Efter het debatt om kärnkraft klubbades Sveriges Ingenjörers miljö- och klimatpolitiska program igenom på fullmäktige. Motionerna om hur lönerna ska höjas röstades ner – men enigheten var stor om att något måste göras åt ingenjörernas lönenivå. Här är besluten som fattades på Ingenjörsfullmäktige.
När Ingenjörsfullmäktige efter tre dagar avslutades tisdagen den 23 november så hade ledamöterna debatterat och godkänt tre program, en rad förslag i motionerna, budget, arvoden med mera.
En av de stora debatterna handlade om kärnkraft skulle nämnas som fossilfri energikälla i det nya miljö- och klimatpolitiska programmet eller inte.
– Man kan inte sticka under stol med att förbundet har en viss beröringsskräck inför kärnkraft. Vi vill vara alla medlemmar till lags. Och jag kan förstå att det finns en viss försiktighet, men vem annan än vi, med vår tunga kunskapsbas ska öka kunskapsnivån om kärnkraften? Sveriges energibehov kommer att öka och om vi ska klara omställningen till fossiloberoende får vi inte vara rädda att överföra kunskap om morgondagens kärnkraftsteknik, sa Judit Burda, ledamot för Klöver dam – kvinnligt nätverk.
En lång rad fler talare lyfte fram att sol- och vindkraft nämns som förnybara energikällor och att kärnkraft också behöver nämnas.
Teknikpositivt, teknikneutralt och enande
Samtidigt lyfte förbundsstyrelsen fram varför programmet utformats som det gjort.
– Vi hade tre utgångspunkter för det här programmet: Att det måste vara teknikpositivt, att det ska vara teknikneutralt eftersom vi har medlemmar i alla branscher och därför inte tar ställning, och att programmet ska vara enande. Vi frågade medlemmar för att se var landet ligger och det visade att kärnkraft är polariserande. Och vi ska inte polarisera medlemmar. Vi är inte för eller emot någon energikälla och vi har med i punkt N att det behövs fortsatta investeringar i befintlig och ny teknik, sa Sveriges Ingenjörers andra vice ordförande Sara Anvarsson.
Flera talare instämde i att inget teknikslag nämns i själva åsiktspunkterna i programmet och att det är så det ska vara.
Johan Tärbo som satt som ordförande för fullmäktige lyfte fram att det kommer att gå att skriva motioner till nästa fullmäktige för den som vill ändra något i programmet. Och efter lång debatt godkändes det miljö- och klimatpolitiska programmet med bara några mindre språkliga justeringar.
Se ytterligare kommentar om kärnkraftsdebatten här.
Gemensam syn att lönerna måste höjas
Det vanligaste ämnet för de motioner som kommit in till fullmäktige handlade om olika sätt att lyfta ingenjörernas löner och den frustration som finns över att förutsättningarna att lyckas i förhandlingar i dag är dåliga.
Motionerna bifölls inte, eftersom de inte ansågs som lösningar på problemet eller att förbundet redan arbetar med dem. En motion ska beaktas (se kommentar från Peter Kross här nedanför).
Men Ulf Bengtsson, ledamot för Sveriges Ingenjörer Syd, sammanfattade diskussionen som varit i utskottet med att det finns en enighet och medvetenhet om att det här är ett stort problem och att förbundet måste hitta lösningarna på det.
– Vi kan inte låta det här fortsätta. Vi måste hitta nya metoder. Vi har inte haft förmågan att hitta något nytt men nu måste alla tänka till: Vad kan vi göra? Om vi inte gör något kommer medlemmarna inte att förstå vad Sveriges Ingenjörer gör. Lön, arbetstid och rätten att vara ledig – det är saker som intresserar medlemmarna, sa han från talarstolen.
Efteråt kommenterade Ulf Bengtsson till Ingenjören att han tror att förbundet kommer att behöva ta en konflikt – som strejk eller övertidsblockad – för att få en förändring.
Högpresterande kvinnors löner
Den motion som uppmärksammade att lönegapet mellan män och kvinnor är större bland dem som har högre löner gick till stor del igenom.
Det lyftes fram att det så klart är viktigt att minska löneskillnaderna oavsett lönenivå, men att det också är viktigt att inte missa att den här gruppen.
Dialog om ekonomin och fortsättning om konfliktfonden
Fullmäktige skulle också ta ställning till en rad motioner om förbundets egen ekonomi. Det ledde till mycket diskussion i det förberedande utskottet. Men i faktiska beslut blev förändringarna inte så stora.
Förbundsstyrelsen uppmanas att titta vidare på möjligheten att tillföra informations-/dialogtillfällen för fullmäktigeledamöter under budgetprocessen.
Förbundsstyrelsen uppmanas också att ta fram en trendanalys av hur intäkter och utgifter har förändrats över tid.
Konfliktfondens storlek – hur mycket pengar Sveriges Ingenjörer ska ha fonderat för att kunna bekosta en strejk eller annan stridsåtgärd – ledde också till diskussion i utskottet.
– Det är tydligt att vi inte är överens om hur stor konfliktfond vi behöver ha. Fortsättning följer, konstaterade Karin Stihl, ledamot för Klöver dam – kvinnligt nätverk från talarstolen.
Oförändrad medlemsavgift och höjda arvoden
Fullmäktige beslutade att medlemsavgiften är oförändrad under 2022.
Man röstade också ja till förslaget att göra en rejäl höjning av arvodet för förbundets ordförande och vice ordförande (läs mer om det och om de olika åsiktsprogrammen i den här artikeln). Bara en ledamot argumenterade mot förslaget och tyckte att det borde bli en försiktigare ökning, övriga som uttalade sig tyckte att höjningen var fullt rimlig.
Matte och högskolelärares pedagogikutbildning
Ska det stå i läroplanen och kursplanerna att man ska räkna inom fysik och andra ämnen i grundskolan? Det väckte debatt på fullmäktige. Ingen var egentligen emot, men frågan var hur detaljerat det skulle beskrivas i förbundets utbildningspolitiska program.
– Läroplanerna och kursplanerna för grundskolan tar inte upp att man ska räkna i fysiken, bara att man muntligt ska kunna resonera. Det gör att man kan göra olika på olika skolor. Därför tycker jag att vi ska göra ett tillägg i programmet om det, så att man är medveten om vad man har att jobba med och att skolorna blir mer likvärdiga, sa Håkan Lönnqvist, ledamot för Ericssonlistan.
Hans förslag bifölls av fullmäktige och i det utbildningspolitiska programmet ska det nu skrivas till att ”Säkerställ att matematiken används som verktyg i tekniska och naturvetenskapliga ämnen”.
Vad gällde den motion som lagts fram av Ingenjörerna på AB Volvo om att kräva mer utbildning i pedagogik för högskolelärare, så röstades den ner. Men intentionen i motionen lades in i programmet genom att den här punkten lades till:
”Högskolelärare ska också ges möjlighet att successivt höja sin pedagogiska skicklighet. Lärare ska alltid ha utrymme för att kunna följa utvecklingen av didaktik relevant för den egna undervisningen”.
Distansarbete, arbetsmiljö och trakasserier av förtroendevalda
Det blev mycket diskussion om Anders C Johanssons motion om distansarbete och fullmäktige beslutade till slut att Sveriges Ingenjörer aktivt ska arbeta med frågor om distansarbete, bland annat genom kollektivavtal. Läs mer i separat artikel.
Det arbetsmiljöpolitiska programmet antogs också med några mindre justeringar i formuleringar. Dessutom lades en punkt om just distansarbete till.
Ingenjörsfullmäktige beslutade också att förbundet ska undersöka trakasserier mot förtroendevalda: ”om, på vilket sätt och i vilken omfattning förtroendevalda missgynnas – karriärmässigt och lönemässigt – särbehandlas eller trakasseras med anledning av sina förtroendeuppdrag”.
Chefssatsning, ökad närvaro och industripolitiskt program
Ingenjörsfullmäktige beslutade också:
- att stärka förbundets satsningar riktade till ledare och chefer.
- att ett industripolitiskt program ska tas fram senast till Ingenjörsfullmäktige 2023.
- att inte inrätta ett Ingenjörernas hus i Göteborg men att ”utöka Sveriges Ingenjörers närvaro ute i landet inklusive på våra lärosäten och dessutom inkludera arbete med medlemsnytta”.
Ny förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsen valdes i enlighet med valberedningens förslag. Ulf Nordberg och Per Arne Lundberg valdes in som nya ledamöter, Therese Koggdal, Arezou Taghizadeh och Philip Engström valdes om för ytterligare två år och Viktor Andersson valdes in som teknologrepresentant.
Förbundsstyrelsen ser nu ut så här:
Valda till hösten 2023:
Therese Koggdal, AB Volvo, i styrelsen sedan 2016
Arezou Taghizadeh, PTK, 2018
Philip Engström, Nationellt forensiskt centrum, 2019
Ulf Nordberg, Rise, nyval
Per Arne Lundberg, Postnord, nyval
Resten av styrelsen, valda till hösten 2022:
Ulrika Lindstrand, ordförande, McNiel AB, i styrelsen sedan 2010
Per Norlander, förste vice ordförande, Ericsson AB, i styrelsen sedan 2016
Sara Anvarsson, andre vice ordförande, LegiLexi stiftelse, i styrelsen sedan 2017
Joachim Pettersson, Boliden minerals, i styrelsen sedan 2011
Marcus Suurküla, FMV, 2016
Peter Tönnäng, Afry, 2018
Frida Krantz Röhne, Afry, 2020
Kristin Andersen, WSP Sverige AB, 2020
Teknologer:
Fares Abugharbia, Blekinge Tekniska Högskola, vald till 2022
Viktor Andersson, BTH, vald till 2023
1 kommentar
Det är inte helt sannt att motioner rörande löner skulle ha röstats ner. Motionen om stupstocksskrivningen antogs med ”ska beaktas”. Motionen är viktigt då dagens stupstockskrivning är en inbjdan för arbetsgivare att kringgå intentionen av löneavtalen. Om parterna inte kommer överens så är det upp till arbetsgivaren själv att sätta lönen med enda begränsning att lägger sig på eller över märke. Här skrivs ju bort i princip hela löneavtalet samt strukturdelen som ingenjörerna behöver för att behålla löneläge mot andra yrken. Det var jag själv som lade motionen och jag kan tycka att vi ska ha en stupstockskrivning som är lika illa för båda parter så att parterna på lokalnivå kommer överens enligt löneavtalet.
Motionen rörande lönestruktur avslogs på central nivå men hänvisades till lokal nivå och löneglidning.
Den tredje motionen tog upp möjligheterna för de lokala fackklubar att kunna agera. Skampåle och företag med bra löner publiceras redan på sveriges ingenjörers hemsida i form av relativa löner av företag med fler än 100 medlemmar. I diskussionerna framkom dock att de lokala fackklubbar saknar idag verktyg.
Liknade slutsatser kunde dras vid hantering av motionen om RALS.
Det rör sig mot en ny avtalsrörelse och här behöver det göras mer. Det är trots allt fredsplikten vi säljer och då kan man förväntar sig vi få rimliga avtal där de lokala fackförbund får inflyttande i lönefrågor och som är uppbyggd på ett sådant sätt att båda parter har ambitionenen att lever upp till avtalets intention.