Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenSe upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar, är rådet från Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Ett växande saldo på flextiden kan vara ett tecken på att ditt arbete inte är anpassat efter din arbetstid. Jörgen Lundqvist är ombudsman på Sveriges Ingenjörer med fokus på kommuner och regioner. Han ser ett problem med att flextiden på en del arbetsplatser inte tillämpas på det sätt som det är tänkt.

– Det dyker upp som problem hos oss där medlemmar larmar om bristande arbetsmiljö och beskrivningar av utmattningssymtom. Vi ser därför att det finns ett behov av att skapa en ökad förståelse för vad flextid är och hur den är tänkt att tillämpas, förklarar Jörgen Lundqvist.

Underlättar i vardagen

Syftet med flextid är att man som medarbetare ska få större inflytande över sin arbetstid och inte vara styrd av exakta tider. Om du exempelvis behöver avsluta en uppgift innan du går hem, eller behöver sluta tidigare för att följa din sjuka mamma till sjukhuset, hämta barn eller utföra ett viktigt privatärende, så ska flextiden fungera som ett dragspel.

– Det är en stor förmån att ha flex, vilket uppskattas av medlemmarna som omfattas. Det gör det lättare ska få ihop livspusslet och ger medarbetaren ett inflytande över sin arbetstid, förklarar Jörgen Lundqvist.

”Sätt det på flexen”

Men det finns tillfällen då det inte fungerar så bra. Istället för att underlätta för arbetstagaren att kombinera arbete och privatliv riskerar det att skapa stress och ohälsa.

Ett vanligt scenario är att chefen blandar ihop övertid med flextid.

– Vi får ofta höra exempel där chefer säger ”sätt det på flexen” istället för att beordra övertid. Men det är en felaktig styrning av arbetstiden. Flextid är något som du som medarbetare i hög grad förfogar över med hänsyn till uppdrag och verksamhet, inte arbetsgivaren, påminner Jörgen Lundqvist.

Flextidsavtal

Detta bör ett lokalt kollektivavtal om flextid innehålla:

  • Normalarbetstid. Vilka tider börjar och slutar en normal arbetsdag? Normalarbetstid utgör schemalagd arbetstid utifrån gällande arbetstidsmått och gällande arbetstidsregler.
  • Fast tid/kärntid. Det är den tid då medarbetaren ska vara tillgänglig och utföra arbete, antingen  på arbetsplatsen eller på annan plats –  om inte ledighet beviljats.
  • Flextid. Den tid då medarbetaren, utöver fast tid och normalarbetstid, utför arbete enligt den ram som fastställts och framgår av flextidsavtalet.
  • Flextidsram. Anger mellan vilka klockslag som arbetstagaren har möjlighet att utnyttja flextiden.
  • Flextidssaldo. Den plus- eller minustid som arbetstagaren har i förhållande till den ordinarie arbetstid vid avstämningspunkten. Maxtak för både plus- och minussaldo ska framgå i flextidsavtalet.
  • Avstämningsperiod. Den tidsperiod där arbetstid och flextidsaldo kontrolleras för fastställande av om åtgärder krävs.
  • Flexbanksredovisning. Avtalen bör även innehålla en reglering som innebär att arbetsgivaren löpande ska informera den lokala parten om hur stora flextidssaldon medlemmarna har.

Jörgen Lundqvist har även sett andra märkliga lösningar där arbetsgivare vill kombinera förtroendearbetstid med flextid.

– Men har du avtalat bort din övertid och omfattas av förtroendearbetstid så är din arbetstid oreglerad. Då blir det underligt om du samtidigt ska omfattas av flextid. I sådana fall bör du reagera och ta upp det med din arbetsgivare, vad det är som gäller.

Flextiden slår i taket

Jörgen Lundqvist varnar också för att flextiden kan bli en arbetsmiljöfälla för ambitiösa ingenjörer som ständigt jobbar över för att ”göra färdigt” eller hålla koll på sina uppdrag. Det kan snabbt bygga på och bli väldigt mycket plus på flextiden.

– Det kan vara ett tecken på att ditt uppdrag inte ryms inom arbetstiden. I längden kan det leda till stress och utbrändhet, varnar han.

Att ständigt ligga på mycket plustid ökar också risken för att slå i taket för flextiden. Om flextidsavtalet inte ger ersättning för flextid över maxtaket innebär det att du i praktiken jobbar gratis.

Vanliga missuppfattningar

Jörgen Lundqvist tipsar därför om att alltid föra bok över hur mycket du egentligen jobbar.

– Håll koll på hur din arbetstid ser ut. Om du ständigt jobbar över så bör du ta en diskussion med din arbetsgivare kring din arbetstid i förhållande till din arbetsbelastning, säger Jörgen Lundqvist.

Men det finns även missuppfattningar kring flexen från arbetstagarens sida. Flextid innebär exempelvis inte att du kan ändra dina arbetstider.

– Du kan exempelvis inte använda flextiden för att alltid börja en timme senare, eller samla ihop flextid för att vara ledig i samband med semester – om det inte är något du har kommit överens om med din chef innan.

Håll koll på plustimmarna

Jörgen Lundqvist vill även uppmana förtroendevalda att ha uppsikt över hur mycket plus medlemmarna har på sitt flexsaldo. Många plustimmar kan vara ett tecken på bristande resurser och att det inte finns utrymme för de anställda att flexa ut vid behov.

Hans råd till ingenjörer är att läsa flextidsavtalet och sätta sig in i hur det är tänkt att tillämpas. Hur ser exempelvis relationen mellan flex och övertid ut? Vad är normalarbetstiden och när kan flextiden tas ut? Och vad händer om jag slår i taket?

Flextidsavtalen tecknas lokalt och det kan variera hur upplägg och innehåll ser ut. Men genom att ha koll blir det också lättare att föra en dialog med din närmaste chef.

– Det är chefens ansvar att ha regelbundna avstämningar där man också pratar om arbetstiden. Se till att du har koll på hur mycket du jobbar och lyft frågan själv om chefen inte tar upp det. Känner du att du inte får något gehör, ta då hjälp av det lokala facket eller Sveriges Ingenjörers rådgivning om det inte finns en lokal klubb, tipsar Jörgen Lundqvist.

Anna Nyström

1 KOMMENTAR

  1. Jag jobbade länge för en konsultfirma. När jag var på ett uppdrag där uppdragsgivaren hade stängt vissa (kläm)dagar (pga arbetstidsförkortningsavtal) så tyckte min arbetsgivare att det var lämpligt att jag använde intjänade flextimmar att ta ledigt dessa dagar (även om jag inte hade intjänande timmar i banken, dvs att jag skulle sätta mig i flexskuld) i de fall då jag inte hade specifikt godkänt att ändå få arbeta och fakturera uppdragsgivaren. Tyvärr var intresset svalt hos Sverige Ingengörer att adresserade problematiken…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

0
I jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen.  Vad är rätt och vad är fel?  Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin

0
Hur är det att jobba med produkter som å ena sidan används för att försvara länders självständighet, men som å andra sidan kan döda? Ingenjören ställde frågan till två ingenjörer på BAE Systems.

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.