Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på. ”Resultaten ger oss viktig kunskap om hur viruset smittar och hur vi kan skydda oss på bästa sätt” säger Sara Thuresson, civilingenjör med inriktning på nanoteknik som är en av forskarna i projektet.

Coronaviruset smittar genom kontakt och droppsmitta, exempelvis när någon hostar eller nyser. Men man tror att viruset även kan smitta via aerosoler, det vill säga små luftburna partiklar i luften. Hur och på vilket sätt coronaviruset sprids via luften är något som forskargruppen vid Lunds tekniska högskola nu ska ta reda på.

– Vi vill ta reda på hur viruset sprids. Hur mycket virus finns det i luften? Är det så mycket att någon blir sjuk av det? Och finns det situationer när viruset sprids mer?, säger Sara Thuresson som är doktorand i aerosolteknologi och en av forskarna i projektet.

Ser hur långt viruset färdas

Forskargruppen har under ett antal år byggt upp metoder för att mäta och analysera luftburen smitta och har tidigare arbetat med att studera hur bland annat vinterkräksjukevirus sprids i luften. När coronaviruset dök upp i början av året såg de möjligheten att använda sina mätinstrument för att även studera detta virus.

– Vi har placerat ut mätinstrument på sjukhusen i Malmö och Lund, dels i korridorerna, dels inne hos patienter som är bekräftat sjuka i covid-19, berättar Sara Thuresson.

Mätinstrumenten fångar in virus från luften och suger ned det i en vätska som sedan kan analyseras. Luftprover tas både i rummen där patienter vårdas och i omkringliggande utrymmen som korridorer och luftslussar. Genom att placera ut instrumenten på olika platser kan forskarna få en bild av hur långt viruset färdas.

Hur sprids det och när?

För coronastudierna använder de tre olika typer av instrument; ett som samlar in virus under en veckas tid och två som samlar in luftprover under kortare tid, nittio respektive tio minuter. Instrumenten registrerar även annan data, som luftfuktighet och temperatur, för att se om det har någon betydelse för spridningen.

De korta mätningarna på tio minuter används framför allt i patientrummen och kan ge värdefull information om hur smittan sprids i olika vårdsituationer.

– Vi för noga anteckningar om vad personalen gör, om patienten sitter upp eller ligger ner, om de hostar eller pratar. Vi vet ju väldigt lite om vad som påverkar spridningen i luften, så vi försöker samla in så mycket fakta som möjligt, säger Sara Thuresson.

Under luftmätningarna har forskarna på sig samma skydd som personalen som vårdar coronapatienter – munskydd, visir för ansiktet, handskar och skyddsförkläde. Men för att spara på skyddsutrustning undviker forskarna själva att gå in i patientrummen, utan får hjälp av sjukvårdspersonalen att placera in och ta ut instrumenten i samband med att de ska vårda patienten.

Svar inom några veckor

Resultaten från studien kommer att vara viktiga för att utarbeta rutiner och ta fram skyddsutrustning för vård av patienter med covid-19 – hur och i vilka situationer smittar patienter, vilket skyddsmaterial behövs i olika situationer och vilka krav bör man ha på ventilationen? Sammanlagt räknar man med att samla in cirka 200 luftprover som sedan ska analyseras så snabbt som möjligt. De första preliminära resultaten väntas komma inom några veckor.

– Resultaten av våra studier kommer att ha betydelse för de som jobbar i vården med smittade patienter och ge kunskap om hur man skyddar sig på bästa sätt, säger Sara Thuresson.

Anna Nyström