Oförändrad medlemsavgift, jämställda löner och mer pengar till forskning

Inför Ingenjörsfullmäktige föreslås nu nya program för vad Sveriges Ingenjörer ska tycka om mångfald/jämställdhet och universitets-/högskolepolitik. Dessutom förslås två nya ledamöter i förbundsstyrelsen och oförändrad medlemsavgift.

Den 20–22 november går årets Ingenjörsfullmäktige av stapeln – det första efter valet som hölls i början av året. Mandatfördelningen mellan listorna är ny och ett antal ledamöter är helt nya.

Och nu har Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse och valberedning presenterat sina förslag inför fullmäktige.

Ett av förslagen är ett mångfalds- och jämställdhetspolitiskt program.

I mångfaldsdelen finns sju åsiktspunkter, bland annat att alla – oavsett till exempel funktionsvariation och socioekonomisk bakgrund – ska få goda möjligheter att rustas för en ingenjörskarriär och att arbetsgivare behöver bli bättre på att ta vara på nyanlända ingenjörer, till exempel genom att erbjuda mentorer och praktikplatser.

I jämställdhetsdelen finns nio punkter, bland annat att eliminera löneskillnader mellan kvinnor och män och att slopa kvalifikationstiden för föräldralön i kollektivavtalen.

(Se alla åsiktspunkterna längst ner i artikeln.)

Fler ”pappamånader”?

En av punkterna har förbundsstyrelsen inte tagit ställning till, utan där vill man särskilt höra fullmäktiges åsikt. Det handlar om tredelad föräldraförsäkring – alltså att öka antalet dagar i föräldraförsäkringen som är vikta för vardera föräldern från dagens 90 (tre ”pappamånader”) till 130 dagar. (130 dagar vikta för ena föräldern, 130 för andra föräldern och 130 som kan fördelas fritt.)

Enligt forskning skulle en tredelning av föräldradagarna leda till minskat inkomstgap mellan män och kvinnor.

Saco tog ställning för en tredelning 2015 och Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand berättar att frågan varit uppe på Ingenjörsfullmäktige tidigare.

– Då blev beslutet att vi inte ska driva det som förbund, men det var länge sedan och nu är det ett nyvalt fullmäktige, så vi vill lyfta frågan igen. Men förbundsstyrelsen har valt att inte ha en åsikt, utan vill lyssna in medlemmarnas ståndpunkt i frågan.

Arbetsgivarna behöver göra mer

Många av åsikterna i mångfalds- och jämställdhetsprogrammet handlar om att arbetsgivarna behöver agera för att öka mångfalden och jämställdheten.

– Det är viktigt att poängtera att arbetsgivarna har ett stort ansvar. Att ha med de här punkterna belyser också att det här är något som man bör arbeta med partsgemensamt i det lokala fackliga arbetet. Om det inte finns ett sådant arbete redan så är det bra att komma igång med det, säger Ulrika Lindstrand.

Oförändrad medlemsavgift

Medlemsavgiften föreslås inte ändras – varken för yrkesverksamma, teknologer eller de som har reducerad avgift. För yrkesverksam medlem över 65 år sänks avgiften med en krona per månad, på grund av en bokföringsteknisk justering för inkomstförsäkringen.

Se förslaget till avgifter på sid 23 i Proposition för budget och årsavgifter 2023.

Livslångt lärande och resurser för forskning

Det andra programmet som Ingenjörsfullmäktige ska besluta om är det universitets- och högskolepolitiska programmet.

– Det är en uppfräschning av det tidigare programmet, men med mer fokus på livslångt lärande och resursfrågan generellt för universitet och högskolor.

I 14 punkter tar man bland annat upp att det behövs en höjning av Sveriges FoU-investeringar från 3,4 till 4 procent av BNP, ökad anställningstrygghet i högskolan och att stärka den internationella bilden av Sverige som kunskapsnation.

Ulrika Lindstrand poängterar att det är viktigt att få en diskussion och beslut i fullmäktige om vad förbundet ska driva.

– Jag vill att allt jag säger för förbundet ska vara förankrat.

Ska byta engelskt namn

Som Ingenjören skrivit om tidigare har det kommit in 40 motioner till Ingenjörsfullmäktige. Nu har förbundsstyrelsen gett sina utlåtanden om motionerna.

De svarar bland annat att det är ett missförstånd att de med annan teknisk utbildning än civil-/högskoleingenjör behöver begära distans för att bli medlemmar. Så är det inte – förutsatt att man tagit minst 165 högskolepoäng.

Och om att byta engelskt namn på Sveriges Ingenjörer så beslutade förbundsstyrelsen om det i somras. Så ett byte till namnet Engineers of Sweden är redan på gång.

På tre motioner som handlar om lön svarar förbundsstyrelsen att de kan tas med i det inkomstpolitiska programmet som ska revideras nästa år.

– Det är utmärkt att få fullmäktiges synpunkter redan nu för att kunna arbeta in dem under revisionsarbetet, säger Ulrika Lindstrand.

Högre arvoden för ledamöterna

Bland valberedningens förslag finns arvoden till förbundsstyrelsen.

Förra året justerades arvodena för Sveriges Ingenjörers ordförande och två vice ordföranden upp rejält efter att de legat lägre än i andra förbund. I år vill valberedningen justera arvodena för ledamöterna i förbundsstyrelsen – för att mer ligga i linje med hur mycket arbete de lägger ner. De föreslår att arvodet ökar från 15 917 till 27 415 kronor per år.

Hela förslaget med arvoden finns här.

Två nya ledamöter

Till förbundsstyrelsen föreslår valberedningen två nya ledamöter.

Den ena är Fares Abugharbia, civilingenjör i industriell ekonomi och konsult på Sigma Industry South. Han har de senaste två åren varit teknologrepresentant i förbundsstyrelsen.

Den andra är Bettina Kylefors, civilingenjör i materialteknik, anställd på Scania sedan 2003 och förtroendevald på heltid där sedan 2017.

De föreslås ersätta Peter Tönnäng och Frida Krantz Röhne.

Omval föreslås för Ulrika Lindstrand, ordförande, Per Norlander, förste vice ordförande, Sara Anvarsson, andre vice ordförande, och ledamöterna Joachim Pettersson, Marcus Suurküla och Kristin Andersen. Dessutom kommer Teknologrådet föreslå en teknologrepresentant.

Ledamöterna Therese Koggdal, Arezou Taghizadeh, Philip Engström, Ulf Nordberg, Per Arne Lundberg och teknologrepresentanten Viktor Andersson är valda till hösten 2023.

Valberedningens presentation av alla kandidater finns här.

Alla handlingarna till Ingenjörsfullmäktige finns här.

Karin Thorsell

Förslag till åsiktspunkter i Sveriges Ingenjörers mångfalds- och jämställdhetspolitiska program:

Mångfald – Våra åsikter

1. Utbildningsystemet ska erbjuda alla, oavsett funktionsvariation eller socioekonomisk bakgrund, goda möjligheter att rustas för en ingenjörskarriär
2. Arbetsgivarna behöver använda mångfald i employer branding för att säkerställa kompetensförsörjning.
   Genom att bli bättre på inkludering och mångfald kan företag bli mer attraktiva som arbetsgivare, och tillskansa sig mer spetskompetens
3. Arbetsgivarnas rekryteringsprocesser ska bygga på kompetens och erfarenhet och vara fria från diskriminering
4. Arbetsgivarna behöver utforma tydliga mål för mångfaldsrepresentation som går att följa upp
5. Skärp tillsynen av arbetsgivarna att ta fram riktlinjer och aktiva åtgärder mot trakasserier på arbetsplatsen.
   Diskrimineringslagens efterlevnad måste stärkas.
6. Arbetsgivarna behöver bli bättre på att ta vara på alla ingenjörer som finns i Sverige genom att starta mentorprogram samt erbjuda praktikplatser.
   Nyanlända ingenjörer ska få yrkesverksamma ingenjörer som mentorer för att underlätta inträdet till det svenska arbetslivet.
7. Arbetsgivarna ska säkerställa inkluderande arbetsplatser genom att utforma nödvändiga anpassningar. Fysiska, organisatoriska och sociala hinder ska undanröjas så att alla anställda känner sig välkomna och inkluderade på arbetsplatsen.

Bakgrund till åsikterna finns i omvärldsdelen i programmet.

Jämställdhet – Våra åsikter

1. Utbildningssystemet ska ges ett förstärkt uppdrag att överbrygga hindren för kvinnor att välja tekniska ämnen
2. Arbetsgivarna behöver rikta sig till unga kvinnor i grundskolan i employer branding för att väcka intresse för ingenjörsyrket
   En framtida rekryteringsbas kan säkras och en jämnare könsfördelning inom professionen uppnås.
3. Arbetsgivarna ska aktivt arbeta för att eliminera de systematiska löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom ingenjörsyrket
   Större insatser än idag krävs för att nå jämställda löner och karriärmöjligheter mellan män och kvinnor.
4. Slopa kvalifikationstiden för föräldralön i kollektivavtalen
   Dagens kvalifikationskrav på 12 månader i vissa avtal innebär inlåsningseffekter för dem som vill byta jobb samtidigt som de planerar barn.
5. Kollektivavtalen ska tydligare uppmuntra till ett jämnare uttag av deltidsledighet mellan män och kvinnor
   Deltidsarbetet försämrar många kvinnors löner och pensioner.
6. Arbetsgivarna ska ta krafttag mot kvinnors sjukskrivningar
   En god arbetsmiljö måste garanteras för alla. Insatser är nödvändiga för att få ned kvinnors betydligt högre sjukpenningtal än män.
7. Arbetsgivarna ska aktivt verka för jämställda karriärmöjligheter inom ingenjörsyrket
   En transparent och könsmedveten rekryteringsprocess ska tillämpas. Avtal ska uppmana till rekrytering från det underrepresenterade könet till chefspositioner.
8. Föräldraledighet ska inte gå ut över tjänstepensionen
   Arbetsgivarna ska vara skyldiga att göra fulla inbetalningar till tjänstepensionen, såväl ITP 1 som ITP 2, under anställdas föräldraledighet.
9. Inför en tredelad föräldraförsäkring.
   Ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten leder till en mer jämställd arbetsmarknad. 130 dagar ska vara vikta åt vardera föräldern och 130 dagar vara fritt överlåtningsbara.

Förslag till åsiktspunkter i Sveriges Ingenjörers universitets- och högskolepolitiska program:

Finansiering och styrning

1. Höj Sveriges FoU-investeringar till 4 procent av BNP
   Sveriges långsiktiga ställning som stark innovations- och kunskapsnation ska säkras
2. Höj basanslagen till lärosätena
   Innovativa forskningsidéer och risktaganden inom forskningen ska premieras
3. Stärk principen om akademisk frihet genom ändringar i högskolelagen
   Högskolans autonomi, forskningsetik och objektiva vetenskapliga förhållningssätt har blivit ännu viktigare på grund av ökade kunskapstvivel och fake news i samhället
4. Tillämpa en tillitsbaserad styrning av högskolan
   Forskningspropositioner ska ges för tio år, utan politisk detaljstyrning och med minimal administrativ börda för enskilda forskare och lärare
5. Premiera uppbyggnad och utbyggnad av tung forskningsinfrastruktur genom en ny finansieringsmodell
   Bygget av nationella forskningscenter ska få separata budgetar, enligt schweizisk finansieringsmodell. På så vis dräneras inte budgetar för grundforskningsprojekt
6. Stärk dimensionering och incitament för att söka utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden
   Danmarks dimensioneringsmodell kan tjäna som inspiration, som dock förutsätter en högre genomströmning.

Bakgrund till punkterna finns i omvärldsdelen i programmet.

Akademi, näringsliv och samhälle

7. Underlätta rörligheten av forskare mellan näringsliv och akademi
   Kvalificerade erfarenheter från näringslivet ska ges högre status i högskolans meriteringssystem. Akademiska meriter ska värderas högre på arbetsmarknaden. Negativa pensionsincitament för delade anställningar mellan akademin och näringslivet ska undanröjas
8. Inrätta fler nätverk för samverkan mellan centrala aktörer för högskolan
   Dessa behövs dels för samverkan mellan lärosäten, dels för samverkan mellan myndigheter och näringslivsaktörer på högskoleområdet
9. Underlätta kommersialisering av forskning genom satsning på medelstor forskningsinfrastruktur och användarsupport
   Forskare ska enklare kunna kommersialisera sina forskningsresultat genom egna bolag. Satsningar behövs på mellanstora testbäddar för produktionstestning samt användarsupport för att nyttiggöra nya innovationer i näringslivet och samhället
10. Underlätta för Open Science men skapa samtidigt en medvetenhet om dess risker
    Högre transparens och större spridning av vetenskap till fler människor är mycket positivt. Men forskningsanslagen måste ta höjd för publiceringskostnaderna som Open Science för över till den enskilda forskaren

Högskolan som arbetsplats

11. Öka anställningstryggheten inom högskolan
    Fler lärare och forskare ska bedriva sin verksamhet som tillsvidareanställda. Staplandet av visstidsanställningar inom högskolan genom lag och förordning måste upphöra

Sverige som internationell kunskapsnation

12. Underlätta möjligheterna för utländska forskare att verka i Sverige
    Svenska arbetsgivare behöver bli bättre på att tidigare identifiera och rekrytera utländska forskare till tjänster i näringslivet, direkt efter avslutade forskarutbildningar. Medföljande ska få bättre möjligheter att etablera sig i Sverige
13. Uppmuntra och stötta svenska forskare för att verka på EU-nivå
    Lärosätenas Grants Offices, enheter för externfinansiering, ska kontinuerligt upplysa svenska forskare om möjligheter inom EU, och stötta dem i ansökningsprocesser
14. Stärk den internationella Sverigebilden som framstående kunskapsnation
    Svenska forskningsframgångar och innovationer behöver lyftas fram mer internationellt, för att göra svenska forskare och svenska lärosäten mer eftertraktade.