Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål. Det visar en undersökning av Sveriges Ingenjörer.
Flera studier har på senare år kommit fram till slutsatsen att unga akademiker inte vill bli chefer. Tung administration, svåra samtal och hög arbetsbelastning har avskräckt unga från en chefskarriär.
Nu har Sveriges Ingenjörer genomfört en webbenkät med svar från 1098 medlemmar som visar motsatsen. På frågan ”Skulle du kunna tänka dig att bli chef?” svarar 79 procent av dem under 40 år (som inte är chefer) ja.
– Störst är intresset under de första åren i arbetslivet. Bland dem under 30 år svarar 9 av 10 att de vill bli chef, säger Annika Jederström på Sveriges Ingenjörer, som ansvarat för studien.
Efter 30 sjunker intresset för en chefskarriär något. I åldern 30–39 svarar 73 procent av ingenjörerna att de vill bli chefer.
Mindre administration men oklara förväntningar
I undersökningen har man också ställt frågor till ingenjörer som är chefer, bland annat om de ångrar sitt karriärval och vad som är mest krävande i uppdraget som chef.
Undersökningen i korthet
- 79 procent av ingenjörer under 40 år kan tänka sig att bli chef.
- 83 procent av de ingenjörer som är chefer hade tackat ja om de på förhand hade vetat vad rollen inneburit
- För hög arbetsmängd var 2014 och även 2022 den mest krävande utmaningen i chefsrollen.
- 2014 svarade 24 procent av cheferna att administration är den mest krävande utmaningen. I år gav bara 9 procent samma svar.
- Bara 1 procent av cheferna som har lämnat chefsrollen svarade att det främst beror på svårigheter att få ihop livspusslet och att vara tillgänglig.
- Den främsta anledningen till att man har lämnat chefsrollen är att man har bytt arbetsgivare.
En motsvarande undersökning gjorde Novus på uppdrag av Sveriges Ingenjörer 2014 och jämfört med årets undersökning finns några intressanta skillnader.
I år svarar 83 procent av cheferna att de skulle ha tackat ja till att bli chef i dag om de på förhand hade vetat vad rollen inneburit. 2014 var motsvarande siffra 80 procent, alltså en svag förbättring.
Däremot tycks de krävande faktorerna i chefsrollen ha förändrats sedan 2014. För stor arbetsmängd ligger i topp både 2014 och 2022, men det har skett en viss förbättring. En fjärdedel av cheferna angav 2014 administration som mest krävande uppgift. Nu ligger administration på fjärde plats och bara nio procent anser det som mest krävande.
– Det är positivt att administrationen har minskat. Men det är oroväckande att oklara krav och förväntningar samt orealistiska mål har ökat markant i kombination med en hög arbetsbelastning, säger Annika Jederström.
Många vill ha ett chefsjobb igen
I undersökningen har Sveriges Ingenjörer också försökt ta reda på varför chefer lämnar ett jobb som chef. I undersökningen har före detta chefer har fått ange den främsta anledningen till att de inte längre har en tjänst som chef. 27 procent svarar att det är för att man har bytt arbetsgivare och 22 procent att de vill ha andra arbetsuppgifter. I de öppna svaren säger flera före detta chefer att de gärna tar en chefsroll igen.
– Sammantaget är det positivt att det är finns stort intresse bland unga ingenjörer för att bli chef. Studien visar också att det inte är kravet på att vara tillgänglig och svårigheten att få ihop livspusslet som är den främsta anledningen till att chefer lämnar sitt uppdrag, säger Annika Jederström.
Bara en procent har angett detta som detta främsta skäl i årets undersökning.
– Tidigare undersökningar har visat att det varit ett större problem. Vi bedömer att den mer positiva bilden sannolikt är en effekt av det ökade distansarbetet med nya arbetssätt, till följd av pandemin.
Karin Virgin
Ja, min första tanke är också att ingenjörer nu vet att enda möjliga löneutvecklingsvägen (åtminstone efter 40) är att bli chef. Kanske har också minskade krav på administration och dokumentation bidragit till att chefsrollen inte känns tråkig.
Rent spontant skulle jag säga att detta beror på att majoriteten av företagen har betydligt sämre, om några alls, karriärvägar för ingenjörer. Ända sättet att ”göra karriär” och få upp sin lön som ingenjör är genom att ta en chefsroll.
Intressant, frågan är bara hur många som egentligen svarar att de vill ha en chefslön och hur många som verkligen vill ha en chefstjänst? Det är allmänt känt att det är det enklaste (och i många fall enda) sättet att höja sin lön över en viss nivå är att man tar en chefsroll. En ingenjör som jobbar som specialist, programmerare eller liknande fastnar ganska snabbt i ett lönetak som man bara kan spräcka och komma vidare genom att ta en chefstjänst.