När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Magnus Gens tog sin civilingenjörsexamen i farkostteknik vid KTH i början av 2000-talet. Att examensarbetet blev just en krockdocka för älg var lite av en tillfällighet. En professor på utbildningen hade tagit med klassen på studiebesök till Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, i Linköping. Där väcktes intresset för krocktester.
– Jag blev otroligt fascinerad av krockbanan där de gjorde krocktester. När det blev dags för exjobbet så kontaktade jag dem. Det kändes som ett både spännande och viktigt arbete, berättar han.
Som en slägga in i bilen
Under exjobbet byggde Magnus Gens en av världens första krockdockor för älgolyckor. Den är byggd av över 100 gummiplattor som hålls ihop av vajrar och stålrör. Med hjälp av den kunde han visa vilken skada en älg orsakar vid en krock och vilka svagheter dagens bilar har när det kommer till älgkrockar.
Krocken med älgen löser exempelvis inte ut krockkuddar och vindrutans konstruktion gör att glassplitter flyger in i bilen när rutan krossas. Älgens långa ben gör att bilens fart inte stannar upp och i värsta fall hamnar hela älgen i knät på föraren.
– Det är ofta hemska olyckor med älgar. Om du har otur kommer älgen in som en slägga i bilen. Vilken skada den gör är lite av rysk roulette. Det beror på bilens storlek och höjd, hur stor älgen är och hur den träffar bilen, förklarar han.
Vinner IG Nobelpriset
Efter exjobbet blev det dock IT-branschen som lockade och där har han arbetat sedan dess. Idag är han konsult och hjälper företag att bland annat tillämpa den senaste AI-tekniken. Älgkrockdockan har sedan exjobbet avslutades bott i en skrubb på VTI och även lånats ut till Spanien en gång för ett krocktest.
Att den nu, 20 år senare, återigen skulle hamna i rampljuset kom verkligen som en överraskning för Magnus Gens. Sedan det stod klart att han utsetts till en av vinnarna av IG Nobelpriset, som delas ut av forskare från Harvard University, har han fått stor internationell uppmärksamhet.
– Det var verkligen en häftig upplevelse att få den här utmärkelsen. För mig kom det som en blixt från en klar himmel och det är både kul och hedersamt. Jag har fått mer uppmärksamhet för krockdockan nu än då jag gjorde exjobbet, konstaterar han.
Varför tror du att du fick det här priset nu?
– Det vet jag faktiskt inte. Den har ju blivit omskriven i vissa tidskrifter och tv-programmet Mythbusters gjorde ett avsnitt om älgkrockar då de byggde en kopia av min krockdocka. Men det är bra att den här frågan får uppmärksamhet och förhoppningsvis kan det bidra till att öka trycket på att få fordonstillverkarna att tänka till kring viltolyckor. En av världens största elbilstillverkare har exempelvis visat intresse för att bygga en egen älgkrockdocka efter min ritning, berättar han.
Eftersom prisutdelningen var digital har Magnus Gens nu en stående inbjudan till Harvard för att hålla ett anförande med anledning av priset.
– Det är något jag absolut vill göra, säger han.
”Det finns en kraft i allas exjobb”
Uppmärksamheten kring priset har också fått Magnus Gens att reflektera kring exjobbet och värdet av ta tillvara på den energi som studenterna lägger ned på sina arbeten. Detta är något som han tycker att fler företag borde dra nytta av.
IG Nobelpriset
Delas ut varje år vid Harvard University och är en parodi av Nobelpriset. Syftet är att uppmärksamma forskning som i första hand får dig att skratta – och sedan tänka.
I år var prisutdelningen digital, vilket den har varit sedan pandemin bröt ut. Vinnarna får 10 miljarder Zimbabwedollar, en värdelös och extremt inflationsdrabbad valuta.
– Det finns en fantastisk kraft i allas examensarbeten. Tänk vilken brutal mängd energi och fokus som trycks in i det arbetet. Som student kanske man tänker att exjobbet är något man ska bocka av för att gå vidare, men det är också något som har potential att sätta spår långt in i framtiden.
Vilket råd har du att ge till studenter som nu står i startgroparna för sitt examensarbete till våren?
– Välj ett arbete som du tycker är roligt och inspirerande, som väcker din nyfikenhet. Det gör att du få ett bra driv och fokus i arbetet. Jag tror också att det är smart att hitta ett konkret arbete där du löser ett behov, då blir det oftast roligare.
– Gör gärna exjobbet i samarbete med andra. På så vis kan du komma längre i ditt arbete och få mer gjort, ett halvår är ju inte så lång tid egentligen. Dessutom är det oftast inspirerande att se hur ditt arbete är en del i ett ekosystem där din del kan göra skillnad för helheten, säger Magnus Gens.
Anna Nyström
