7 800 kronor i månaden. Så mycket skiljer medellönen mellan det civilingenjörsprogram som ger högst lön och det som ger lägst. För högskoleingenjörer är skillnaden mindre. Det visar lönestatistik från Sveriges Ingenjörer.
Civilingenjörer som har läst inriktningen ekonomi och organisation, mest känd under namnet industriell ekonomi, har den högsta medellönen, 48 600 kronor i månaden, enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik.
På andra plats finns inriktningen datateknik där medellönen är 44 800 kronor och på tredje plats teknisk fysik med 44 100 kronor.
Bland högskoleingenjörer är löneskillnaderna mindre mellan inriktningarna. Mest tjänar högskoleingenjörer som har läst datateknik. För den gruppen är medellönen 41 200 kronor i månaden. Därefter följer ekonomi och organisation, 40 500 kronor och materialteknik med 39 500 kronor i månaden.
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, säger att de högre lönerna sannolikt speglar en högre efterfrågan på de inriktningarna.
– Men det kan också handla om var i landet man jobbar och vilken typ av arbetsgivare som anställer ingenjörerna, säger hon.
CIVILINGENJÖRER Inriktning | Medellön i kronor |
Ekonomi och organisation (ind. ekonomi) | 48 600 |
Datateknik, elektroteknik m fl | 44 800 |
Teknisk fysik | 44 100 |
Byggnadsteknik, lantmäteri m fl | 43 000 |
Maskinteknik | 42 000 |
Energi- och elektroteknik | 41 900 |
Kemi- och bioteknik | 41 100 |
Materialteknik | 40 900 |
Samhällsbyggnad | 40 800 |
Övriga inriktningar | 42 200 |
HÖGSKOLEINGENJÖRER Inriktning | Medellön i kronor |
Datateknik, elektroteknik m fl | 41 200 |
Ekonomi och organisation (ond. ekonomi) | 40 500 |
Materialteknik | 39 500 |
Byggnadsteknik, lantmäteri m fl | 39 500 |
Maskinteknik | 39 400 |
Energi- och elektroteknik | 38 700 |
Kemi- och bioteknik | 37 500 |
Övriga inriktningar | 41 800 |
Om Sveriges Ingenjörers lönestatistik
Underlaget för alla uträkningar är 15 500 svar ur Sveriges Ingenjörers löneenkät. Medellönerna är beräknade på de genomsnittliga lönenivåerna i privat sektor per utbildningsinriktning upp till tio år efter examen, exklusive chefer.
De individuella löneökningarna är de sammanslagna, genomsnittliga löneökningarna för individer under tvåårsperioden 2020 till 2021. Även här uppdelat på utbildningsinriktning och exklusive chefer. Enbart civilingenjörernas ökningar redovisas, eftersom underlaget för högskoleingenjörerna är för litet.
Totalt baseras Sveriges Ingenjörers lönestatistik på enkätsvar från över 70 000 ingenjörer.
8 kommentarer
Lönerna ser låga ut. ”För 2022 rekommenderar Sveriges Ingenjörer att du som är civilingenjör begär minst 37 300 kr/mån och du som är högskoleingenjör begär minst 35 300 kr/mån i ingångslön.” Lönerna är bara några tusenlappar högre än ingångslön. Stämmer dessa? Hur är de insamlade?
De löner som redovisas i artikeln är medellöner och det finns en stor lönespridning som påverkas av flera faktorer, framför allt ålder, men också var i landet man bor och vilken sektor man arbetar. Den rekommenderade ingångslönen är inte heller medellönen för nyexaminerade. Det är viktigt att komma ihåg. Lönerna som redovisas i artikeln avser 2021 och den rekommenderade ingångslönen på 37 300 för civilingenjörer gäller för 2022. /Redaktionen
En intressant slutsats, som kanske borde framhävas mer, är väl att för högskoleingenjörer så är det ”Övriga inriktningar” som ligger högst, trots att de hamnat längst ner i tabellen. Det handlar väl ofta om mindre utbildningar, men som är nyare och mer anpassade till arbetsgivarnas behov. Skillnaden mot civ.ing. ”övriga inriktningar” är ju bara 400 kr/månad.
För civ.ing. hamnar alltså ”Övriga inriktningar” någonstans i mitten. Här kanske ”varumärket” i de klassiska civ.ing.-utbildningarna är mer värt, men det är fortfarande värt en del att gå en smalare utbildning med mindre konkurrens om jobben.
Intressant att dom Civilingenjörer som räknar ihop pengarna för försäljning av dom produkter som konstruktörer och produktionsingenjörer skapar, tjänar mest. Omvända världen. Vem är egentligen viktigast för ett företags framgång?
Tycker det är intressant med. Varför ska de som bara tittar på siffror (och säkert hur ”effektiv” de andra ingenjörerna är) tjäna mer? Ekonomi är egentligen en stödfukntion till ett företag och inte det som ska styras….
Ja som du säkert vet är marknaden överlag väldigt effektiv och arbetsgivare ger inte ut pengar gratis i första taget. Indeks ”ledning” mot tvåan är som du ser helt enorm. Skillnaden mellan ettan och tvåan är ungefär samma som tvåan och lägsta. Denna studie räknar även bort chefer vilket jag tror missgynnar Indek mest. Det är uppenbart att du inte förstår vad vi I:are håller på med om du tror vi ”räknar ihop pengarna”. I Linköping läser I:are överlägset mest optimering och personligen jobbar jag inom just detta. Känner ingen som jobbar med stödtjänster till de som ”producerar”, utan snarare kommer fram till vad som bör produceras och varför, hur detta kan ske effektivt och hur det kan skalas globalt. En 1%ig förbättring i de ledet gör definitivt större skillnad än på golvet, troligtvis därför skillnaden är så stort. Allt gott!
Enligt den här artiklen är medellönen för civilingenjörer strax över 40 kkr (även om det skiljer sig lite beroende på inikting). Men det verkar inte riktigt matcha statistiken i den relaterade artikeln här:
https://ingenjoren.se/2022/04/19/ingenjorers-loner-i-kommuner-har-gatt-om-lonerna-i-staten/
Där ser det nämligen ut som medellönerna är betydligt högre (både för kommunal, statlig och privat sektor). Ungefär ca 50-60 kkr ser det ut som, även om det är svårt att utläsa exakt ur grafen.
Har statistiken hämtats från olika källor måhända, eller vad kan förklaringen vara till att det skiljer sig åt?
Hej. I den här artikeln (om medellön kopplad till utbildningsinriktning) bygger statistiken på löner under de första tio åren efter examen. Chefer ingår inte heller i statistiken.