Högst lön i privat sektor, näst högst i statlig och lägst i kommunal sektor. Så har det länge sett ut. Men nu har det ändats, i alla fall delvis. De tolv första åren efter examen är lönerna för ingenjörer nu högre i kommuner och regioner än i staten. Statistiken är tydligast för civilingenjörer, men gäller även högskoleingenjörer.
Det är Sveriges Ingenjörers löneenkät som visar att medellönerna för civilingenjörer är högre i kommunal sektor (kommuner och regioner) än i statlig sektor för dem som tagit examen mellan 2010 och 2021.
2011 var medellönerna högre i kommunal än i statlig sektor under sex år efter examen och det var större skillnad mellan kurvorna.
(Kurvorna är utjämnade. Tabeller med de exakta medellönerna per examensår för respektive sektor finns längst ner.)
För högskoleingenjörer ser kurvorna lite annorlunda ut. I diagrammet för 2021 syns inget försprång alls för högskoleingenjörerna i kommuner och regioner.
För 2011 ligger lönerna högre de första åren i kommunal sektor jämfört med statlig.
Men Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, menar att diagrammen inte ger en riktigt rättvisande bild vad gäller högskoleingenjörer. Det beror på att högskoleingenjörerna är ganska få när man delar upp per sektor och examensår.
– Det vi ser är att högskoleingenjörer har en bra arbetsmarknad i kommunerna. Min uppfattning är att de har höjt sig motsvarande civilingenjörerna, säger han.
Starkast löneökning i kommuner och regioner
Tittar man på själva löneutvecklingen – medellöneökningen eller nivåökningen – för civilingenjörer (analysen har inte gjorts för högskoleingenjörer, på grund av för litet underlag) så ser man att löneutvecklingen varit starkast i kommunal sektor, med 61 procent högre medellöner 2021 än det valda basåret 2003. Motsvarande siffra för statlig sektor är 48 procent och för privat sektor 43 procent.
(Löneökningen har vägts utifrån examensår för att resultatet inte ska påverkas av skillnader i examensårsfördelning.)
Och att medellöneökningen är störst för den kommunala/regionala sektorn är också det som fått kurvorna att flytta sig sett till faktiska medellöner i kronor (de översta diagrammen).
Så varför har löneutvecklingen varit starkare i kommuner och regioner?
Svaret är att arbetsmarknaden för ingenjörer är särskilt bra där.
– Det finns stora kompetensbehov, det är stora pensionsavgångar och en stark kommunal konjunktur, säger Andreas Nyström.
Han listar en rad områden där kommuner och regioner nu satsar, med mycket byggnation, it, klimatsäkring, nya vattenverk med mera. Och det här har tvingat kommuner och regioner att betala högre löner för att kunna anställa.
– Efterfrågan från kommuner och regioner har också funnits lite längre tid och det har fått större genomslag de senaste åren.
Att kommunal sektor delvis gått om statlig beror också på att lönerna i statlig sektor sackat efter.
– Det går sämre i staten och det är inte bra. Det behöver staten göra något åt om de vill vara en attraktiv arbetsgivare för ingenjörer. Kompetensbarometern från Arbetsgivarverket visar att 68 procent av myndigheterna har brist på lämpliga sökande, och att det är stora utmaningar i ett ingenjörsnära område: it.
Behöver höjas ytterligare
Men även om efterfrågan på ingenjörer har lett till höjda löner i kommuner och regioner så behöver nivån höjas ytterligare, menar Andreas Nyström.
Till enskilda ingenjörer är hans uppmaning:
Titta på lönestatistiken, både den som är baserad på Sveriges Ingenjörers löneenkät och den partsgemensamma som bygger på data från SKR och Arbetsgivarverket, och ring Sveriges Ingenjörers rådgivning för coachning. Stå på dig gentemot arbetsgivaren. Ställ krav.
– Och ta vara på att det är god arbetsmarknad. Passa på att titta runt. Det som gäller generellt är ju att om man inte får den löneutveckling man tycker att man ska få så kan det vara bra att byta jobb. Och det kan både vara att byta sektor eller att byta inom sektorn.
Ingenjörer i kommuner och regioner är ju fördelade över hela landet. Om man bor på en plats där det inte finns så många ingenjörsjobb, vad gör man då?
– För alla sektorer är möjligheterna att jobba på distans större nu. Titta i grannkommunen eller privata företag. Går det att få jobba på distans? Möjligheterna att hitta en lösning har blivit större.
Men om man verkligen vill stanna på sitt nuvarande jobb, ska man inte kunna få bra löneökning där?
– Självfallet ska man ta upp det med sin chef. Men de största hoppen gör man om man byter jobb. Ge dig ut och testa. De behöver erfarna ingenjörer i grannkommunen också.
Karin Thorsell
Medellön 2021 per examensår (grön=högst, gul=näst högst, orange=lägst):
Civilingenjörer | Högskoleingenjörer | ||||||
Examensår | Stat | Kommun/ region | Privat | Stat | Kommun/ region | Privat | |
2021 | 32 927 | 35 998 | 35 117 | 34 113 | 32 838 | 32 732 | |
2020 | 34 383 | 35 800 | 37 027 | 35 393 | 34 423 | 34 662 | |
2019 | 36 114 | 37 424 | 39 421 | 33 969 | 35 611 | 35 876 | |
2018 | 36 885 | 37 972 | 42 080 | 36 794 | 36 171 | 38 067 | |
2017 | 38 298 | 39 584 | 44 144 | 38 278 | 37 369 | 39 418 | |
2016 | 39 667 | 41 519 | 45 514 | 38 954 | 37 366 | 40 997 | |
2015 | 40 364 | 43 564 | 47 887 | 37 310 | 40 901 | 42 838 | |
2014 | 42 504 | 44 384 | 48 839 | 40 191 | 41 019 | 44 123 | |
2013 | 43 026 | 43 706 | 50 597 | 43 264 | 42 320 | 44 804 | |
2012 | 44 179 | 46 662 | 51 245 | 42 130 | 40 225 | 46 466 | |
2011 | 44 626 | 46 842 | 53 727 | 43 405 | 42 296 | 46 540 | |
2010 | 47 120 | 47 580 | 55 442 | 42 661 | 43 802 | 49 264 | |
2009 | 47 847 | 47 751 | 56 168 | 45 102 | 44 782 | 49 702 | |
2008 | 50 192 | 49 543 | 58 082 | 44 778 | 43 576 | 50 510 | |
2007 | 48 905 | 48 259 | 58 340 | 46 576 | 43 398 | 52 093 | |
2006 | 52 705 | 49 597 | 59 619 | 45 183 | 43 537 | 52 486 | |
2005 | 51 818 | 51 359 | 62 232 | 47 919 | 43 667 | 52 031 | |
2004 | 51 558 | 49 700 | 63 471 | 46 249 | 44 241 | 53 507 | |
2003 | 53 144 | 52 130 | 64 583 | 48 044 | 44 835 | 53 119 | |
2002 | 53 979 | 53 463 | 65 169 | 46 983 | 45 307 | 55 166 | |
2001 | 52 333 | 54 932 | 67 148 | 51 095 | 46 279 | 55 238 | |
2000 | 54 686 | 53 735 | 67 897 | 48 889 | 47 962 | 56 881 | |
1999 | 57 122 | 57 327 | 67 113 | 50 410 | 46 954 | 56 249 | |
1998 | 58 426 | 56 725 | 69 934 | 51 126 | 46 676 | 59 974 | |
1997 | 57 556 | 55 209 | 70 481 | 50 029 | 47 720 | 58 250 | |
1996 | 58 298 | 55 783 | 71 004 | 51 233 | 49 597 | 60 014 | |
1995 | 58 146 | 58 056 | 73 625 | 53 931 | 49 455 | 58 763 | |
1994 | 60 903 | 54 702 | 73 304 | 46 043 | 48 281 | 61 894 | |
1993 | 60 328 | 56 944 | 71 564 | ||||
1992 | 59 157 | 59 702 | 73 882 | ||||
1991 | 60 280 | 63 325 | 73 936 | ||||
1990 | 59 035 | 58 921 | 73 031 | ||||
1989 | 62 472 | 58 405 | 73 156 | ||||
1988 | 64 215 | 55 181 | 75 546 | ||||
1987 | 62 298 | 58 902 | 74 973 | ||||
1986 | 59 767 | 51 826 | 71 901 | ||||
1985 | 60 863 | 60 537 | 74 812 | ||||
1984 | 59 244 | 54 158 | 67 509 | ||||
-1983 | 66 347 | 58 328 | 70 832 |
2 kommentarer
Vet inte vad ni gjort med färgerna i tabellen, men för examensåren -91 och -92 har ni antingen vänt på siffrorna eller färgerna gult och orange för civilingenjörer.
Hej Marlen, Ja, där blev det fel. Tack för att du uppmärksammade det. Nu är det fixat! /Karin Thorsell