Det första året i yrkeslivet är en intensiv tid. Man ska både komma in i arbetsgruppen och lära sig jobbet. Nu ska en ny studie svara på hur man klarar av det här på bästa sätt – utan att bli stressad. Och de som ska studeras är nyexaminerade ingenjörer.
I dag finns faktiskt ingen bra forskning som utvärderar vilka insatser som fungerar eller inte för att komma in i första jobbet.
– Den forskning som finns pekar på att företag som satsar på introduktionsprogram får medarbetare som trivs bättre och stannar längre. Men vi har ingen samlad bild om vilka insatser som är de mest effektiva och när de fungerar som bäst, säger Petter Gustavsson, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Hans forskargrupp har jobbat länge med att studera övergången från studier till yrkesliv. Men i likhet med annan tidigare forskning inom området har man frågat i efterhand hur det första året var, vilket forskningsmässigt inte är bra.
– Därför börjar vi nu om och ska följa med när det händer, att ingenjörerna i realtid beskriver vad som fungerar och inte.
Ingenjörer nappade först
Att man ska studera nyexaminerade ingenjörer beror bland annat på att Sveriges Ingenjörer var snabba med att tacka ja till ett samarbete.
– Det blir allt vanligare att unga blir sjuka av stress. Då ska vi ta hand om det här seriöst. Vi vill se vad det är för introduktion som behövs för att övergången till arbetslivet ska bli bra, säger Magnus Skagerfält, utredare på Sveriges Ingenjörer.
Men ingenjörer har också speciella utmaningar som gör dem intressanta, menar Petter Gustavsson på KI.
– Till exempel de som anställs på stora konsultfirmor där det kan bli en utmaning att få till en introduktion inom firman samtidigt som man är ny på ett konsultuppdrag. Det finns också en längre tradition av introduktionsinsatser hos vissa branscher som kan utgöra goda exempel.
Sistaårsstudenter bjuds in
Nu kommer alla studerandemedlemmar i Sveriges Ingenjörer som blir klara 2020 att tillfrågas om att vara med i studien.
– Vi kommer att följa dem i vår och första året på jobbet. De får en första enkät nu i början av 2020, om hur utbildningen varit och vad man har för förväntningar och farhågor om första jobbet. När de sedan börjar jobba blir det en kort enkät i telefonen en gång i veckan de tre första månaderna – om hur man ser på sin utveckling, vilka insatser man får och vad man saknar, säger Petter Gustavsson.
Efter det blir det uppföljning en gång per kvartal resten av det första året.
Förutom att följa nyexaminerade ingenjörer kommer forskarna att titta på hur handledare upplever introduktionen. Man kommer också att utvärdera traineeprogram hos något av de större bolagen.
När kommer studien att vara klar?
– Det beror på hur många som anmäler sig. Om vi får 200 personer redan nu så kan vi börja analysera om ett år. Annars behöver vi göra en omgång till och då dröjer det två år. Vi hoppas på viljan att dela med sig, för man gör ju inte det här så mycket för sin egen skull utan för att bidra till andra.
Forskningen finansieras av Afa Försäkring – som i sin tur finansieras av arbetsmarknadens parter, bland annat Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
– Det finns ett intresse för det här från arbetsgivarna, så vi räknar med att resultaten når arbetslivet snabbt, säger Petter Gustavsson.
