Ny portal guidar ingenjörer till rätt kompetens

Det kan vara svårt och tidskrävande att hitta den kurs som passar just dig. Det ska den nya digitala portalen råda bot på. Foto: Getty Images

Det nya omställningsstödet öppnar för helt nya möjligheter för kompetensutveckling. Men hur hittar man i utbudet av utbildningar? Det hoppas Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet, råda bot på.

Redan idag är utbudet enormt när det gäller kurser och utbildningar som bidrar till det livslånga lärandet. Förutom fristående kurser och Moocar, har många universitet och högskolor även tagit fram kortare kurser och program som riktar sig till yrkesverksamma.

Dessutom finns det initiativ som Ingenjör 4.0 och Learning4professionals och även Yrkeshögskolan erbjuder kurser och utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma ingenjörer.

Ingen enkel sak idag

Men att hitta i utbudet kan vara en utmaning. Det finns idag ingen sammanhållen ingång för den typen av kurser.

– Det finns exempelvis tusentals kurser inom AI, på olika universitet och högskolor. Men det kan vara svårt och tidskrävande att hitta de olika kurserna och förstå vilken kurs som passar just dig. Men även hur de olika kurserna kompletterar varandra, konstaterar Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet.

Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet, vill göra det lättare att hitta i utbudet av kurser och utbildningar.

Han har därför engagerat sig i att ta fram en digital lösning som ökar tillgängligheten för det utbud som finns. I dagsläget är sexton universitet med i projektet som finansieras av Vinnova. Knutet till projektet finns även en referensgrupp med representanter från både arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter.

– Vi vill ta fram en gemensam digital ingång som slussar användaren rätt i utbudet av utbildningar. Om man söker efter en kurs i exempelvis AI plockar systemet fram de kurser som finns, oavsett lärosäte, förklarar Pär Weihed.

Behöver bli mer strukturerat

Den andra delen i projektet handlar om att utveckla en förvaltningsstruktur som håller över tid. Pär Weihed vill inte att detta ska bli ytterligare ett projekt som faller när projkettiden är slut.

– Därför har vi ett förstudieperspektiv på arbetet. Projektet ska slutredovisas under första kvartalet nästa år och vi hoppas då att den digitala ingången är klar att användas.

Han påminner om att det är många system som behöver samverka som idag inte är anpassade för den här typen av lärande. Det handlar om allt från antagningsprocessen och taxonomi, det vill säga hur olika kurser hänger ihop och kompletterar varandra, till validering av kompetens – hur värderar man exempelvis den kompetens som ett helt yrkesliv gett?

– För att få fart på det livslånga lärandet måste det bli mer strukturerat. Det finns idag inget system som täcker hela vägen, säger Pär Weihed.

Stor omställning för hela systemet

Arbetet med projektet har pågått under en längre tid, men med det nya omställningsstudiestödet har frågan hamnat i ett mer skarpt läge. Om intresset för att ta del av omställningsstödet blir så stort som man förutspår kommer antalet studenter som söker sig till högskolan att öka med tio procent, enligt Pär Weihed.

Läs om omställnings-studiestödet

I Ingenjörens artiklar.

På Sveriges Ingenjörers sidor.

Detta innebär en stor omställning för hela utbildningssystemet.

– Jag upplever att omställningsstödet blivit en islossare för diskussionerna om livslångt lärande. Plötsligt inser man att de yrkesverksamma kommer att öka i både omfattning och volym och att högskolan behöver jobba med både attityder, organisation och förvaltning för att klara detta.

Mer attraktiv för nya jobb

Han poängterar att det nya omställningsstödet innebär både en möjlighet och ett hot. Det är en möjlighet för både individer och företag att säkra kompetensen och anpassa sig till den snabba utvecklingen inom digitalisering, automation och elektrifieringen av samhället. Samtidigt kan det innebära ett hot – för de företag som inte hänger med.

– För individen innebär detta en stor möjlighet att utveckla sin kompetens inom de områden som är heta nu och på så vis bli attraktiv för andra jobb. Det ser vi inte minst här i norr där efterfrågan på ingenjörer med specialkompetens är stor just nu.

Anna Nyström

Tusentals ingenjörer knackar på högskolan dörr

Sveriges Ingenjörer är oroliga för att högskolorna inte är redo att möta en så kraftig ökning av antalet yrkesverksamma. I intervjuer med fem universitet med teknisk utbildning framkommer att de flesta inte har några eller endast en ny kurs att erbjuda yrkesverksamma hösten 2022/våren 2023. KTH har kommit längre i förberedelserna och har ambitionen att erbjuda åtminstone 100 nya anpassade kurser för yrkesverksamma.

Läs rapporten Tusentalsingenjörer knackar på högskolans dörr

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
Fler artiklar