyndigheten och heter Tumregler för pensionen – För dig som sparar till eller planerar att ta ut pension.
8 kommentarer
Att kunna gå ner i arbetstid närmare pensionsåldern tycker jag vore otroligt värdefullt. Gärna stegvis, istället för att jobba heltid och sedan plötsligt sluta. Dels för att man kanske inte orkar lika mycket, dels för att det för många blir en jobbig omställning när de slutar tvärt. Och så klart, för att fortfarande vara kry och kunna njuta av sin (deltids)pension.
Håller helt med Christina. Problemet är att om man har ITP2 så får man förmånsbestämd tjänstepension, dvs den blir mycket lägre om man går ner i arbetstid sista delen av arbetslivet. Mycket märkligt system om du frågar mig. Jag har försökt ta reda på hur man kan komma runt detta, men har inte fått något konkret svar.
Instämmer helt i JRs kommentar. Kunde inte sagt det bättre själv. Såvida inte jobbet eller dina arbetskamrater är ditt allt och själva livets mening, eller prylar din livsnerv, så öppna några nya dörrar på glänt och se vad som finns där. Chansen kommer aldrig mer igen!
Visst blir pensionen lägre per månad om man går något eller några år tidigare. Det är uppenbart för vem som helst.
MEN den tiden som man är pensionär, och särskilt i en ålder där man kan hoppas att ha glädje av sin pension, blir ju precis lika mycket längre. Att gå in pension (tex) två år tidigare ger två år längre livstid som pensionär, oavsett när man dör. Att går (tex) två år tidigare ger dessutom två YNGRE och FRISKARE år till. Man blir ju knappast friskare eller lever längre av att ha en högre pension.
För mig är det glasklart att jag hellre har lägre pension när jag är, säg, 63 och rimligt frisk än högre pension som 72 årig med begynnande demens, inkontinens och utslitna höftleder.
Givetvis kommer det alltid att finnas fysiskt och mentalt kärnfriska 85åringar – men ingen kan garantera att just jag blir sådan. Sannolikheten och statistiken är solklart emot mig……
Ansträngningarna inte minst från fackliga sidan måste därför med all kraft fokusera på att förhindra en höjning av minsta möjliga pensionsåldern – oavsett vad det ”kostar” i minskad pension. De som vill chansa att de lever och håller sig friska länge, eller som tycker det är viktigare men mer pengar under färre år än tvärtom kan ju alltid jobba precis hur länge och hur mycket de vill.
Aldrig, det är när jag förväntar mig att gå i pension med tanke på hur systemet utvecklats över tid. Jag litar inte på att det kommer finnas pengar till min generation, samt att när det är vår ”tur” så är pensionsåldern höjd så mycket (är ju snart redan knuten till förväntad livsålder) att vi jobbar ned i graven. De sa att min generation skulle vara den första att få det sämre än föräldrarnas generation, jag börjar misstänka att de har rätt. Vi bara jobbar, stressar jagar ett bättre liv/förverkligande/bekräftelse som aldrig kommer och som lämnar oss med känslan av otillräcklighet oavsett nedplöjd ambition och insats.
Här ser vi problemet av att vi haft de för bra lite för länge. Om du vill gå i pension vid 60 år finns de en enkel lösning, spara 20% av din inkomst och vips så kan du gå i pension när du är 60 utan att få en krona från staten. Då bestämmer du även över ditt eget liv och är förmodligen lyckligare att inte vara beroende av någon annan.
En mkt intressantare fråga är varför folk tycker de är okej att pension ska vara en minuspost för staten? Om man börjar jobba vid 25-30 års ålder numera istället för 16-18 års ålder och sen även lever 10-15 år längre än förra generationen och därutöver så är de även färre som jobbar idag jämfört med hur de sett ut tidigare. Då måste man väl förstå att detta kostar mer pengar? Är de bara jag som anser att ett så stort system som pensionen ska bygga på en princip som håller sig kostnadsneutral? Som de är idag så förväntar sig folk att även fast de inte jobbat en dag så ska de fortfarande bli försörjda av andra.
Idag skiljer de 500 kr/månaden för en genomsnitts kommunalanställd med 40 år i jobbet och en som levt på försörjningsstöd hela sitt liv i pension. Här behöver vi göra om systemet!
Jag skulle vilja se en tabell där man ser skillnaden efter skatt, d.v.s vad jag får ut netto om jag jobbar t.ex till 66 år.
Jag håller med om att en sådan tabell skulle vara intressant men det är svårt att göra generella beräkningar eftersom det finns många faktorer som påverkar och skattereglerna ändras dessutom med jämna mellanrum. Nu försvinner till exempel värnskatten och det sjätte jobbskatteavdraget blir kvar under nästa år. För kommande år kan skattereglerna komma att ändras. Kanske kan du använda ett skatteprogram för att beräkna skatten utifrån gällande villkor.