”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag på FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Är Sveriges lager för mat och läkemedel tillräckligt stort? Varför har cyberangreppen ökat under pandemin? Vilket gift användes vid försöket att mörda Aleksej Navalnyj? Hur kan nya material överlista sensorer?

Googlar man FOI inser man att myndigheten har uppdrag inom många olika områden. Frågorna ovan är bara ett axplock.

– Jag brukar säga att på FOI finns alla kompetenser utom tandläkare och läkare. Bredden är stor men också djupet. Det gör att vi kan ta oss an problem som nästan ingen annan kan, säger Jens Mattsson, generaldirektör.

Verksamheten växer

Veckan före jul klubbade riksdagen igenom den största försvarssatsningen sedan 1950-talet. Försvarsbudgeten kommer att växa med nästan 29 miljarder kronor till 2025. Det innebär tiotusentals fler jobb inom försvarsmakten men också fler uppdrag för FOI.

Merparten av FOI:s verksamhet är uppdragsfinansierad, men myndigheten bedriver också forskning som man själv tar initiativ till. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

I dag har FOI drygt 1 000 anställda och år räknar man med att rekrytera omkring 140 personer, många ingenjörer och naturvetare men också inom andra områden. Ungefär 40 procent av medarbetarna på FOI har en doktorsexamen och behovet av forskare är stort.

Generaldirektören Jens Mattsson är stolt och nöjd med att uppdragen blir fler, men han är också oroad. För att bli anställd på FOI krävs det nämligen att man är svensk medborgare, och det har blivit ett allt större problem.

– Bland nybörjardoktoranderna inom teknik och naturvetenskap 2018 i Sverige var 59 procent utländska medborgare. Intresset för att doktorera har minskat bland svenska ingenjörer och naturvetare och det ger oss ett mindre underlag att rekrytera ifrån.

När universitet och högskolor rekryterar doktorander är det kompetensen som styr. Att komma från ett annat land är oftast ingen nackdel eftersom det också bidrar till högskolans internationalisering.

– Vi förstår de prioriteringar som lärosätena gör men för FOI är det här ett problem. Dels återvänder många forskare till sina hemländer efter sin doktorsexamen och många som stannar i Sverige kan vi av säkerhetsskäl inte anställa.

Just nu söker FOI bland annat forskare inom AI som har datalogi- eller datateknikbakgrund. Deras arbete blir att utveckla nya metoder och tekniska verktyg som kan ge stöd till beslutsfattare i pressade situationer. Myndigheten söker också systemtekniker med hackermentalitet till den nationella cyberanläggningen CRATE i Linköping. Där övar man bland annat försvar mot cyberattacker och forskar på hur man kan skydda kritisk infrastruktur mot hackare och andra antagonister.

Anställning efter exjobb

Många tjänster på FOI kräver erfarenhet men myndigheten anställer också nyexaminerade.

– Vi satsar varje år på att ta emot många exjobbare och en del av dem blir sedan erbjudna en anställning, säger Jens Mattsson.

På avdelningen Ledningssystem i Linköping hade FOI förra året 27 exjobbare. Under året rekryterade enheten 17 personer och 7 av dem kom från kullen av årets exjobbare.

FOI gör varje är en katalog med årets exjobb och i år finns det 157 exjobb på att söka och spännvidden på ämnen är stor.

– Totalförsvaret måste rusta sig mot alla former av angrepp som hotar samhället: biologiska och kemiska attacker, cyberattacker, störning av telekommunikation eller blockering av varuflöden är några exempel. Samhället har blivit hyperkomplext och därför också problemen som försvarsforskningen står inför, säger Jens Mattsson.

– Vi behöver rekrytera nyfikna ingenjörer inom många olika områden och jag vågar påstå att på FOI finns jobben som inte finns någon annanstans.

Karin Virgin