Jämn könsfördelning på allt fler ingenjörsinriktningar

Andelen kvinnor som tar ingenjörsexamen ökar stadigt och allt fler ingenjörsinriktningar får jämn könsfördelning. Men variationen är stor. Det finns också inriktningar där kvinnorna är få och minskar. Det visar en ny analys.  

Det är Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som gått igenom könsfördelningen bland dem som tog en ingenjörsexamen förra läsåret respektive för tio år sedan.  

Totalt är 18 civilingenjörsinriktningar och 6 högskoleingenjörsinriktningar med i genomgången. De är utvalda för att de hade minst 50 examinerade 2018/2019 och hade examinerade också 2009/2010. 

– Av de här inriktningarna är det fler och fler som får en jämn könsfördelning. Men på några av de stora ser det inte ut att hända något alls, säger Anna Bengtsson, utredare på UKÄ, som gjort analysen.  

Två kvinnodominerade ingenjörsinriktningar

Av de inriktningar hon har gått igenom är det två som är kvinnodominerade – det vill säga kvinnorna utgör mer än 60 procent av dem som tog examen förra läsåret. Det är civilingenjör i bioteknik, som var kvinnodominerad också för tio år sedan, och civilingenjör i miljö– och vattenteknik, som ökat andelen kvinnor från 54 till 68 procent. 

För tio år sedan var det tre inriktningar som hade jämn könsfördelning – utifrån definitionen att varken män eller kvinnor har en andel som är mindre än 40 eller större än 60 procent.

Nu har antalet med jämn könsfördelning stigit till sex: fem civilingenjörsinriktningar – teknisk design, industriell ekonomi, kemiteknik, medieteknik och system i teknik/samhälle – och även en högskoleingenjörsinriktning, nämligen industriell ekonomi, som alltså finns både som civilingenjörs- och högskoleingenjörsinriktning. (för exakta andelar, se tabellen längst ner i artikeln)

Sju inriktningar med 15 procent kvinnor eller färre

De övriga 16 inriktningarna i analysen är alla mansdominerade, men i olika grad. Sju inriktningar har 15 procent kvinnor eller färre. Det är civilingenjörsinriktningarna teknisk fysik (15 %), farkostteknik (14 %), elektroteknik (12 %), datateknik (11 %) och elektroteknik och teknisk fysik (10 %), samt högskoleingenjörsinriktningarna datateknik/datorteknik (10 %) och elektroteknik/elektronik (9 %). 

Civilingenjör i farkostteknik respektive datateknik har båda ökat andelen kvinnor med 5 procentenheter, vilket för datateknik betyder nästan en fördubbling. Men de övriga ligger i princip stilla på samma nivå eller har till och med minskat andelen kvinnor. 

Många i mittenspannet ökar

Av övriga inriktningar som är mansdominerade ligger två nära att ha jämn könsfördelning: väg- och vattenbyggnad och samhällsbyggnad som båda hade 39 procent kvinnor av dem som tog examen förra läsåret. Men för samhällsbyggnad var det ovanligt få kvinnor 2018/2019. Åren före det var kvinnorna nämligen runt 50 procent av dem som tog examen i samhällsbyggnad. 

Men förutom tre av inriktningarna, civilingenjör i samhällsbyggnad och högskoleingenjörsinriktningarna i byggteknik och maskinteknik, så har inriktningarna i det här spannet ökat andelen kvinnor mycket under tioårsperioden. Av civilingenjörsinriktningarna är det:  

• väg- och vattenbyggnad där andelen kvinnor ökat med 12 procentenheter (från 27 till 39 procent)
• maskinteknik, + 6,8 procentenheter (från 18,6 till 25,4 procent)
• informationsteknologi, + 9 procentenheter (från 9 till 18 procent)  
• energiteknik, + 11 procentenheter (från 24 till 35 procent) och  
• automatiseringsteknik, + 13 procentenheter (från 6 till 19 procent).  

Och av högskoleingenjörsinriktningarna är det en som ökat andelen stort, nämligen: 

• energiteknik där andelen kvinnor ökat 11 procentenheter (från 12 till 23 procent).  

Bilden av mansdominerat yrke luckras upp

Totalt sett ökade andelen kvinnor som tog en civilingenjörsexamen från 28 procent 2009/2010 till 35 procent förra läsåret. För högskoleingenjörer är utvecklingen inte lika tydlig. Där har andelen varierat under tioårsperioden, från 27 procent 2009/2010, till 31 procent under ett par år, och tillbaka till 27 procent förra läsåret.  

Men Anna Bengtsson på UKÄ menar ändå att den traditionella bilden av ingenjörsprogrammen som mansdominerade verkar vara på väg att luckras upp.  

– Både högskolan och arbetsmarknaden i Sverige är traditionellt uppdelad vad gäller kön, men på ingenjörsområdet verkar det hända något. Det är en tydlig trend som vi inte ser på till exempel sjuksköterskeprogrammen eller förskollärarprogrammen. Där har könsfördelningen inte förändrats alls under den senaste tioårsperioden.  

Läs också Fler kvinnor blir ingenjör än jurist och läkare – tillsammans 

En anledning kan vara att ingenjörsyrkena i högre grad är förknippade med hög lön och status. Kvinnor har därmed mer motivation att söka sig till dessa yrken, än vad män har att söka sig till kvinnodominerade yrken. 

Könsfördelningen i siffror 

Sorterat utifrån antal examinerade per inriktning.

* På grund av avrundning till hela procent och procentenheter stämmer förändringen här inte med andelarna som anges för examinerade.

CI – civilingenjör HI – högskoleingenjör

Läs också Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar 

 Karin Thorsell