”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

Emma Wiesner är civilingenjör inom energi och 28 år, därmed yngst bland de svenska EU-parlamentarikerna.

I början av februari klev den svenska energiingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel. Nu börjar hon bli varm i kläderna och om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Emma Wiesner, energiingenjör och centerpartist, fick över 20 000 personkryss i valet till Europaparlamentet i maj 2019. Men det räckte inte hela vägen. Hon hamnade på tredje plats på C:s lista och partiet fick två mandat.

När Fredrick Federley i december 2020 plötsligt lämnade sitt uppdrag fick Emma Wiesner hans plats. Utan några tidigare politiska förtroendeuppdrag blev hon den 4 februari ledamot i Europaparlamentet.

– De första två månaderna har varit spännande och intensiva. Det är svårt att snabbt få en överblick av allt som pågår men jag har prioriterat arbetet i miljöutskottet och utskottet för energi, teknik och forskning, där jag kan bidra direkt med min bakgrund.

Emma Wiesner är civilingenjör inom energi från Uppsala universitet och arbetade på Northvolt i Västerås innan hon fick frågan om att flytta till Bryssel. Där har hon tagit över Fredrick Federleys roller, och de hade inte kunnat passa henne bättre.

I två utskott har Emma Wiesner en ordinarie plats: miljöutskottet och utskottet för fiske, hav och vattenmiljö. I tre andra är hon suppleant: utskottet för energi, teknik och forskning, utskottet för jordbruk och ett tillfälligt utskott för djurtransporter.

En stark röst som ingenjör

Emma Wiesner är 28 år och därmed yngst bland de svenska EU-parlamentarikerna. Men hon känner inte alls att det är någon nackdel.

– Min utbildning och erfarenhet ger mig en stark röst. Jag har inte träffat någon i mina utskott som är ingenjör och min tekniska kompetens gör att många lyssnar på mina argument.

Hon har redan hållit ett par anföranden i parlamentet. Det första var under en debatt i energiutskottet om gasledningen Nord Stream mellan Ryssland och Tyskland.

Under en utfrågning av EU:s klimatkommissionär Kadri Simson ställde Emma Wiesner frågan om kommissionens syn på att EU lagstiftar om uttag av biomassa. Sverige anser att lagstiftning som reglerar det här området ska utformas i varje land.

Coronarestriktioner

Arbetet i EU-parlamentet påverkas i högsta grad av pandemin och det har förstås gjort det lite svårare för Emma Wiesner att lära känna de andra parlamentarikerna och bygga viktiga nätverk. Alla parlamentariker är inte ens på plats i Bryssel, en del arbetar från sina hemländer.

– Jag har ett eget kontor i parlamentet och det är därifrån arbetar jag mest. De flesta möten är digitala men ibland kan vi ses 10-15 personer i stora plenisalar, som normalt rymmer hundratals personer. Alla voteringar genomförs också från våra arbetsrum.

Utsläppen måste minska

Genom Parisavtalet har ribban för klimatarbetet i EU höjts. Det tidigare målet att minska koldioxidutsläppen i medlemsländerna med 45 procent till 2030 har höjts till 55 procent. Den högre målsättningen innebär att lagstiftningen måste skärpas. All klimat- och miljölagstiftning ska förhandlas om och det arbetet ser Emma Wiesner fram emot.

– I början av sommaren kommer en störtflod av lagförslag från kommissionen som vi parlamentariker ska hinna läsa noga innan de sedan ska förhandlas.

I dag kommer 73 procent av EU-ländernas energi från fossila bränslen och det tycker Emma Wiesner är frustrerande. Men hon ser det också som en konkret utmaning.

– Det är den siffran jag mäter mig emot. När jag kommer värdera min insats som parlamentariker blir 73 procent nollpunkten. Hur mycket lägre kan vi nå? Jag hoppas att användningen av fossila bränslen har minskat rejält när mitt uppdrag här är slut.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
Fler artiklar