Nu är kollektivavtalen inom industrin klara. Parterna är överens om 5,4 procents löneökning under 29 månader. Avtalen innehåller också förbättringar inom jämställdhet, arbetsmiljö och av villkoren för äldre i arbetslivet. Men någon individgaranti blev det inte.
Läs också Ingenjörens artikel om hur delegationerna kommenterar avtalen.
De nya avtalen gäller från den 1 november 2020 till den 31 mars 2023. Några viktiga detaljer att känna till är att:
- Lönehöjningar betalas ut retroaktivt från den 1 november 2020, inte från 1 april då avtalen ursprungligen löpte ut men förlängdes på grund av pandemin.
- I de 5,4 procent som avtalen ger ingår också avsättningar till deltids- eller flexpension, i de flesta (men inte alla) avtal med 0,4 procent.
- Avtalen är uppdelade på två revisionstillfällen (lokala löneförhandlingar). Den första börjar 1 november 2020 och har en nivå på 3 procent (2,8% lön + 0,2% deltidspension), den andra börjar 1 april 2022 och har en nivå på 2,4 procent (2,2% lön + 0,2% deltidspension).
- Parterna har också kommit överens om att bilda arbetsgrupper som ska ta fram förslag på förbättringar inom jämställdhet och arbetsmiljö.
- I avtalen finns också ändrade åldersgränser som ger äldre i arbetslivet bättre villkor. Det handlar bland annat om rätten att kvarstå i anställning och om sjuklön.
Krav på minst 530 kronor
När Sveriges Ingenjörer i december förra året överlämnade sina avtalskrav till arbetsgivarna kom en stor överraskning. För första gången valde Sveriges Ingenjörer att kräva individgarantier – garanterade löneökningar på 530 kronor – för medlemmar anställda på företag med teknikavtalet. En sådan garanti har under flera år funnits i Unionens avtal med Teknikföretagen men inte i motsvarande avtal för Sveriges Ingenjörer.
Förbundsordförande Ulrika Lindstrand förklarade varför individgarantier var ett krav från Sveriges Ingenjörer. ”Kring 8 procent av våra medlemmar på företag med teknikavtalet får inga eller mycket låga löneökningar och därför känner vi oss tvungna att kräva individgarantier” sa hon i en intervju med Ingenjören.
När avtalen nu är klara innehåller de inga individgarantier. Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, förklarar varför.
– När vi har ställt yrkandet har vi fått upp frågan på bordet och tydliggjort problemet med lönesättningen för den centrala arbetsgivaren, i detta fall Teknikföretagen. Det har varit viktigt. Hur stora löneökningarna ska vara avgörs ytterst lokalt, det vill säga på arbetsplatsen, och en del arbetsgivare har brustit i sitt ansvarstagande här.
Vad har förbundet gjort för att förhindra att medlemmar i industrin inte får någon löneutveckling?
– Frågan lyfts i våra fackliga utbildningar och där ger vi råd och stöd till de förtroendevalda om hur de kan hantera låga lönepåslag för medlemmarna på arbetsplatsen. För de medlemmar som hör av sig till oss inför sitt lönesamtal så har vi också en dialog kring vad medlemmen ska tänka på och lyfta upp i sitt lönesamtal.
10 kommentarer
Kan vi få svar från Sveriges Ingenjörer på frågorna från Sanna och ”Medlem sen -96” här i kommentarsfältet?
Många medlemmar i SI vill veta.
En intervju är bokad med förbundsordförande Ulrika Lindstrand. En artikel kommer inom kort. /Redaktionen
Uruselt att det inte finns individgarantier. Ett flertal på föeratet jag är anställd på fick så låg löneökning så att pensionsinbetalningarna (10 taggar) blev lägre än året innan dvs totala summan blev lägre.
Hur kan Sveriges ingenjörer inte ha individgaranti som ett måste. Uselt
Konsekvensen att nästa lönerevision är april 2022, är något jag först inte reflekterande över. Men nu inser jag att mitt jobbbyte under 2020, inte alls var så bra ekonomiskt för mig. Hur kan det inte vara uppstyrt centralt från början, vad som händer med oss?
Nu antar jag att man får hoppas på att arbetsgivaren är givmild och erbjuder frivilligt lite brödsmulor?
Om lönerna ska var individuella och differentierade så finns väl inget behov för en individgaranti. Det är motsägelsefullt att argumentera för båda samtidigt.
Har nu läst igenom Camilla Frankelius förklaring ett par ganger, gällande utebliven individgaranti i det nya avtalet. För mig kvarstar fragan dock: varför stöp kravet i förhandlingen? Hur argumenterar motparten i det det här fallet (i synnerhet med tanke pa att Unionens medlemmar redan har individgaranti i sitt avtal)?
Förklaring saknas fortfarande av Camilla Frankelius!
Synd att det inte blev någon individgaranti. Undrar vad det föll på? Jag tycker SI ska försöka få igenom det i nästa avtalsperiod i alla fall och inte ge upp om det.
Sen såg jag även att LO utöver 5,4% löneökning fått igenom en låglönesatsning värd 0,6% per år i tre år (för Kommunal blev det istället en extra löneökning till yrkesutbildade värd lika mycket), se [1]. Så för LO blir det 5,4%+3*0,6%=7,2%. Får Sveriges Ingenjörer något annat ”extra tillägg” som motsvarar dessa 3*0,6%, tex via extra pensionsinbetalningar eller liknande? Eller blir det bara så att anställda som tillhör LO får ca 7,2% i effektiv löneökning i genomsnitt, medan de som tillhör Sveriges Ingenjörer bara får 5,4%?
[1] https://www.di.se/nyheter/kommunals-avtal-coronabonus-fore-jul-stolt-och-nojd/
Något tillägg som kompenserar LO:s låglönesatsning finns inte i Sveriges Ingenjörers avtal. /Redaktionen
Då undrar man ju om Sveriges Ingenjörer under förhandlingarna kände till att LO i praktiken skulle få 7,2%, medan Sveriges Ingenjörer bara skulle få 5,4%?
Om Ja=>Varför gick SI med på detta? Är inte tanken att man ska komma överens om ett gemsamt ”märke” för samtliga fackliga parter som ingår i Industriavtalet?
Om Nej=>Blev SI ”blåsta”/”lurade” under förhandlingarna?