I en verklighet där fakta ignoreras och sanningen ifrågasätts står universiteten inför stora utmaningar. ”Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid” säger Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet.
Torbjörn von Schantz har sett ledarskap från många olika positioner inom universitetet. Han har själv varit både prefekt, dekan och prorektor och är sedan 2015 rektor för Lunds universitet. Det kollegiala ledarskapet som präglar universitetsvärlden är något han värnar starkt om.
– Att kollegorna utser sina ledare och fattar beslut i en underifrånprocess är unikt för universitet och högskolor och något som jag tror är avgörande i den tid vi lever i idag, säger Torbjörn von Schantz.
Risk för revirtänkande
Men det finns även baksidor med den kollegiala strukturen. Det största problemet är att det kan leda till ett revirtänkande där chefer vaktar sina egna intressen. Torbjörn von Schantz vill därför hitta sätt att kombinera linjeorganisationens styrka som präglas av tydlighet i ansvar och befogenheter, med den kollektiva förmågan att ta gemensamt ansvar för helheten. Här blir ledningsgrupperna på olika nivåer centrala genom att medarbetare involveras och får möjlighet att ge sin syn på de frågor som diskuteras och hur det påverkar just deras verksamhet.
Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet. Foto: Gunnar Menander
– Jag säger inte att det blir lättare, men jag tror att besluten blir bättre. När alla i chefskretsen på de olika ledningsnivåerna får vara med i processen blir det lättare att ta ansvar för genomförandet, även för de beslut som är obekväma.
Fördelen är att man kan dra nytta av varandras olika kompetens och förmågor för att hitta den bästa vägen framåt. Samtidigt innebär det att man som chef ibland tvingas ta tuffa beslut som är negativa för den enskilda institutionen, men som är bäst för helheten.
– Fokus flyttas från detaljer till helheten. Hur förvaltar vi bäst de åtta miljarder kronor som Lunds universitet förfogar över? Det innebär att vi tillsammans behöver se över hur vi prioriterar. Vad bör vi satsa på och vad måste vi skära ned på?
Låg status att vara chef
Sedan i mars i år finns det nya riktlinjer för chefer vid Lunds universitet som tydliggör att uppdraget som chef innebär att du har tre roller – arbetsgivare, ledare och verksamhetsansvarig. Dessutom har de ett ledarskapsutvecklingsprogram på olika nivåer för att på så vis stärka cheferna i sin ledarskapsroll.
– När jag själv blev prefekt en gång i tiden var det många som beklagade mig att jag gav upp min forskarkarriär. Att bli chef var inget man strävade efter och det har tidigare haft låg status jämfört med vara forskare. Men det har skett en förändring och vi ser att fler ser chefsrollen som spännande och en möjlighet att vara med och påverka.
Ett gott ledarskap får alla medarbetare att känna att de är viktiga. Trygga och uppskattade medarbetare är det som driver utvecklingen, inte rädda och kritiserade, enligt Torbjörn von Schantz. Foto: Mikael Risedal
Torbjörn von Schantz medverkar själv i ledarskapsutbildningarna där han gärna delar med sig av sina tankar och erfarenheter av ledarskap.
– Jag vill förmedla vikten av ledarskap och att det är vår stora utmaning på universiteten. Utan en fungerande prefekt skulle inte en institution fungera och på så vis kan du i vissa fall göra långt större insatser för forskning och undervisning som prefekt än du kan som forskare och lärare, poängterar han.
Ledarskapet är en ödesfråga
Framför allt vill han lyfta fram samspelet mellan chef och medarbetare och förmågan att få alla att bidra med sin kreativitet och kompetens för att lösa gemensamma utmaningar, både inom och över ämnesgränserna.
För att fortsätta vara relevanta i samhället måste lärosätena utveckla sin förmåga att delta i samhällsdebatten. Foto: Mikael Risedal
– Ett universitet bör inte vara ett forskarhotell där forskare bara fokuserar på sitt. Universitetets styrka är vår förmåga att kombinera kunskap, visioner och vår kreativitet över ämnesgränserna och jobba tillsammans för att lösa de utmaningar samhället står inför.
Detta är något som Torbjörn von Schantz tror är viktigare än någonsin, därför är också ledarskapet en ödesfråga för lärosätena. För att fortsätta vara relevanta i samhället måste lärosätena utveckla sin förmåga att delta i samhällsdebatten, men även möta nya behov av utbildningsformer och kompetensutveckling.
– Vi lever i en tid där sanningar ifrågasätts och fakta ignoreras. Ledaren för världens största ekonomi kommunicerar via Twitter. Företagen säger upp medarbetare för att anställa nya med annan kompetens. Det är en helt ny värld vi står inför och därför behöver vi ledare som är lyhörda för förändring och kan anpassa universitetet till en ny verklighet.
Trygga medarbetare driver utvecklingen
Ett gott ledarskap är enligt Torbjörn von Schantz ett ledarskap som får alla medarbetare att känna att de är viktiga. Kritiserade och ifrågasatta medarbetare är inte något som driver utvecklingen, poängterar han – det gör trygga och uppskattade medarbetare. Först i en sådan miljö kan man förlösa den samlade kunskapen och nå helt nya resultat.
– Som chef är man i en utsatt position och ibland måste man ta impopulära beslut. Det kan vara väldigt tufft. Men det viktigaste för mig är att jag inte förlorar min förmåga till empati. Man får aldrig bli så hårdhudad att man tappar förmågan att känna med andra. Då blir man ingen bra chef.
