Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

Karta över relativa löneläget per län
Relativa löner per län. Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät. Grundkarta och bakgrundbild: Getty images

Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4. Men tekniksatsningarna i Norrland och vana från distansarbete kan ändra läget, menar Sveriges Ingenjörers förhandlingschef.

Som kartan visar är löneläget i stort sett regionalt sammanhållet. Högst lönenivå för ingenjörer är det i Stockholm, med Uppsala län på andra plats, nästan exakt på medellönen för ingenjörer: 99,9.

Därefter kommer syd/västkusten – från Skåne till Västra Götaland (ljusgrönt på kartan). Följt av nästan hela Svealand plus Gävleborg (gult). Därefter kommer sydost i ett block med Kalmar, Kronoberg, Östergötland och Jönköping (orange). Och sist, med lägst relativa löner, övriga Norrland plus Värmland och Blekinge (rött).

Jämför med andra med likvärdiga kriterier

Det relativa löneläget gäller privat sektor och beräknas utifrån Sveriges Ingenjörers löneenkät. Det uttrycks som ett index där 100 motsvarar privata sektorn totalt. Månadslönen för varje person i länet jämförs med medellönen i en jämförelsegrupp i hela privata sektorn som har samma examensår och likvärdig utbildningsnivå och befattningsgrupp (chef/ projektledare/ specialist/ annan). Hänsyn tas också till om ingenjören har rätt till övertidsersättning eller inte.

Lönesumman för länets individer relateras till lönesumman för jämförelsegruppen. Gotland är inte med i sammanställningen eftersom antalet ingenjörer i privat sektor är för litet för att ta fram statistik för. (se utförlig beskrivning av beräkningen längst ner)

Här är värdet för de relativa lönerna:

Län Relativt tal
Stockholms län 106,9
Uppsala län 99,9
Skåne län 99,0
Hallands län 98,8
Västra Götalands län 98,0
Västmanlands län 96,9
Örebro län 96,7
Södermanlands län 96,1
Gävleborgs län 95,7
Dalarnas län 95,2
Kalmar län 94,2
Östergötlands län 94,1
Kronobergs län 93,7
Jönköpings län 93,2
Värmlands län 92,7
Västerbottens län 92,6
Blekinge län 92,4
Jämtlands län 92,4
Norrbottens län 92,4
Västernorrlands län 91,4

Arbetsmarknad och bransch

Någon djupare analys av varför lönerna skiljer sig över landet har inte gjorts. I en tidigare artikel om skillnader i lön mellan chefer och medarbetare i privat, statlig och kommunal/regional sektor i olika regioner lyfts bland annat två möjliga förklaringar till att Skåne har högre lönenivåer än Göteborg på flera områden: tillgång till arbetsmarknaden i Köpenhamnsområdet och fler IT-företag, där lönerna är högre än i fordonsindustrin.

I en annan artikel om lönerna i olika branscher ser man att skogs-, gruv- och stålindustrin finns bland dem som har lägre lönenivåer.

Satsningar kräver högre löner

Jämför man lönenivåerna i länen med tidigare år så har några län bytt plats, men i stora drag är nivåerna desamma som tidigare, konstaterar Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius.

– Jag är lite bekymrad. Vissa län skulle behöva förbättra lönenivån, inte minst för storsatsningarna i den nordligaste landsdelen. De behöver locka till sig teknisk kompetens och det kommer att kräva högre löner. När det sker kan det också ge snurr på lönerna för dem som redan bor där.

Camilla Frankelius tror att distansarbetet som vi vant oss vid under pandemin också kommer att påverka. Fler kommer att kunna bo någon annanstans än där de jobbar, och det ger möjligheter både för dem som bor på orter där det finns få arbetsgivare och för dem som vill flytta ut från storstäder att ”ta med sig jobbet”.

Arbetsgivare tjänar på trogna medarbetare

Att Stockholm ligger på en hög lönenivå överraskar inte.

– Fler jobbar i tjänstesektorn som ligger högre i lön och det är mer konkurrens om ingenjörerna, säger Camilla Frankelius.

Och på många mindre orter pekar hon på att man har färre arbetsgivare att välja mellan och att det är något arbetsgivarna tjänar på.

– Arbetsgivarna känner sig relativt trygga. De riskerar inte så mycket när de betalar låga löner. Det är viktigt att de betalar för den kompetens de får. Nu kan de hålla igen lönen utan större risk att medarbetaren söker sig någon annanstans. Det ska inte vara så men tyvärr är det ett faktum. Byter man jobb händer det mycket med lönen.

Ta ett jobb där din kompetens kommer till nytta

Ett råd Camilla Frankelius vill ge till ingenjörer är att se till att ha ett jobb där den egna kompetensen kommer till nytta.

– Annars bjuder man arbetsgivaren på kompetensen – för att man kommer att göra mer än jobbet kräver. Sök därför jobb som motsvarar det du har kompetens för och kräv en lön utifrån det.

Men hon understryker att lönenivåerna främst är arbetsgivarnas ansvar och att det både är arbetsgivarna och samhället som påverkas negativt när låga löner leder till kompetensbrist.

– Får man inte kompetensen kan man inte göra den omvandling som till exempel norra Sverige står inför.

Karin Thorsell

Relativa lönelägen

Då vi beräknar de relativa lönelägena utgår vi från de medlemmar som har besvarat löneenkäten. För att komma med i underlaget ska medlemmen ha ett examensår registrerat i medlemsregistret.

Varje individ i länet jämförs med en grupp individer i privata sektorn totalt med samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer med flera. Befattningsgrupperna är fyra till antalet: chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om ingenjören har rätt till övertidsersättning eller inte.

Att tolka ett relativt löneläge

Hur ska ett relativt löneläge tolkas? Om lönenivån i länet är exakt densamma som inom privat sektor (med avseende på examensgrupp, examensår, befattningsgrupp och övertidsersättning eller ej) kommer det relativa löneläget att vara 100. Ett lägre relativt löneläge betyder att länet har ett lägre löneläge än privat sektor, ett högre relativt löneläge betyder att länet har ett högre löneläge än privat sektor.

 

9 kommentarer

  • Eva

    Man behöver inte bo centralt och betala trängselskatter för att jobba i Stockholm. Med den otroligt välutbyggda och billiga kollektivtrafiken kan man bo på samma prisnivå som i norra Sverige, och dessutom slippa kostnaderna för bil och drivmedel. Väljer man att bo fashionabelt, får man skylla sig själv.

    03 mars 2022
  • Michael

    Hej,
    Titta då även på ”intäkterna” för att bo på i storstad
    Bättre kommunikationer. Behöver inte flera bilar
    Bättre och närmare bra sjukvård som inte finns på landsbygden.
    Nära till olika aktiviteter som kulturevenemang, idrottsevenemang.
    Nära till rikt restaurang utbud.
    Närhet till internationell flygplats.
    Närhet till stor arbetsmarknad
    Närhet till arbete
    Närhet till allt.
    Är det inte detta som man betalar för ?

    15 april 2021
    • Johan

      Intäkter är ju främst lön då en heltidstjänsteman knappast har så mycket utrymme för sidointäkter men däremot gör ju kommunalskatten skillnad men utjämnas något av den progressiva statliga skatten.

      I övrigt är de flesta levnadsomkostnader högre i Stockholm men visst innebär ökad konkurrens/utbud vissa möjligheter men å andra sidan är det kostsamt att transportera sig. Det tar lång tid att ta sig från A till B vilket kostar såväl kollektivt som med bil som får puttra i köer och betala trängselskatt. Betalade själv nästan 14000 i trängselskatt förra året bara för att ta mig ToR jobbet av rent skattade pengar.

      Den som bor med familj i Stockholm är ingen vinnare då tiden inte räcker till mycket annat än logistik. För folk utan barn är det mer gynnsamt men annars är det de utanför gyttret som är tidsmiljonärer vilket är en minst lika viktig aspekt för livskvalitet som kapitalt levnadsutrymme efter intäkt-levnadsomkostnader.

      Har rekryterat många medarbetare, både internt som externt, till en kranskommun i Stockholm och det är en omöjlighet att locka med lön, inte ens för ensamstående som nöjer sig med att bo nära jobbet i en kranskommun i en tvåa. Även en lgh för säg 2 miljoner kostar 30000 i räntor efter avdrag men med avgifter blir det runt 100 per dag år i boendekostnad. 35% skatt kräver en bruttolön på 150 vilket kostar arbetsgivaren 250000 för att ge arbetstagaren en lön på 12-13000 för att kunna betala rena boendekostnader. Hyresmöjligheter finns knappt men kostar minst lika mycket. Då har vi inte hanterat handpenning, amorteringskrav alternativt bostadskö, kostnad för bil med mycket högre försäkringskostnader och parkeringssavgifter men även kollektivtrafiken kostar på, ca 1000 kr per månad. Bor du centralt i Stockholm kostar bara en parkeringsplats frå 2-3000 och uppåt, livsmedelsbutikerna är svindyra och det gäller det mesta från att spela badminton till att hyra ett förråds utrymme.

      Nej löneskillnaderna inom ingenjörskåren tror jag är hyfsat rimliga så mer bekymrad över könsskillnader, tröskeln för invandrare och att utbildning fortfarande inte lönar sig i Sverige. Det har börjat röra sig för lärare och viss vårdpersonal i storstäderna men tex polisväsendet, många inom kommun ich landsting är det rent sagt uselt. Det går bra för Sverige men på svenskarnas bekostnad, trots invandring dräneras vi ständigt av de välutbildade som lockas utomlands. Internt i mitt företag har vi inte lyckats rekrytera en enda medarbetare från Finland, Danmark, Tyskland eller Norge. Vi står oss helt platta som ett låglöneland. För chefstjänster och specialister är det skrämmande skillnader men även för en tekniker med gymnasieutbildning skiljer lönerna efter jämkning av pensioner och skatt helt enkelt alltför mycket.

      15 april 2021
  • Erika Nilsson

    Hej! Det skulle vara intressant med en analys som även tar hänsyn till levnadskostnaderna.

    15 april 2021
    • Karin Thorsell

      Hej! Ja, det skulle absolut vara intressant. Jag ska försöka kolla vad som är möjligt att göra. Jag vet att Dagens Nyheter gjorde någon sådan jämförelse – om lön i förhållande till kostnader, men hittar inte artikeln nu. Där visade det sig att man behöver komma en bit bort från storstäderna för att levnadsomkostnaderna ska sjunka, men jag tror att Stockholm inte var det mest lönsamma stället att bo. Om någon hittar artikeln så säg gärna till! /Karin T, redaktionen

      15 april 2021
    • Marcus N

      Ja som exempel då det gäller Västernorrland, som kommer sist, där har även befolkningen de lägsta levnadskostnaderna.

      15 april 2021
      • Karin Thorsell

        Tack Marcus för info! Har du någon bra källa på det så kollar jag gärna på den. Kan vara underlag för ny artikel. /Karin T

        15 april 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Industrifackens lönekrav: 4,2 procent

Industrifackens lönekrav: 4,2 procent

Löneökningar på 4,2 procent, arbetstidsförkortning och rätt till förskottssemester. Det är några av kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
Fler artiklar