Så många distansjobbar på de 20 mest ingenjörstäta myndigheterna

Andelen distansjobb skiljer sig mycket mellan myndigheterna. Här berättar ingenjörer och förtroendevalda på Energimyndigheten, där många jobbar hemifrån, och på Försvarsmakten och Polismyndigheten, där andelen är klart mindre, hur det fungerar hos dem. 

Regeringen har beslutat att alla som inte måste vara på plats på myndigheterna ska jobba hemifrån. Men förutsättningarna skiljer sig mycket åt och det syns i statistiken från Arbetsgivarverket.

Av de 20 myndigheter där det jobbar flest ingenjörer är det 13 där andelen anställda som jobbar på distans låg över 80 procent i mars. På fyra myndigheter var andelen 60–80 procent och på tre låg den under 40 procent.

Källa: Arbetsgivarverket
(se också tabell längst ner)

Försvarsmakten

Allra lägst andel distansarbete – 15 procent – har Försvarsmakten. Toni Dufvenberg, ordförande för Saco-S-föreningen där, konstaterar att kombinationen av arbetsuppgifter och teknisk möjlighet för hemarbete styr om det går att jobba på distans. Och många av uppgifterna går inte att lösa hemifrån.

– Dels på grund av sekretess, det finns många internationella aktörer, andra stater, som är intresserade av vad vi håller på med. Bland annat Ryssland har pekats ut. Därför använder vi egna nätverk som vi inte kommer åt hemifrån. Dels har vi operativ verksamhet. Till exempel måste flygplan vara i luften och för detta behövs bland annat tekniker och meteorologer. Och vi har ungdomar som är rekryter som måste få utbildning på plats.

I början av pandemin hade facket och arbetsgivaren möten dagligen för att utarbeta en FAQ om hur arbetet skulle anpassas. Toni Dufvenberg tycker att det varit en facklig framgång – med riktlinjer för både enklare och större situationer, med långtgående anpassningar för att personer i riskgrupp ska kunna jobba hemifrån och med vilken kompensation som ska betalas ut i vissa fall.

Inledningsvis var det svårt att få hem IT-utrustning för distansarbete, men det har sakta blivit bättre. En fråga som facket driver är att positiva erfarenheter från ett förband ska spridas till andra förband. Där finns det inget bra system i dag.

– Men den stora delen där medlemmarna trycker på är att Försvarsmakten behöver ta ett större tekniksprång. Det har gått lite för långsamt. Mycket är inte hemligt och vi behöver i detta stycke finna adekvata tekniklösningar för att på bredden kunna bedriva effektivt distansarbete.

Polismyndigheten

Ove Callheim

På Polismyndigheten är andelen distansjobb 28 procent, men Ove Callheim, ingenjör och ordförande för Saco-S i region Öst och ledamot i den nationella Saco-S-styrelsen, säger att bland ingenjörerna är andelen betydligt högre.

– Alla på utvecklingsavdelningen jobbar i princip hemifrån heltid. Men ingenjörer som är IT-forensiker kan inte ta med beslag hem. Man kan inte leta barnpornografi hemifrån, utan det måste ske inom skalskyddet.

För chefer gäller att de är på kontoret ett par dagar per vecka och alla som hanterar sekretessbelagt material jobbar på plats. Viss dyr utrustning får heller inte tas hem.

I början av pandemin fattades beslut om att ingen på IT-avdelningen fick jobba hemifrån.

– Sedan mjuknade det och man sa att två tredjedelar skulle vara på plats. Men från november ska alla som kan jobba hemifrån.

Facket har drivit på för att förutsättningarna för hemmajobb ska vara bra. I början fick man bara ta hem bärbar dator och telefon. Man fick heller inte använda privat utrustning.

– Nu får man ta hem det man har på skrivbordet, men man kan bara ha en arbetsplats. Jobbar man hemma vissa dagar och på jobbet andra så får man bära med sig till exempel skärmen. Nu får man också använda privat utrustning, om den fungerar med Polisens Windowsplattform.

En positiv del med distansarbetet, tycker Ove Callheim, är att chefer med kontrollbehov har fått släppa det.

– Många har märkt att det fungerar bra. Produktiviteten har inte minskat.

Energimyndigheten

Viktor Döhlen

På Energimyndigheten är andelen distansarbete 99 procent. Grunden för det lades redan när myndigheten utlokaliserades från Stockholm till Eskilstuna 1998.

– En stor andel har haft möjlighet att distansjobba några dagar i veckan och det har gett oss ett försprång, säger Viktor Döhlen, ingenjör och ordförande för Saco-S på Energimyndigheten.

Det gjorde också att facket tidigt såg risken för att det blir långa arbetsdagar och många möten i rad.

– Det viktigaste för oss har varit att ha en ständig dialog med medlemmarna genom enkäter, mejl och nyhetsbrev. Och arbetsgivaren har också gjort enkäter och resultaten har delats parterna emellan. Efter sommaren blev det tydligt att många upplevde att de blev stillasittande och flera kände av det fysiskt.

Ett förslag som medlemmarna ville att styrelsen skulle driva var att öka antalet friskvårdstimmar från en till två i veckan.

– Vi hade kollat vad andra myndigheter gör och det här hade flera infört. Vi stämde av med det andra facket, ST, samt arbetsmiljöombuden och lyfte det samlat. Och i september-oktober infördes det. Vi ser det som en tydlig signal från arbetsgivaren att det här är något man uppmuntrar.

För att motverka stillasittandet har Energimyndigheten också stegtävlingar, uppmanar till promenadmöten och miniaktiviteter under dagarna.

En annan viktig fråga är att ha samlad information, till exempel om vad som gäller för lån av utrustning.

– Det ska inte variera från chef till chef. Nu får man hämta stolar, bord och skärmar, eller kan få hemkörning. Vi i facket tittar också på långsiktiga lösningar. Även senare kommer hemmakontoret att vara en viktig del av arbetsmiljön, och i kontakten med medlemmar ser vi också att många hoppas att vi kan ta med oss de positiva sakerna hemarbetet innebär när krisen lägger sig.

Karin Thorsell

Andel anställda som arbetat hemifrån januari-mars 2021