Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.
I våras avslutades förhandlingarna kring uppsägningar på Chalmers. Som Ingenjören tidigare rapporterat blev resultatet av förhandlingarna inte lika illa som befarat.
Av de 180 som varslades i juni 2020 var det till slut 30 anställda som blev uppsagda och dryg 80 personer valde att sluta på frivillig väg.
Har fått konsekvenser
Neddragningarna har lett till att högskolan idag har en betydligt starkare ekonomi. Men besparingarna har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Färre ska göra mer och de effektiviseringar som aviserades i samband med neddragningarna har ännu inte gett effekt.
– Det märks att vi är färre. Arbetsbelastningen har blivit högre och man hinner inte med på samma sätt som tidigare, berättar Peter Hellqvist, ordförande för Sveriges Ingenjörer och Saco-föreningen på högskolan.
Signalerna från medlemmarna bekräftas också i de medarbetarenkäter som gjorts under hösten. Många av de parametrar som mäter arbetsmiljön pekar på att stressnivån är högre.
– Vi följer dessa siffror noggrant. Enkäterna ger oss möjlighet att identifiera specifika ställen som sticker ut. Vi ser att arbetssituationen är ansträngd och att det skulle kunna leda till sjukskrivningar, men än så länge ser vi inga siffror som tyder på det, säger han.
Nyckelkompetens har gått förlorad
I samband med frivilliga avgångar har de dessutom tappat många personer med nyckelkompetens, vilket också skapar en stress i organisationen.
– Arbetsmarknaden är stark för ingenjörer och andra akademiker och det har visat sig vara svårt att ersätta den specialistkompetens vi har förlorat. Rekryteringsbehovet finns inom både forskning, undervisning och i stödverksamheten, förklarar han.
Bakgrunden till varslet om uppsägningar handlade om att de pensionsrelaterade kostnaderna drog iväg till följd av ett lågt ränteläge. Chalmers ägs av en stiftelse och redovisar till skillnad från statliga högskolor delar av pensionsskulden i egen balansräkning.
Lösa in delar av skulden
Målet var att genomföra årliga besparingar på 250 miljoner kronor, där en stor del handlade om att minska personalkostnaderna. Förutom varslet infördes ett anställningsstopp som nu har hävts. Tanken var att åtgärderna skulle ge en ekonomi i balans till 2022 – och där är man idag.
Läs också: Chalmers måste spara 250 miljoner kronor
– Ekonomin ser bra ut nu, men vi har ju varit i den här situationen tidigare. Nu förs det därför diskussioner om att lösa in 780 miljoner kronor av pensionsskulden. Det skulle ge en större stabilitet och göra det betydligt tryggare för medarbetarna, förklarar Peter Hellqvist.
Anna Nyström
