Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenHär är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Här är topplistan på de kommuner som kommit längst.

Alla klimatscenarier pekar på att klimatet kommer att bli varmare och blötare. Trots det är det många av Sveriges kommuner som knappt kommit igång med sitt klimatanpassningsarbete. Endast några fåtal jobbar systematiskt med frågan – och det är framför allt de som redan sett effekterna av ett förändrat klimat. Det visar en undersökning som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.

– Variationen är stor. Ett fåtal kommuner jobbar bra med frågan, men generellt sett går det alldeles för sakta, säger Hanna Matschke Ekholm, expert på klimatanpassning på IVL Svenska miljöinstitutet.

Få kommuner har kommit igång

Det är i år femte gången som IVL genomför studien av kommunernas klimatarbete. Sedan den första undersökningen 2015 har genomsnittspoängen ökat, men fortfarande är det nästan 100 kommuner av de 180 som svarat på enkäten som inte ens når upp till hälften av poängen i rankningen, där 33 poäng är maxpoängen. 47 kommuner har fått under 10 poäng.

Så gjordes rankningen

Poängsättningen av kommunernas klimatanpassningsarbete bygger på en enkät som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring (försäkringsföretagens branschorganisation) genomförde i januari till mars i år.

Enkäten skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, totalt svarade 180 kommuner. Frågorna i undersökningen utgår från ett verktyg för klimatanpassningsarbete, the Adaptation Support Tool, som EU tagit fram.

Syftet med undersökningen är att kartlägga Sveriges kommuners systematiska arbete med klimatanpassning och lyfta fram goda exempel. 

Toppar listan gör Lomma kommun, strax före Norrköping. Ängelholm, Söderhamn, Skövde, Kristianstad och Arvika delar tredjeplatsen. 

– Lomma som i år kniper förstaplatsen har legat högt på listan i flera år. De har också varit bra på att jobba med klimatanpassning på en övergripande nivå, berättar Hanna Matschke Ekholm.

Samarbetar över kommungränserna

En stor utmaning i Lomma är risken för översvämningar. Stora och snabba nivåvariationer i Öresund i kombination med en å som också har snabba nivåförändringar vid vissa väderlekar riskerar att skapa problem. Arbetet med att integrera frågorna kring klimatanpassning i kommunens planering har pågått sedan 2007 och de har även tagit fram ett kustzonsprogram där de har gått igenom alla sektorer och förvaltningars ansvarsområden inom klimatanpassning. 

En viktig framgångsfaktor som de själva framhåller är att de samarbetar över kommungränserna och inom vattnets avrinningsområden istället för inom kommungränsen. 

Borås är årets snabbklättrare som avancerat från plats 157 i rankningen 2019 till 27:e plats i årets undersökning.

– Borås anställde nyligen en klimatanpassningssamordnare och det är intressant att se vilket resultat det ger. Borås är dessutom en kommun där man nu satsar utan att det triggats igång av att de drabbats av en specifik händelse, vilket inte är helt vanligt, säger Hanna Matschke Ekholm.

Hot om översvämningar

Att klimatet blir varmare och blötare påverkar kommunernas verksamhet på många olika sätt. Sommarens kraftiga regn i bland annat Gävle-området har förstås satt fokus på utmaningarna när det gäller kraftiga skyfall och höga vattenflöden.

Många kommuner som har den typen av problem jobbar också med att förebygga översvämningar genom att exempelvis se till att det finns översvämningsområden där vattnet kan samlas upp. Dagvattenledningar och avloppssystem kan även behöva anpassas för att klara av kraftiga regn och höga vattenflöden.

Höjningen av havsnivån och hot om översvämningar är något som exempelvis Kristianstads kommun länge jobbat med. Nära centrum ligger Sveriges lägsta punkt – 2,32 meter under havsytan. Stigande havsnivåer och skydd av grundvattnet är därför en central fråga i alla relevanta beslut.

Griper över alla sektorer

Men klimatförändringarna innebär även utmaningar på andra sätt. Långa perioder av höga temperaturer och torka har väckt behovet av solskydd i form av exempelvis trädskugga på skolgårdar och förskolor, liksom planer och strategier för att säkra dricksvattnet när grundvattennivåer är låga. Allt fler kommuner behöver dessutom se över ventilation på exempelvis äldreboenden. 

Hanna Matschke Ekholm, IVL Svenska miljöinstitutet.

– Det är framförallt äldre byggnader som behöver klimatanpassas. Många ventilationsanläggningar är inte anpassade för höga temperaturer. De lägger helt enkelt av när det blir för varmt, berättar Hanna Matschke Ekholm.

Andra sektorer som berörs av klimatförändringarna är turismen samt jord- och skogsbruket, men även hälsa, elförsörjning och fjärrvärme är områden som påverkas av klimatet. 

– Klimatanpassningsarbetet griper över alla sektorer. Därför är det också viktigt att jobba systematiskt med frågan så att man får in tänket i verksamhetens alla olika delar, i styrdokument och planprocesser. 

Vilka områden är sårbara?

Det är också anledningen till att IVL fokuserar just på att utvärdera det systematiska arbetet i kommunerna. För att lyckas är det nödvändigt att höja blicken och ha med klimatfrågan i den dagliga verksamheten. 

– Det kan vara väldigt kostsamt att klimatanpassa i redan bebyggd miljö. Därför är det viktigt att ha med sig tänket så att man gör klimatanpassningsåtgärder för att exempelvis minska risken vid översvämningar när gatan ändå ska grävas upp av andra anledningar, förklarar Hanna Matschke Ekholm.

Det första viktiga steget är dock att göra analyserna – var finns de sårbara områdena och vad behöver åtgärdas? I rapporten ställer IVL frågan till kommunerna om det har gjort en övergripande analys av klimateffekterna för olika områden och olika tidsperspektiv. 

Resurser och politisk vilja är avgörande

I årets undersökning svarar knappt hälften av kommunerna att de gjort den typen av övergripande analyser. De flesta har fokuserat på områdena bebyggelse och byggnader, dagvatten och avloppssystem, dricksvatten och kommunikationer. 

– Många av de som svarar nej kommenterar att de istället fokuserat på vissa sektorer. Om de inte gjort analysen, hur ska de då veta vilka åtgärder som behöver prioriteras?

Många av de som kommit långt poängterar att en avgörande framgångsfaktor i arbetet är att det finns tydliga politiska beslut på lokal nivå som ger både resurser och mandat att jobba med frågorna. Dessutom behövs det någon som har det samordnande ansvaret och förmågan att involvera olika kompetenser över förvaltningsgränserna.

Undersökningen visar dock att endast sex av tio kommuner har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning och att endast fyra av tio kommuner har avsatt resurser för klimatanpassningsarbetet. 

Svårt i små kommuner

Hanna Matschke Ekholm konstaterar att det finns stora utmaningar, speciellt för små kommuner som saknar resurser att jobba fokuserat med klimatfrågan. Ofta kräver arbetet med klimatanpasssning kunskap om verktyg och metoder för att göra analyserna men även tid och resurser för att kunna samverka brett med många olika aktörer – allt från olika kommunala verksamheter och bolag till privata företag och enskilda fastighetsägare. 

Många gånger fastnar frågorna också i oklarheter kring vem som har ansvar och vem som ska betala för åtgärderna. 

– Klimatfrågan är komplex, men samtidigt får vi inte blunda för utmaningen. Klimatförändringarna kommer att drabba oss och kommunerna behöver förbereda sig för hur de ska hantera extremväder framöver, säger Hanna Matschke Ekholm.

Här är de 40 kommuner som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete:

Plats Kommun  Poäng
1 Lomma 32,5
2 Norrköping 32
3 Ängelholm 31,5
Söderhamn 31,5
Skövde 31,5
Kristianstad 31,5
Arvika 31,5
8 Stockholms stad 31
Huddinge 31
Boden 31
11 Västerås 30,5
Linköping 30,5
Karlstad 30,5
Göteborgs stad 30,5
Botkyrka 30,5
16 Umeå 29,5
17 Värnamo 29
Ljungby 29
Helsingborg 29
Götene 29
21 Växjö 28,5
Malmö stad 28,5
Danderyd 28,5
24 Trelleborg 28
Södertälje 28
Lund 28
27 Ystad 27,5
Västervik 27,5
Vellinge 27,5
Järfälla 27,5
Eksjö 27,5
Borås 27,5
33 Luleå 27
34 Örebro 26,5
Lerum 26,5
Härnösand 26,5
37 Vetlanda 26
Sundsvall 26
Piteå 26
40 Falun 25,5

Anna Nyström 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så undviker du fällorna efter sjukskrivning för utmattning

0
Ha tålamod och lägg in luft mellan möten och uppgifter. Det är några av experternas råd till dig som ska börja jobba igen efter en utmattning.
Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet?

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

1
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.