Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

Karriärexperten Charlotte Hågård tycker att fler borde våga testa nya karriärvägar för att hitta ett engagerande jobb. Illustration: Getty Images.

Går du runt och funderar på ett göra något helt annat? Kanske känns det definitivt att hoppa av ingenjörsbanan? Det behöver det inte vara. En karriäravstickare kan rent av leda fram till en ny nisch. Och ett roligare, mer utvecklande jobb.

Magnus Pettersson är dataingenjör, personalvetare och idag verksam som HR-analytiker på Arbetsförmedlingen. Han är ett gott exempel på en ingenjör som gjort en annorlunda karriär och som hittat sin egen nisch tack vare sina båda överlappande kompetensområden.

Redan innan han tog sin ingenjörsexamen i datateknik 1999 hade Magnus Pettersson börjat arbeta inom IT då det fanns gott om jobb. Sedan kom IT-kraschen kring millennieskiftet och för Magnus del innebar det att han fick möjlighet att ta sig in på den bana som han varit på sedan dess: HR.

Magnus Pettersson

– Min dåvarande chef hade märkt att jag var mer intresserad av människorna än datorerna så jag fick vara med på delar som gränsade till HR.

Arbetet fortsatte i ett par år inom det privata innan Magnus Pettersson började arbeta offentligt, hela tiden med fokus på IT-stöd inom olika HR-processer, till exempel kompetensförsörjningshantering och rehabiliteringssystem.

I samband med finanskrisen 2008 då anställningen tog slut och Magnus Pettersson även blev pappa, började han plugga HR för att sedan få jobb som arbetsförmedlare. Efter några år i det yrket började han längta tillbaka till IT och började plugga igen, denna gång en distansutbildning i dataanalys. Det här visade sig vara ett smart sätt att nischa sig.

– I rollen som HR-analytiker behöver man kunskap om IT, HR och dataanalys kombinerat. Man behöver ha förståelse för hur tekniken kan användas. De som arbetar inom HR är oftast inte så intresserade av tekniken och datan kring HR-processerna, även om jag ser ett ökande intresse för området nu.

Hittade en egen nisch

För att ta sig in på nischområdet HR/IT gick Magnus Pettersson metodiskt till väga. Han började följa hashtaggar om HR-analys via Twitter, framför allt från USA där utvecklingen inom området ligger några år före Europa och Sverige. Han började också skapa kontakt med likasinnade på Linkedin och kom tack vare det in i nätverk som också hade regelbundna digitala träffar.

– Jag kände verkligen att det här är intressant! Teknik och dataanalys inom ett område som jag är utbildad inom. Jag hade det jätteklart för mig. Det fanns en lucka här. Jag skrev till den person som är HR-direktör på arbetsförmedlingen och frågade om de driver några projekt där man använder data för att ta datadrivna beslut så att man inte bara tar beslut på känsla. Och då fick jag kontakt med min nuvarande chef.

Till andra ingenjörer som går i tankar om att byta karriärbana vill Magnus Pettersson hälsa att om du hittar ett område du är riktigt intresserad av – fortsätt inom området och bara kör.

– Du kommer kunna utveckla dig, träffa nya yrkesgrupper och ha roligare.

Förändring kan vara olika saker

Charlotte Hågård är karriärexpert, ledarcoach och författare till flera böcker om karriärutveckling. Hennes bild är att fler borde våga testa nya karriärvägar för att hitta ett engagerande jobb. Många som vill lämna en karriär har inte tanken på att komma tillbaka, utan vill ha en ordentlig förändring. Men förändring kan du ju få genom att pröva en ny roll eller gå mellan sektorer och branscher, menar Charlotte Hågård.

Charlotte Hågård

– Fundera på vad det är som får dig att vilja göra något annat? Är det att testa en egen affärsidé eller göra något helt annat? Vad är det som stoppar dig från att göra förändringen du längtar efter? Jag tänker lite YOLO – You only live once. Lägg upp en plan och en budget så att du vågar ta steget.

Till den som gjort en avstickare och som vill tillbaka till ingenjörsyrket råder hon:

– Visa tydligt vad du har gjort under den här tiden och beskriv hur det har utvecklat dig och gett erfarenheter som kan tillföra värde. Visa också hur du har hållit dig à jour och relevant under tiden.

Även Magnus Pettersson pekar på vikten av att hålla sig uppdaterad inom teknikområdet för att inte hamna efter kompetensmässigt.

– I Sverige har vi ju också förmånen att kunna vara tjänstlediga för att studera.

Numera finns också möjligheten att söka det nya omställningsstudiestödet.

Magnus Pettersson känner att han har hittat sin professionella nisch.

– Jag kan med lätthet fortsätta arbeta i minst tio år till inom det här området. Det sker en så stor utveckling inom HR-analys-området med hjälp av ny teknik.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.