Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

Vilken skillnad gör facket för anställdas kompetensutveckling? Det har Maja Adolfsson, Anneli Lundmark och Anna Baranowska-Rataj undersökt. Foto: Ulrika Sahlén, Skogtekniska klustret, Przemysław Chrostowski

Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Forskare i sociologi vid Umeå universitet har tittat närmare på vilken betydelse det har för kompetensutvecklingen om det finns facklig representation på arbetsplatsen.

Och ja, det är en stor fördel – både för tidsbegränsat anställda och de med tillsvidareanställning.

– Att ha möjlighet att knacka på kontorsdörren hos en arbetskamrat som är facklig representant är värdefullt för alla, oavsett typ av anställningsavtal, säger Anna Baranowska-Rataj, en av författarna till rapporten.

Blir en länk till arbetsgivaren

Anna Baranowska-Rataj konstaterar att fackliga representanter är värdefulla för de anställda på flera sätt. Det är förstås bra att det finns en person att bolla sina funderingar och karriärfrågor med. Men den fackliga representanten är dessutom en viktig länk till arbetsgivaren för att driva på kompetensutvecklingsfrågor.

– Fackliga representanter stärker kommunikationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. De kan därmed också argumentera för att utveckla kompetensen hos alla arbetstagare, oavsett typ av anställningsavtal, säger Anna Baranowska-Rataj.

Lagar riktar sig främst till fast anställda

I studien har forskarna även undersökt fackföreningarnas roll på nationell nivå. De kunde se att en hög facklig anslutning på nationell nivå ökade chanserna att få kompetensutveckling – men främst för tillsvidareanställda.

– Större facklig anslutning innebär större förhandlingsstyrka mot regering och andra arbetsmarknadsparter när lagar och förordningar ska ändras. Våra resultat tyder på att dessa förhandlingar tenderar att stödja tillsvidareanställda i större utsträckning än tidsbegränsat anställda, säger Anneli Lundmark, som tillsammans med Maja Adolfsson gjorde den första studien som rapporten bygger på.

Detta innebär att vissa av de politiska åtgärder som fackföreningarna stöder inte är lika fördelaktiga för alla arbetstagare – visstidsanställda får med andra ord inte samma fokus i lagstiftningen.

Förstärker ojämlikheter

Generellt sett verkar det även vara svårare att få kompetensutveckling om man inte är tillsvidareanställd. Med hjälp av data från 2015 års European Working Conditions Survey har forskarna analyserat svar från 22 884 arbetstagare i 35 europeiska länder.

Den visar att tidsbegränsat anställda får tillgång till mindre kompetensutveckling än tillsvidareanställda.

– Detta är ett viktigt resultat, eftersom det visar hur tidsbegränsade anställningar kan förstärka ojämlikheter på arbetsmarknaden snarare än att fungera som en språngbräda till en tryggare anställning, säger Maja Adolfsson.

Den nya forskningen från Umeå universitet stöder därmed påståendet att tidsbegränsade anställningar spelar en roll i att skapa social ojämlikhet.

Utveckling som oroar forskarna

Detta är oroande, menar forskarna. Människor som redan befinner sig i en utsatt situation riskerar att få större osäkerhet i sina arbetsliv.

Forskarna efterlyser därför en debatt om hur fackföreningarna kan arbeta för att möta de förändrade ojämlikheterna på arbetsmarknaden.

– Vi oroar oss för att om vi inte börjar uppmärksamma ojämlikheter på arbetsmarknaden så kommer de att fördjupas. Och vi vet att sysselsättningsstabilitet har betydelse för många aspekter av livet, som psykisk hälsa, välbefinnande och möjligheter att bilda familj, säger Maja Adolfsson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Det inte självklart hur allt fungerar när du kommer från utlandet för att arbeta i Sverige. Fackförbundens roll, kollektivavtalens betydelse och det egna ansvaret – skillnaderna kan vara stora.
Fler artiklar