Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

Har du mycket plus på flexen? Då bör du se upp. Ett växande saldo på flextiden kan vara ett tecken på att ditt arbete inte är anpassat efter din arbetstid. Illustration: Getty Images

Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar, är rådet från Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Ett växande saldo på flextiden kan vara ett tecken på att ditt arbete inte är anpassat efter din arbetstid. Jörgen Lundqvist är ombudsman på Sveriges Ingenjörer med fokus på kommuner och regioner. Han ser ett problem med att flextiden på en del arbetsplatser inte tillämpas på det sätt som det är tänkt.

– Det dyker upp som problem hos oss där medlemmar larmar om bristande arbetsmiljö och beskrivningar av utmattningssymtom. Vi ser därför att det finns ett behov av att skapa en ökad förståelse för vad flextid är och hur den är tänkt att tillämpas, förklarar Jörgen Lundqvist.

Underlättar i vardagen

Syftet med flextid är att man som medarbetare ska få större inflytande över sin arbetstid och inte vara styrd av exakta tider. Om du exempelvis behöver avsluta en uppgift innan du går hem, eller behöver sluta tidigare för att följa din sjuka mamma till sjukhuset, hämta barn eller utföra ett viktigt privatärende, så ska flextiden fungera som ett dragspel.

– Det är en stor förmån att ha flex, vilket uppskattas av medlemmarna som omfattas. Det gör det lättare ska få ihop livspusslet och ger medarbetaren ett inflytande över sin arbetstid, förklarar Jörgen Lundqvist.

”Sätt det på flexen”

Men det finns tillfällen då det inte fungerar så bra. Istället för att underlätta för arbetstagaren att kombinera arbete och privatliv riskerar det att skapa stress och ohälsa.

Ett vanligt scenario är att chefen blandar ihop övertid med flextid.

– Vi får ofta höra exempel där chefer säger ”sätt det på flexen” istället för att beordra övertid. Men det är en felaktig styrning av arbetstiden. Flextid är något som du som medarbetare i hög grad förfogar över med hänsyn till uppdrag och verksamhet, inte arbetsgivaren, påminner Jörgen Lundqvist.

Flextidsavtal

Detta bör ett lokalt kollektivavtal om flextid innehålla:

  • Normalarbetstid. Vilka tider börjar och slutar en normal arbetsdag? Normalarbetstid utgör schemalagd arbetstid utifrån gällande arbetstidsmått och gällande arbetstidsregler.
  • Fast tid/kärntid. Det är den tid då medarbetaren ska vara tillgänglig och utföra arbete, antingen  på arbetsplatsen eller på annan plats –  om inte ledighet beviljats.
  • Flextid. Den tid då medarbetaren, utöver fast tid och normalarbetstid, utför arbete enligt den ram som fastställts och framgår av flextidsavtalet.
  • Flextidsram. Anger mellan vilka klockslag som arbetstagaren har möjlighet att utnyttja flextiden.
  • Flextidssaldo. Den plus- eller minustid som arbetstagaren har i förhållande till den ordinarie arbetstid vid avstämningspunkten. Maxtak för både plus- och minussaldo ska framgå i flextidsavtalet.
  • Avstämningsperiod. Den tidsperiod där arbetstid och flextidsaldo kontrolleras för fastställande av om åtgärder krävs.
  • Flexbanksredovisning. Avtalen bör även innehålla en reglering som innebär att arbetsgivaren löpande ska informera den lokala parten om hur stora flextidssaldon medlemmarna har.

Jörgen Lundqvist har även sett andra märkliga lösningar där arbetsgivare vill kombinera förtroendearbetstid med flextid.

– Men har du avtalat bort din övertid och omfattas av förtroendearbetstid så är din arbetstid oreglerad. Då blir det underligt om du samtidigt ska omfattas av flextid. I sådana fall bör du reagera och ta upp det med din arbetsgivare, vad det är som gäller.

Flextiden slår i taket

Jörgen Lundqvist varnar också för att flextiden kan bli en arbetsmiljöfälla för ambitiösa ingenjörer som ständigt jobbar över för att ”göra färdigt” eller hålla koll på sina uppdrag. Det kan snabbt bygga på och bli väldigt mycket plus på flextiden.

– Det kan vara ett tecken på att ditt uppdrag inte ryms inom arbetstiden. I längden kan det leda till stress och utbrändhet, varnar han.

Att ständigt ligga på mycket plustid ökar också risken för att slå i taket för flextiden. Om flextidsavtalet inte ger ersättning för flextid över maxtaket innebär det att du i praktiken jobbar gratis.

Vanliga missuppfattningar

Jörgen Lundqvist tipsar därför om att alltid föra bok över hur mycket du egentligen jobbar.

– Håll koll på hur din arbetstid ser ut. Om du ständigt jobbar över så bör du ta en diskussion med din arbetsgivare kring din arbetstid i förhållande till din arbetsbelastning, säger Jörgen Lundqvist.

Men det finns även missuppfattningar kring flexen från arbetstagarens sida. Flextid innebär exempelvis inte att du kan ändra dina arbetstider.

– Du kan exempelvis inte använda flextiden för att alltid börja en timme senare, eller samla ihop flextid för att vara ledig i samband med semester – om det inte är något du har kommit överens om med din chef innan.

Håll koll på plustimmarna

Jörgen Lundqvist vill även uppmana förtroendevalda att ha uppsikt över hur mycket plus medlemmarna har på sitt flexsaldo. Många plustimmar kan vara ett tecken på bristande resurser och att det inte finns utrymme för de anställda att flexa ut vid behov.

Hans råd till ingenjörer är att läsa flextidsavtalet och sätta sig in i hur det är tänkt att tillämpas. Hur ser exempelvis relationen mellan flex och övertid ut? Vad är normalarbetstiden och när kan flextiden tas ut? Och vad händer om jag slår i taket?

Flextidsavtalen tecknas lokalt och det kan variera hur upplägg och innehåll ser ut. Men genom att ha koll blir det också lättare att föra en dialog med din närmaste chef.

– Det är chefens ansvar att ha regelbundna avstämningar där man också pratar om arbetstiden. Se till att du har koll på hur mycket du jobbar och lyft frågan själv om chefen inte tar upp det. Känner du att du inte får något gehör, ta då hjälp av det lokala facket eller Sveriges Ingenjörers rådgivning om det inte finns en lokal klubb, tipsar Jörgen Lundqvist.

2 kommentarer

  • Michael Bergman

    Min erfarenhet är att det är få arbetsgivare som inte åstadkommer att flextid är en slags ”fälla”. Och de som inte gör det, pushar hellre för förtroendearbetstid istället för vissa personalkategorier. Arbetsmiljöproblem blir det med flextiden i de värre fallen. Exemplet från Emelie, i konsultbranschen, är mkt typiskt — den erfarenheten har många, att mer eller mindre bli pressade att ”ta minusflex”.

    26 oktober 2023
  • Emelie

    Jag jobbade länge för en konsultfirma. När jag var på ett uppdrag där uppdragsgivaren hade stängt vissa (kläm)dagar (pga arbetstidsförkortningsavtal) så tyckte min arbetsgivare att det var lämpligt att jag använde intjänade flextimmar att ta ledigt dessa dagar (även om jag inte hade intjänande timmar i banken, dvs att jag skulle sätta mig i flexskuld) i de fall då jag inte hade specifikt godkänt att ändå få arbeta och fakturera uppdragsgivaren. Tyvärr var intresset svalt hos Sverige Ingengörer att adresserade problematiken…

    29 september 2022

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Eight things you should know as a PhD student

Eight things you should know as a PhD student

Where can I turn for support in practical matters as a doctoral student? What are my rights and obligations? Caroline Hövik at Sveriges Ingenjörer shares her best pieces of advice.
Fler artiklar