Nio tips för att få energin att räcka

Hjärna där batteriet är slut
Illustration: Miss Tuni/Getty images

Tar energin och uppmärksamheten slut på jobbet? Det är inte så konstigt, med tanke på att hjärnan gör av med 20 procent av vår energi. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan så att du orkar. Här är nio tips.

Pedagogen och magistern i neuroledarskap Malin Gutestam har den senaste tiden varit hos flera av Sveriges Ingenjörers distrikt. Hon talar om hur vi behöver göra för att  uppmärksamheten och energin inte ska ta slut. Den här kvällen är hon i Västerås och talar för ett drygt 100-tal ingenjörer i distrikt Västmanland.

Hon beskriver att hjärnan får energi genom att spara på krafterna.

– Ju mer vi lägger bort, desto mer laddar hjärnan. Den kan inte bedöma själv när den är trött, utan tänker ”Jag jobbar lite till”, säger hon.

Därför behöver vi anpassa tillvaron för att se till att hjärnan fungerar och håller. Grunden är att leva bra: aktivera sig fysiskt, sova tillräckligt, ha sociala kontakter, pausa utan mobil eller skärmar, att leka – ”gå utanför boxen” – och att jobba på sitt inre lugn (som mindfulness, meditation, andningsövningar eller reflektion).

Men det handlar också om att göra saker på hjärnans villkor, som att det behövs en längre stund för kunna fokusera och komma in i en uppgift. Och att förstå sådant som att amygdala i hjärnan kollar fem gånger i sekunden om det är fara för livet.

– Arbetsplatser tror att det räcker med teambuilding en gång per termin, men hjärnan behöver bli bekräftad varje dag. Den tänker ”Hen ser sur ut” och uppfattar det som ett hot.

Här är nio av Malin Gutestams tips för att få hjärnan att må bra:

Utnyttja bästa tiden

Vi har uppskattningsvis två timmar per dag när hjärnan kan göra sitt bästa tänkande. Slösa inte bort den tiden på att svara på mejl, utan börja dagen med att göra den viktigaste och svåraste uppgiften.

Prioritera arbetsuppgifterna på morgonen när hjärnan är ”färsk”. Det som är mest resurskrävande är just att prioritera, tänka ut mål, koncept och idéer. Om vi gör det när vi har för lite energi så gör det att vi fokuserar på problemen, inte lösningarna.

Om du ska ha ett möte om mål eller idéer, försök att inte trötta ut hjärnan innan. Ett annat tips är att slappna av före mötet, till exempel med mindfulness eller att skratta. Under mötet: skriv upp alternativen på en whiteboard. För hjärnan blir det lättra när vi kan titta på alternativen.

Begränsad fokustid

Inse att alla har begränsad tid för hur länge det går att fokusera – inte bara du. 20 minuter är normalt, men handlar det om något helt nytt kanske vi bara orkar 11 minuter. Tiden beror också på om vi ätit, sovit och rört på oss.

Ta beslutspaus

Att fatta beslut tar mycket energi. Det gör att vi inte orkar ta hur många beslut som helst under en dag.

Om du ska fatta ett viktigt beslut en dag – se då till att du fattar så få andra beslut som möjligt. Bestäm i förväg vad du ska ha på dig, vad du ska äta.

Ta också ”beslutspaus” ibland när du stannar upp och funderar på om du gör rätt sak i stället för att bara köra på. Tänk inte ”Jag ska bara kolla ett mejl till”. Ett mejl kräver nämligen massor av beslut: Ska jag svara? Vidarebefordra? Göra något?

Skapa sundare skärmanvändning

Att vara uppkopplad mycket efter jobbet är inte heller bra. För att få sundare skärmanvändning är det bra att börja med att analysera hur mycket tid man lägger på olika skärmaktiviteter. Gör mobilen mer svåråtkomlig och belöna dig när du inte kollar den. Lägg till exempel en bok ovanpå mobilen i väskan så kommer du att påminnas om att läsa i stället för att kolla mejl eller surfa.

Singletaska när du gör något viktigt

Att jobba med en sak men sticka emellan med att kolla mejl, svara på kollegans fråga etcetera drar ner våra prestationer.

– När vi blandar olika saker vi håller på med skapar vi vår egen stress. När något är viktigt är det därför singletasking som gäller, säger Malin Gutestam.

Säg inte ”Jag ska bara skicka ett mejl men prata ni”

Det är vanligt att någon säger ”Jag ska bara skicka det här mejlet, men prata ni”, för att sedan inse att den missat vad ni pratade om. Det här beror på Attentional blink, att information förvinner vid växlingar mellan mentala processer.

Om du måste vara tillgänglig, gör det då medvetet. Tala tydligt om för dig själv vad du gör – nu mejlar jag, nu är jag här och lyssnar.

Störningsmoment

Byter vi fokus ofta tröttar det ut hjärnan. Minimera därför det som stör och gör att du ofrivilligt fokuserar på annat, som notiser, mänskligt tal.

I Västerås kom en fråga från publiken om det är ok att lyssna på musik när man jobbar och Malin Gutestam svarade:

– Ska man välja mellan pest och kolera så kan musik vara bra för att skapa en ljudridå mot småljud. Men för de flesta är tystnad bäst. Man kan jämföra med att köra efter GPS i tät trafik i en storstad. Ju mer uppmärksamhet som krävs desto mer vill man stänga av musik och sluta eventuella samtal för att fokusera.

Hjälp sömnen

Sömn är grunden för att hjärnan ska fungera. Och sömnen hjälps av det som kallas sömnhygien. Har man svårt att somna eller sova är det bra att avstå från koffein, alkohol och att träna tufft sent på kvällen. Sovrummet bör vara mörkt, och skärmfritt. Dagsljus på morgon och lunchen är viktigt för vår biologiska klocka. Försök att lägga dig ungefär samma tid och gå upp samma tid varje morgon.

Skapa goda vanor – och ta bort dåliga

Jobba med att se vad som är bra för dig och din ork och vad som inte är det. Hjärnan gillar vanor och att göra samma sak i samma sammanhang. Då blir det lättare att göra vanan per automatik, vilket tar mindre kraft.

Får du en dipp en viss tid – lägg till en vana att till exempel ta en frukt en halvtimme före den tiden.

För att ändra en vana: diagnosticera varför du gör den och vad belöningen är. Är du ute efter en kaka när du går till fikarummet eller är det sällskap du är ute efter? Är det sällskapet du behöver, gå dit och prata men ta ingen kaka.

Ta lite i taget. Lägg kanske till en ny vana varannan månad. Du har hela livet på dig.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar