Ny portal guidar ingenjörer till rätt kompetens

Det nya omställningsstödet öppnar för helt nya möjligheter för kompetensutveckling. Men hur hittar man i utbudet av utbildningar? Det hoppas Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet, råda bot på.

Redan idag är utbudet enormt när det gäller kurser och utbildningar som bidrar till det livslånga lärandet. Förutom fristående kurser och Moocar, har många universitet och högskolor även tagit fram kortare kurser och program som riktar sig till yrkesverksamma.

Dessutom finns det initiativ som Ingenjör 4.0 och Learning4professionals och även Yrkeshögskolan erbjuder kurser och utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma ingenjörer.

Ingen enkel sak idag

Men att hitta i utbudet kan vara en utmaning. Det finns idag ingen sammanhållen ingång för den typen av kurser.

– Det finns exempelvis tusentals kurser inom AI, på olika universitet och högskolor. Men det kan vara svårt och tidskrävande att hitta de olika kurserna och förstå vilken kurs som passar just dig. Men även hur de olika kurserna kompletterar varandra, konstaterar Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet.

Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet, vill göra det lättare att hitta i utbudet av kurser och utbildningar.

Han har därför engagerat sig i att ta fram en digital lösning som ökar tillgängligheten för det utbud som finns. I dagsläget är sexton universitet med i projektet som finansieras av Vinnova. Knutet till projektet finns även en referensgrupp med representanter från både arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter.

– Vi vill ta fram en gemensam digital ingång som slussar användaren rätt i utbudet av utbildningar. Om man söker efter en kurs i exempelvis AI plockar systemet fram de kurser som finns, oavsett lärosäte, förklarar Pär Weihed.

Behöver bli mer strukturerat

Den andra delen i projektet handlar om att utveckla en förvaltningsstruktur som håller över tid. Pär Weihed vill inte att detta ska bli ytterligare ett projekt som faller när projkettiden är slut.

– Därför har vi ett förstudieperspektiv på arbetet. Projektet ska slutredovisas under första kvartalet nästa år och vi hoppas då att den digitala ingången är klar att användas.

Han påminner om att det är många system som behöver samverka som idag inte är anpassade för den här typen av lärande. Det handlar om allt från antagningsprocessen och taxonomi, det vill säga hur olika kurser hänger ihop och kompletterar varandra, till validering av kompetens – hur värderar man exempelvis den kompetens som ett helt yrkesliv gett?

– För att få fart på det livslånga lärandet måste det bli mer strukturerat. Det finns idag inget system som täcker hela vägen, säger Pär Weihed.

Stor omställning för hela systemet

Arbetet med projektet har pågått under en längre tid, men med det nya omställningsstudiestödet har frågan hamnat i ett mer skarpt läge. Om intresset för att ta del av omställningsstödet blir så stort som man förutspår kommer antalet studenter som söker sig till högskolan att öka med tio procent, enligt Pär Weihed.

Detta innebär en stor omställning för hela utbildningssystemet.

– Jag upplever att omställningsstödet blivit en islossare för diskussionerna om livslångt lärande. Plötsligt inser man att de yrkesverksamma kommer att öka i både omfattning och volym och att högskolan behöver jobba med både attityder, organisation och förvaltning för att klara detta.

Mer attraktiv för nya jobb

Han poängterar att det nya omställningsstödet innebär både en möjlighet och ett hot. Det är en möjlighet för både individer och företag att säkra kompetensen och anpassa sig till den snabba utvecklingen inom digitalisering, automation och elektrifieringen av samhället. Samtidigt kan det innebära ett hot – för de företag som inte hänger med.

– För individen innebär detta en stor möjlighet att utveckla sin kompetens inom de områden som är heta nu och på så vis bli attraktiv för andra jobb. Det ser vi inte minst här i norr där efterfrågan på ingenjörer med specialkompetens är stor just nu.

Anna Nyström