Det blev ingen uppgörelse mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK om anställningstryggheten på svensk arbetsmarknad. Och nu går frågan tillbaka till politikerna. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius har varit en av två förhandlare för PTK. Så här säger hon om läget nu.
Hur känns det att det inte blev en överenskommelse mellan parterna?
– Det känns tråkigt. Vi har jobbat hårt på att hitta en lösning som är långsiktigt bra och hade kommit långt. Nu behöver vi backa hem och utvärdera, reflektera över alla bitar och hur vi vill agera.
Det talas om att ge er mer tid att fortsätta förhandla. Tar ni den chansen om ni får möjlighet?
– Det har vi inte diskuterat än. Det behöver vi besluta gemensamt i PTK och det är många parter. Nu drar ju avtalsrörelsen igång i dag den 1 oktober och den tar ju kraft också. Så det är för tidigt att svara på.
Från politikernas sida har man sagt att om parterna inte lyckas komma överens så blir förslagen i Las-utredningen verklighet. Las-utredningen har fått mycket kritik. I en artikel i Ingenjören i juni redogör Camilla Frankelius för kritiken – bland annat om risk för godtyckliga uppsägningar, att företag ska kunna göra uppsägningar var tredje månad och varje gång undanta fem personer från turordningsreglerna och att utredningen inte föreslår några skarpa krav på arbetsgivare att ge kompetensutveckling.
Vad har det betytt att utredningens förslag ska bli verklighet om era förhandlingar inte lyckades?
– Det har varit en speciell situation, att förhandla under hot. Men parterna har seriöst gått in i det här och förhandlat ändå.
Vad tycker du om att beslutet nu lyfts från parterna och över till politikerna?
– Det gynnar inte arbetsmarknaden eftersom politiska beslut kan ändras. Det är ju vi parter (arbetsgivare och fack) som löser problemen på svensk arbetsmarknad och hittar långsiktiga och hållbara lösningar som gynnar alla.
Vad betyder det för ingenjörer om utredningens förslag går igenom, i stället för det parterna förhandlat om?
– Vi har bedömt att det är ett sämre alternativ. Det griper in mer i anställningsskyddet och ger inte samma möjlighet att utvecklas i arbetslivet som de förslag vi hade. Men nu får vi jobba med den delen, att påverka politiken.
PTK och Sveriges Ingenjörer har konstaterat att anställningstrygghet inte bara handlar om Las, Lagen om anställningsskydd, utan att det är fyra delar som samverkar:
- Starkt anställningsskydd genom lag och avtal där det fackliga inflytande är säkrat.
- Förbättrad tillgång till kompetensutveckling, både under anställning och i omställning.
- Utökat stöd i omställning genom TRR, som även omfattar visstidsanställda.
- Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, som även omfattar visstidsanställda.
Är det så man ska se det – att lång tid på en arbetsplats inte är det som ger anställningstrygghet längre?
– Det har det ju inte varit på länge, sedan lång tid tillbaka är kompetensen avgörande. Det har ju varit en viktig ingrediens i förhandlingarna, att förstärka kompetensen, inte bara på företagens villkor utan också individens villkor. Att ha möjlighet till kompetensutveckling och med en rimlig försörjning under tiden. Och att uppsägningar ska vara rättssäkra, inte godtyckliga. Det är viktiga delar att bibehålla.
Du har sagt att parterna var överens om bättre satsningar på kompetensutveckling. Går det att uppnå det även om det blir en politisk lösning?
– Det är det för tidigt att svara på. Det är svårare att åstadkomma när det är en paketlösning. Men vi ger inte upp. Vi jobbar vidare för att förbättra för medlemmarna.
Vad betyder det här för ingenjörer just nu?
– I dagsläget blir det inga förändringar. Blir det ändringar i Las så blir det troligen år 2022. Las-utredningen är nu på remiss och vi kommer att jobba för att den blir mindre ingripande.
10 kommentarer
Det känns att dagens ingenjörer borde läsa om historia och samhällskunskap. Det var inte för länge sedan arbetare (till och med forskare med titlar Dr Sc kan betraktas som hårt arbetande människor) betalade med sina liv för de rättigheter man vill skänka bort. I andra länder även idag dödas folk som vågar bara nämna grundläggande rättigheter: 8 timmars arbetsdag, skälig lön, jämställdhet… Tror somliga SI medlemmar verkligen att man kommer att få de rättigheterna tillbaka genom att sitta vid ett förhandlingsbord någon gång i framtiden? Varför är det så viktigt att lagstifta? Ska vi alla vara visstidsanställda? Det är kanske målet.
Det förekommer att arbetsgivare är kreativa vid tillämpningen av LAS. Har det förts diskussioner om hur detta skulle kunna förhindras? Det förekommer också att parterna kringgår LAS med en avtalsturlista. Jag har mycket plågsamma minnen från en sådan process. Ingen av parterna visste hur det skulle gå till. Informationen till mig var knapphändig och kom endast från facket. Företaget ville inte på något sätt kompensera att man rundade LAS. Har det förts diskussioner om ”avtalsturlistan”? Jag saknade tydligt körschema, saklig motivering, definierade ersättningsbelopp och inte minst anständighet.
Tidigare artikel:
https://ingenjoren.se/2020/04/22/hur-fungerar-las-i-konsultbranschen/
Min erfarenhet är att arbetsgivaren använder alla knep de kan för att kringgå LAS. Fackklubben är skyldig att förhandla vilket de är snabba att påpeka. De brukar sen lägga fram sin lista som om det är ett faktum och inget som den lokala fackklubben kan påverka. Det enda försvaret man har är att vara påläst, gå kurserna som facket håller. Läs genom lagar och avtal inför varje förhandling så att man är beredd. Ajournera mötet och be om att få återkomma om man känner på sig att nått inte går rätt till. Förvänta dig alltid att arbetsgivaren försöker köra över det lokala facket.
Har fackförbunden frågat sina medlemmar vad de vill? Jag är medlem i Sveriges Ingenjörer men står i den här frågan helt på samma sida som Svenskt Näringsliv och utredningen. Många jag pratat med är av samma ståndpunkt, men självklart inte alla. Att facket kämpar emot dessa nödvändiga reformer känns otidsenligt och frågan är hur många medlemmar facken på sikt kommer att tappa pga helt olika ideologier med sina medlemmar.
Bra svar! Efter både varit arbetsgivare och arbetstagare så vet jag av egen erfarenhet att de är så det går till. Dock är det lätt att skära ner i Sverige jämfört med andra länder. Och billigt! Att hänvisa till fel kompetens är också en vinnare. Se Volvo Cars igår.
Jag rekommenderar alla att läsa utredningen eller sammanfattningen av den – och bilda sej en uppfattning om föreslagna förändringar är bra eller dåliga. Min slutsats är att det är bra förändringar som möjliggör lägre trösklar för dom som idag står utanför arbetsmarknaden och att företagen kommer att våga anställa fler. Kanske det blir något mindre att säga till om för arbetsmarknadens parter något vi behöver uppmärksamma under pågående debatt och senare i uppföljning av förändringarna.
Det är märkligt att amerikanska företag, verksamma i ett land där precis de regler Svenskt Näringsliv vill ha gäller låter precis som de svenska. De klagar också konstant på vilken risk det är med felrekryteringar, de klagar på att de inte har råd med juniorer och skulle du gud förbjude ha blivit sjuk eller råkat ut för en olycka så att du har glapp i CVt då är du körd. Således, det här kommer inte leda till någonting.
Det är en jättefråga det här. Jag föreställer mig att merparten av arbetstagarna är intresserade av att anställningstryggheten består även i framtiden. Därför borde regeringen kunna dra stor nytta av att säga nej och spräcka januariöverskommelsen, även om vi då, till att börja med, får en regeringskris. Kohandeln vid varje fråga, som det är nu i riksdagen p.g.a. mandatfördelningen gynnar knappast Sverige.
Vilka incitament har Svenskt Näringsliv för att gå med på något som är sämre för dem än det redan politiskt framförhandlade avtal som Centerpartiet skrivit in i JanuariAvtalet?
Sveriges Ingenjörer svarar: Viljan att träffa ett avtal har varit mycket stark bland alla parter och många timmar har lagts på att arbeta fram förslag som är bra för anställda, arbetsgivare och för samhället. En av våra föresatser var att förhandla ända in i kaklet. Och det har vi gjort allihopa SN, PTK och LO. Vi är alla övertygade om att det är bättre att arbetsmarknadens villkor sköts av parterna och vi ser behovet av förändringar. Även Svenskt Näringsliv vill ha avtalslösningar som kan anpassas före ett stelt regelverk som beslutats av politikerna samtidigt så har det såklart påverkat förutsättningarna att SN hade utredningen som till större del innehöll lösningar som gynnade dem.