Personlighets- och begåvningstester blir allt vanligare när man söker jobb. Men hur gör man om man misslyckas på testet eller inte känner igen sig i resultatet? Och hur klarar man testerna bäst? Vi bad TRR och HR hos Sweco om råd.
Tidigare var det dyrt att göra tester vid rekrytering, och testerna användes mest vid anställning av chefer. I dag är testerna billigare och har blivit vanligare tidigt i en rekryteringsprocess.
Det konstaterar Jesper Olsson, rekryteringsexpert på omställningsorganisationen TRR, som hjälper tjänstemän i privat sektor vidare till nytt jobb.
TRR har undersökt hur många av dem som varit inskrivna hos dem som får göra tester när de söker jobb. Av dem som var det och fick nytt jobb under 2019 var det 58 procent som fick göra tester för något av jobben de sökte. 2022 hade andelen ökat till 67 procent (41 procent hade gjort både personlighets- och begåvningstest, 24 procent bara personlighetstest, och 2 procent bara begåvningstest).
”Personlighetstesterna blir bättre”
Både i artiklar i Ingenjören och i kommentarer vi fått från läsare förekommer det kritik mot tester. Det handlar bland annat om att personlighetstester sållar bort personer som skulle göra ett bra jobb om de blev anställda, och att begåvningstester i ingenjörers fall säger väldigt lite jämfört med att ha tagit sig igenom en ingenjörsutbildning.
Jesper Olsson framhåller att TRR inte tar ställning till om tester är bra eller inte, utan att man bara stöttar dem som söker jobb i att klara testerna så bra som möjligt – för att öka chansen att få jobb.
– Det man ska veta är att personlighetstesterna blir bättre. Det forskas det om. De handlar inte längre om man är en röd eller gul person, säger han.
Men det är viktigt att arbetsgivare gör rätt säger han: att de använder kvalitetssäkrade tester (till exempel de som är godkända av Den norske Veritas), att de vet vad de vill testa och varför, och att de har någon med beteendevetenskapliga insikter, till exempel HR-utbildning, som kan tolka testresultaten rätt.
Känner man kritik mot tester generellt är hans råd att inte ta upp det när man söker jobb.
– Är man kritisk så får man värdera: Vad ska min åsikt och min integritet få ta för utrymme? Det är inte bra att ducka för ett test och säga ”Jag vill inte”. Vissa tycker att tester är obehagliga men gör dem ändå. Vissa vill inte göra tester, då får man gå den vägen men veta att det med stor sannolikhet är ogynnsamt för chanserna att få jobbet.
Men om man nu ska göra ett test, vad ska man tänka på inför, under och efter ett test? Här är Jesper Olssons tips:
- Öva! Både för personlighets- och begåvningstester finns gratistester på internet.
– Om arbetsgivaren säger att det kommer att bli ett test, säg ”Vad kul, vad heter det?”. Sedan kan du googla det, läsa på och provgöra testet.
Både för personlighets- och begåvningstester handlar det om att bli van och trygg i testmiljön. För begåvningstesterna kan man höja resultatet rejält genom att öva.
– Men utvecklingskurvan planar ut ganska snabbt, så lägg timmar, inte veckor på att träna. - Om det går att läsa instruktionerna innan du klickar för att starta testet, gör det. Läs instruktionerna noggrant ett par gånger. Kolla vad som gäller: Får man minuspoäng om man svarar fel i begåvningstestet? Kan man backa?
- Sitt ostört, se till att du inte blir uppringd, att ditt barn kommer in i rummet etcetera.
- Var utvilad.
- Om du gör testet hemifrån och har ett par dagar på dig att göra det: Gör testet den tid på dygnet när du jobbar som bäst.
- Ha papper och penna, kanske behöver du testa sifferserier, eller om det går att backa och det är en fråga du vill återkomma till, skriv upp vilken det var.
- Om begåvningstestet gick sämre än du tänkt: ta upp det. ”Jag brukar ha bra resultat på denna typ av test men kom av mig mitt i” och berätta varför, att du haft problem med din dator/det ringde på dörren eller liknande. Fråga om du kan få göra om testet.
- Om du tycker att personlighetstestet gav ett konstigt resultat, ta upp det under återkopplingen efteråt. Beskriv vad du själv tycker och ge exempel på hur du agerat i olika situationer.
Ett verktyg bland många andra
På konsultföretaget Sweco är evidensbaserade tester ett verktyg bland andra när man ska anställa, vid sidan av intervjuer, referenser och att titta på erfarenheter.
– Vi använder inte tester i alla processer, men ibland, berättar Anna Torninger, rekryteringsspecialist på företaget.
Bland annat får slutkandidaten till en chefstjänst göra ett personlighetstest, som underlag för att diskutera drivkrafter. Och studenter och nyexaminerade som söker Swecos akademiprogram får göra ett kognitivt test av problemlösningsförmåga, som urvalskriterium när det inte finns så mycket yrkeserfarenhet att gå på.
När Sweco anställer specialister, som inte ska ha en chefsroll, är det ovanligt med personlighetstester.
Men om man gör ett test och känner att man misslyckas, vad ska man göra då?
– Både för personlighetstest och kognitiva tester får man ofta känslan efteråt att ”Det gick inte bra”. Men det är i testsituationens natur. Man känner ”Där sa jag ja och där sa jag nej”, säger Anna Torninger.
Hon pekar på att för personlighetstester finns inget rätt eller fel, och efteråt får man prata om testresultatet.
– Upplevelsen brukar inte vara att man inte känner igen sig, mer att ”jag kanske inte är riktigt så mycket av den egenskapen”. Det är mer att vi ska förstå var på skalan du ligger.
Om man upplever att man inte fick rätt förutsättningar att prestera optimalt under ett test – till exempel blev avbruten eller inte hade förstått instruktionerna – tycker Anna Torninger att man ska prata med den som skickat testet och höra om man får göra om det.
– Men över huvud taget vad gäller tester: tänk på att det är en del av en helhetsbedömning – inte det enda vi går på. Och det är inte så att testet visar något som gör att man inte får jobbet.
I stället är testet ett underlag för att prata om drivkrafter och motivation, och ger rekryterande chef information om vad som får kandidaten att trivas i en kommande roll, säger Anna Torninger.
Några av de råd hon har liknar Jesper Olssons, andra skiljer sig lite eller helt.
Vill du få fler råd?
För den som är medlem i Sveriges Ingenjörer finns förmånen Fråga rekryteraren. Där man får ett samtal med en rekryterare och kan ställa de frågor man har och få råd – till exempel om tester. Sveriges Ingenjörer har också många tips på sin sida Bra att veta när du söker nytt jobb.
Fler artiklar från Ingenjören om att söka jobb hittar du här.
Här är Anna Torningers råd:
- Läs informationen om testerna och gör provtest. I Swecos fall skickar man över länkar till information och provtest. Och om det är mer du undrar över inför testet, kontakta den som skickat det och ställ de frågor du har.
- Avsätt tid så att du kan göra testet i lugn och ro och att du är ostörd.
- Gör gärna testet så fort du kan, även om du har flera dagar på dig. Då kan du ta kontakt om något händer eller blir fel och kan få möjlighet att göra testet igen.
- Om du känner dig kritisk mot tester:
– Man kanske har varit med i processer där man blivit bortvald. Det görs mycket tester och alla kanske inte kommunicerar varför. Då kan man känna sig kritisk. Prata då med den som bjudit in dig till testet och fråga: Hur ska testresultatet användas och varför används det, vad är syftet?
Karin Thorsell
