När arbetsgivarna ska spara energi är det lockande att dra ner på värmen. Men kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan negativt. Så hur kallt får det egentligen vara på jobbet?
Vi bor i ett kallt land där uppvärmning alltid har varit en stor del av företagens budget. Med dagens skenande energipriser är det därför lockande för många arbetsgivare att spara kostnader genom att skruva ner termostaten. Men det får faktiskt inte göras hur som helst.
– Arbetsmiljölagen säger att varje lokal ska ha en temperatur som är lämplig för det arbete som utförs där, förklarar Fredrik Haux, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
Tips från Arbetsmiljöverket
- Känns din arbetsplats för kall är första åtgärden att dokumentera temperaturen över tid i en logg.
- Visar temperaturen över tjugo grader har arbetsgivaren rätten på sin sida.
- Visar temperaturen varaktigt under tjugo grader bör du kontakta ditt skyddsombud.
Det innebär att lokaler där någon utför fysiskt arbete kan vara något svalare, men att kontor där man mest sitter still ska värmas upp mer.
– I de rum där man utför kontorsarbete är rekommendationen en lufttemperatur mellan tjugo och tjugofyra grader. Inte för kallt, och inte för varmt. Att spara energi är visserligen önskvärt, men det måste ske inom reglernas gränser.
Kan leda till ergonomiska problem
Och det handlar inte bara om komfort. Forskning visar att människor som fryser upplever något som kallas för köldstress, till exempel att de spänner sig, får svårt att koncentrera sig och blir stela i nacke och fingrar.
– Mår man så här blir det svårt att göra det man ska. Kapaciteten minskar, till exempel är det många som får spänningshuvudvärk eller får svårt att skriva på tangentbordet, och det i sin tur kan leda till fler ergonomiska problem.
Redan vid tjugo grader kan många uppleva obehag, och går temperaturen lägre än så under en längre tid kan det leda till långvariga problem med stelhet, huvudvärk och produktionsbortfall.
Men vad kan man då som anställd göra om man tycker att det är för kallt på jobbet?
– Först får man ta reda på hur varmt eller kallt det är. Visar det sig att det är tjugo grader eller varmare får man sätta på sig mer kläder.
Men det finns aspekter som komplicerar det hela. Även om det till exempel är tjugotre grader varmt i luften kan kroppen ändå frysa om man sitter för nära kalla ytor, till exempel fönster. Därför tittar Arbetsmiljöverket på något som kallas för operativ temperatur.
– Operativ temperatur handlar om hur kroppen uppfattar temperaturen i förhållande till andra ytor, eftersom kalla ytor ”stjäl” värme.
Operativ temperatur definieras som lufttemperaturen plus summan av temperaturen på de ytor som omger personen. Fryser man mycket trots att luften har den rekommenderade temperaturen kan det därför vara läge att göra en inventering av ytorna runt arbetsplatsen.
Kontakta ditt skyddsombud
Det är också viktigt att tänka på var i rummet man mäter lufttemperaturen. Arbetsmiljöverket anger att det ska ske i den så kallade vistelsezonen, en rumsvolym inne i rummet, minst sex decimeter från fönster och väggar.
– Visar det sig att temperaturen där är för låg bör man höra av sig till sitt skyddsombud som i sin tur kontaktar oss. Vi kan sedan ställa krav på arbetsgivaren att höja temperaturen, och till och med belägga kravet med vite. Det gör vi faktiskt ganska ofta.
Samtidigt har ett annat problem dykt upp efter pandemin. Varje kropp som finns i ett rum fungerar som ett element, och när många arbetsplatser nu tillåter hemarbete minskar värmen på kontoret eftersom inte lika många personer är på plats.
– Jag skulle inte bli förvånad om ännu fler jobbar hemma i vinter för att man tycker att det är kallt på jobbet, och då blir det ännu kallare där. Det är inte otroligt att en del arbetsgivare kommer att stänga av de rum där det är svårast att få upp värmen om inte tillräckligt många är på plats.
Karin Aase
