Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Sverige
Foto: Getty images och Mostphotos Kollage: Karin Thorsell

Civilingenjörer som är chefer i privat sektor i Stockholm. Det är den kategori ingenjörer som har de högsta medellönerna. Men också andra grupper överraskar. Här är lönestatistiken för olika typer av ingenjörer i olika delar av landet. 

Det är i Stockholmsregionen som de högsta medellönerna för ingenjörer finns. Jämför man lönerna för ingenjörer som inte är chefer i Stockholm med dem utanför storstadsregionerna (det som kallas Övriga Sverige i tabellerna nedan) så ligger lönenivån i Stockholm 12–13 procent högre för samma sektor och utbildningsnivå.

Till storstadsregionerna räknas också de som bor så att det är möjligt att pendla dit (se definition längst ner), men det betyder inte självklart att lönerna är högre om man jobbar på de orterna.

Men det finns två undantag där lönerna i Stockholm inte sticker ut lika mycket. Det ena är statlig sektor där lönerna är mer lika över landet, särskilt för ingenjörer som inte är chefer. Det andra är chefer i statlig sektor där det är Göteborgsområdet som har de högsta lönerna, inte Stockholmsregionen.

Men den stora skillnaden i lön mellan kategorier av ingenjörer går mellan chefer och medarbetare. Här skiljer medellönen runt 35–50 procent för motsvarande sektor och utbildningsnivå.

Så här höga var medelmånadslönerna 2019 (ingenjörer, exklusive chefer):   

Några medellöner som sticker ut är markerade med gult.

Exklusive chefer Civilingenjörer Högskoleingenjörer
Privat Statlig Kommun/ region Privat Statlig Kommun/ region
Stockholm 53 200 48 300 47 200 47 100 45 000 43 100
Göteborg 49 700 48 100 44 300 44 200 41 600 40 800
Malmö 50 200 47 400 43 300 44 100 (få observationer) 40 100
Övriga Sverige 47 500 46 400 41 700 41 700 41 700 38 300

Medelmånadslönerna 2019 för ingenjörer som är chefer:

Chefer Civilingenjörer Högskoleingenjörer
Privat Statlig Kommun/ region Privat Offentlig
Stockholm 79 500 66 500 71 500 64 500 (få observationer)
Göteborg 74 500 70 100 63 700 62 800 (få observationer)
Malmö 76 100 63 900 61 500 62 800 (få observationer)
Övriga Sverige 69 500 63 500 58 700 57 500 52 200

Högre löner i Skåne än i Göteborg

Något som kanske överraskar är att civilingenjörer i privat sektor i Malmöregionen har högre medellöner än i Göteborgsområdet.

– Det är ju något iögonfallande att Malmö ligger högre än Göteborg, om man tänker att det borde finnas en ”storlekshierarki” som sätter nivåerna, säger Jenny Arkliden och Stefan Gudmundsson, ombudsmän på Sveriges Ingenjörers Malmö-kontor.

Bidra till statistiken – svara på löneenkäten

Statistiken i artikeln bygger på svaren i Sveriges Ingenjörers löneenkät 2019. Nu har 2020 års enkät skickats ut och ju fler som svarar desto bättre blir statistiken.

Här kan du svara på  löneenkäten. (enkäten har nu stängt, men du kan svara på nästa enkät i slutet av året)

De pekar på flera möjliga förklaringar: att flera stora teknikföretag har huvudkontor eller stora anläggningar i regionen, på forskningssatsningar som ESS i Lund, och så klart arbetspendlingen över Öresund.

– Eftersom vi tror oss veta att löneläget i Danmark, och framför allt i Köpenhamn, generellt är högre än i Sverige uppstår en konkurrenssituation Malmö-Lund vs. Köpenhamn.

Fler jobbmöjligheter höjer lönen

Just en större arbetsmarknad med fler möjligheter att byta jobb är det som Staffan Bjurulf, ekonom på Sveriges Ingenjörer, lyfter fram som en av de viktigaste förklaringarna till hur lönerna varierar. En stor del av huvudkontoren både inom privat och statlig sektor finns i Stockholm vilket ger större möjlighet till rörlighet där.

– Vi vet med säkerhet att de som byter jobb också får upp sin lön, säger han.

Också bostadspriserna kan vara en förklaring till lönerna i storstäderna.

– Höga bostadskostnader kan vara en parameter som påverkar löneanspråk. Men det gör också att levnadsstandarden kan vara högre utanför storstadsregionerna, trots lägre lön, eftersom både boendekostnader och andra kostnader är lägre.

En tredje faktor han lyfter fram som påverkar medellönerna är bransch. Här pekar han till exempel på att lönerna är lägre i fordonsindustrin än i till exempel it- och telekomsektorn.

Kommunerna skriker efter kompetens

Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, pekar på att möjligheterna att byta jobb utanför storstadsregionerna ökar. Särskilt inom tjänstesektorn etablerar sig fler företag på fler orter.

Han pekar också på att medellönerna i statlig sektor generellt är höga och att skillnaderna inte är så stora över landet.

– Jag tror att det speglar att arbetsgivarna i statlig sektor utgår från samma statistik. Från Sveriges Ingenjörers sida hade vi dock gärna sett en större lönespridning, för att få en god löneutveckling under hela ens yrkesliv. Givet satsningarna på försvaret finns det många lediga jobb för ingenjörer, FMV är ett exempel på en myndighet som söker otroligt många ingenjörer just nu.

Inom kommunal sektor är lönerna generellt lägre, men Andreas Nyström lyfter fram några positiva delar.

– Jag ser goda ingångslöner i kommunal sektor i hela Sverige. I vissa fall ligger de över privat sektor. Kommunerna skriker efter kompetens, så vi har sett en bra löneutveckling de senaste åren.

Dra nytta av lönerådgivningen

Andreas Nyström påpekar att den som ska löneförhandla för ett nytt jobb ska titta på mer noggrann statistik än för kategorierna som redovisas här.

– Kontakta Sveriges Ingenjörers rådgivning. Dra nytta av att det går att få lönerådgivning. Och om du kollar Saco-lönesök, kom ihåg att en del har reviderat lönerna i år, andra inte, på grund av coronapandemin. Så ta höjd för det i dina anspråk.

Lönerådgivningen och statistiken i den här artikeln bygger på svaren i Sveriges Ingenjörers löneenkät. Årets löneenkät har skickats ut till medlemmarna i Sveriges Ingenjörer nu i oktober och statistikern Anna Ihrfors Wikström uppmanar alla att besvara den.

– Ju fler som svarar, desto mer tillförlitlig blir lönestatistiken. Genom var och ens bidrag får du som ingenjör tillgång till användbar statistik som underlag i din löneförhandling, säger hon.

72 000 yrkesverksamma medlemmar svarade på löneenkäten förra året. Statistiken i den här artikeln baseras på svaren från de 64 000 av dem som har en civil- eller högskoleingenjörsexamen (övriga har annan högskoleexamen eller gymnasieingenjörsexamen).

Karin Thorsell

Så definieras regionerna

Stockholmsregionen – de som är bosatta i Stockholms län eller någon av kommunerna Enköping, Uppsala, Håbo, Gnesta, Eskilstuna, Strängnäs, Trosa och Västerås.

Göteborgsregionen – de som är bosatta i någon av följande kommuner: Varberg, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Orust, Ale, Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Essunga, Lilla Edet, Mark, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås och Borås.

Malmöregionen – de som är bosatta i Skåne län.

Övriga Sverige – de som inte bor i någon av ovanstående regioner.

16 kommentarer

  • Benny Andersson

    Varför görs ingen insats mot kommunerna och regionerna?
    Från förbundets sida borde man uppvakta SKR (Sveriges kommuner och regioner) då deras underlag som de lämnar till kommunerna i det närmaste är kränkande mot våra medlemmar.
    Man likaställer utbildningar inom olika områden som ställer enormt olika krav på kompetensen för att klara av utbildningarna.
    Kompetensmässigt verkar det omöjligt att påverka lönen genom vad man presterar.
    Kommunerna kör med sina boxar och i många fall får inte ens den lönesättande chefen sätta den lönen hen vill utan begränsas av den centrala förvaltningen i kommunerna.
    De centrala delarna ser inte kompetensen bland ingenjörerna utan är oftast helt inriktade på vård och utbildning.
    Här hadde man verkligen behövt göra något från centralt håll i förbundet och varför få som sagt inte mot SKR som verkar vara något stort magiskt väsen som kommunerna följer oavsett vad de säger.

    26 november 2020
    • Karin Virgin

      Hej Benny!
      Du tar upp viktiga frågor som vi på medlemstidningen måste ställa till förhandlingsavdelningen på förbundet. Vi tar din kommentar vidare och återkommer med en artikel. Vi behöver intervjua medlemmar i offentlig sektor som beskriver problemen och förhandlingsavdelningen om hur förbundet trycker på för att arbetsgivarna i offentlig sektor ska värdera ingenjörernas arbete högre. Arbetar du i offentlig sektor och delar Benny Andersson bild? Skriv en kommentar eller mejla oss på ingenjoren@sverigesingenjorer.se

      27 november 2020
  • John S Higgs

    Med erfarenhet i Australien och Storbritannien betalas den kvalificerade ingenjören vanligtvis mindre än projektledaren! Det verkar som om det här är äldre och erfarenhet har ingen betydelse.

    28 oktober 2020
    • Johan

      Det är svårt att hitta bra projektledare. Tycks vanligt att många tror sig vara bra som dessutom inte är det. Jag måste ofta göra delar av deras jobb och utbilda dem. Det kan verkligen vara som natt och dag.

      26 november 2020
  • Kim Samuelsson

    Två troliga aspekter som delvis förklarar varför kategorin Chefer har högre lön än Exklusive Chefer:
    * Chefer är vanligtvis äldre, och personer med högre ålder har generellt också högre lön.
    * I kategorin Chefer ingår troligtvis en del toppchefer som har väldigt hög lön och därmed drar upp medellönen.

    Så det hade varit intressant att jämför lönen för Chefer vs Exklusive Chefer i olika åldersspann, tex för de som är 30-40 år eller 40-50 år. Jag tror skillnaden hade varit något mindre då. Hade man tittat på medianlön istället för medellön hade troligtvis skillnaden varit ännu mindre.

    Men en skillnad hade naturligtvis bestått ändå. Frågan är bara hur stor den hade varit (vilket beror på hur mycket faktorerna ovan påverkar).

    26 oktober 2020
  • Inger Segerqvist

    Vilken typ av lön är det ni jämför, Total lön eller Fast lön? Ingår ev kompensation för övertidsavlösning?

    22 oktober 2020
    • Karin Thorsell

      Så här svarar statistikern Anna Ihrfors Wikström: Det är total lön som visas. Den består av fast lön, rörlig lön (bonus, provision, resultatlön) samt förmåner (typ lunch, bil).
      Lönekompensation som ges då rätten till särskild övertidsersättning är bortförhandlad ska ingå, däremot inte särskild övertidsersättning, ob-tillägg och skiftersättning.
      I den fasta lönen kan även andra fasta tillägg ingå, t.ex. chefstillägg.
      I Saco Lönesök kan man fylla i om man har rätt till särskild övertidsersättning eller ej.

      22 oktober 2020
  • Sanna

    Går det att från historisk lönestatistik-data se om den skillnaden mellan kategorierna ”Chefer” vs ”Exklusive Chefer” har ökat över tid?

    Dvs om man tex tittar tillbaka 10 till 20 år i tiden, var skillnaden lika stor då som nu (procentuellt sett)?

    22 oktober 2020
    • Karin Thorsell

      Hej Sanna, Vi har inte de uppgifterna. Jag kollade i Saco-lönesök nu och där finns de tre senaste åren med och då var skillnaden snarlik alla de tre åren. Men logga gärna in där och titta runt, där finns lönestatistik nedbruten på många olika sätt. Du loggar in med bank-id på dina sidor på Sveriges Ingenjörer. /Redaktionen

      22 oktober 2020
  • Hans Alberg

    En undran är hur definieras begreppet chef? Är det att man har budget och personalansvar? Finns det någon nedre gräns för antal underställda?

    22 oktober 2020
    • Karin Thorsell

      Så här svarar Sveriges Ingenjörers statistiker:
      Statistiken som består av chefer är en hopslagning av de som fyllt i något av dessa alternativ i löneenkäten:
      Företagsledare/vd, generaldirektor, landstingsdirektör eller kommundirektör;
      Högre chef;
      Mellanchef (har underställda chefer);
      Enhetschef/gruppchef/första linjens chef
      Annan typ av chef.
      I den framtagna statistiken är ingen hänsyn taget till om man har budget-, verksamhets- eller personalansvar ej heller antal underställda.
      Denna statistik kan man dock hitta om man går in i Saco lönesök under Chefsfliken. Där är statistiken uppdelad i Fullt chefsansvar (vilket betyder att man har alla tre budget-, verksamhets- eller personalansvar) och Delvis chefsansvar (betyder att man har ett eller två av dessa).

      22 oktober 2020
  • Jimmy

    Den evigt återkommande förklaringen att storstadsområden (Läs Stockholm) behöver högre lön för att de har högre levnadskostnader och boendekostnader.

    Om jag väljer att skaffa en 10 miljoners villa i Haparanda kan jag också få högre lön då? Eller räcker de att jag köper en Tesla? De enda som ska påverka ens lön är hur bra du är på ditt jobb.

    Köper inte att du har högre levnadskostnader i storstadsregionen, du köper fri transport för 1000 kr/månaden. Du har mångdubbelt större utbud vad gäller livsmedel/kläder m.m.

    21 oktober 2020
    • Mats

      Håller med Jimmy.
      Dessutom är det VÄLDIGT mycket lägre skatt i tex Stockholm.

      22 oktober 2020
    • Erik

      Det handlar om tillgång och efterfrågan på kompetens. Inte svårare än så.

      22 oktober 2020
      • Lukas

        Det är inte konstigare än att priserna i affärerna är högre i Stockholm än Happaranda.

        22 oktober 2020
      • Tomas

        Naturligtvis är det så. Man går ju inte in i en löneförhandling med argumentet ”det är så dyrt i Stockholm, så jag behöver X kr i lön”. Snarare är det så att om inte arbetsgivaren ligger på liknande nivå (t.ex. X kr) som konkurrenterna i området, så kommer han inte att hitta folk att anställa. Det verkar ju vara det som händer i Öresundsregionen också.

        22 oktober 2020

Lämna en kommentar

Senaste nytt