Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

För att klara verksamhetens mål måste det också finnas utrymme för konkurrenskraftiga löner i budgeten. Foto: Getty Images

Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med, en av dem är Sveriges Ingenjörer i Örnsköldsvik.

Snart drar budgetarbetet igång i landets kommuner. Där sätts även ramarna för kommande års satsningar. Att knyta ihop budgetarbetet med löneprocessen är en av de stora utmaningarna i det fackliga arbetet i den offentliga sektorn.

– Här behöver de förtroendevalda ta större plats. De behöver bygga relationer och se till att komma in i processen tidigt så att de kan komma med sakliga faktainspel innan beslut, säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer med fokus på kommuner och regioner.

Filar på ett yrkande

Maria Hildingsson är ordförande för Sveriges Ingenjörer i Örnsköldsviks kommun. Just nu filar hon på ett yrkande som styrelsen planerar att lägga fram för arbetsgivaren. Här har de gjort en grundlig genomgång av utfallet från löneförhandlingarna och jämfört med statistik för ingenjörer i andra kommuner.

Maria Hildingsson

– Det vi kan se är att många, både kvinnor och män, har lägre löner än andra inom sin befattning, berättar hon. För oss blir detta ett viktigt argument. Vi kan sakligt och objektivt visa: Så här ser lönestrukturen ut hos oss – gör något åt det.

Maria Hildingsson har varit ordförande i cirka 1,5 år och konstaterar att det första året har handlat mycket om att sätta sig in i arbetet och ta till sig tankar och idéer om hur man kan driva löneprocessen på ett smart sätt.

I våras skickade hon ut en enkät till medlemmarna för att fånga upp intryck och synpunkter på hur lönerevisionen fungerade, en idé som hon fick via nätverkande med andra kommuner.

Lyfter ingenjörernas behov

Tillsammans med lönestatistiken ger detta ett bra underlag för att lyfta diskussionen kring löneprocessen. I år har de därför valt att kalla förhandlingschefen till ett enskilt möte där de vill diskutera sitt yrkande.

– Förra året hade vi ett enda möte med förhandlingschefen där alla fackförbund var representerade. Nu får vi ett eget möte där vi kan lyfta de frågeställningar vi har och vilka förväntningar vi har på löneprocessen.

Så lyfter du löneprocessen

  1. Lär av andra. Ta kontakt med förtroendevalda i andra kommuner, bolla erfarenheter och hitta inspiration i hur andra jobbar. Här finns bra nätverk och utbildningar via Sveriges Ingenjörer.
  2. Ställ frågor till medlemmarna. Hur tycker de att processen fungerar? Utgå från de synpunkter ni får in och ta det vidare in i nästa års löneprocess. Tydliggör hur ni tycker att processen borde se ut.
  3. Ta fram lönestatistik. Lägg lite tid på att ta fram saklig och objektiv statistik som visar hur det ser ut hos er. Se till att medlemmarna har rätt yrkeskod så att ni kan ta fram relevant statistik. Lyft fram de områden där ni ser behov av förbättringar.
  4. Ställ krav på analysen. Vilka mål har verksamheten och vilka satsningar behöver göras? Vad innebär det för bemanningen, hur kan man säkra kompetensen? Hur ser man till att vara en attraktiv arbetsgivare?
  5. Våga fråga. Se till att arbetsgivaren motiverar varför det ser ut som det gör. Se till att ta fram handlingsplaner som ni sedan kan följa upp.

Inom kommuner och regioner har man en lönemodell som bygger på individuell och differentierad lönesättning. Hur lönen ska sättas regleras i det så kallade HÖK-avtalet. En viktig poäng är att det finns en tydlig koppling mellan mål, resultat och lön. Tanken är att löneprocessen knyter an till arbetsgivarens verksamhetsplanering.

– Vi vill att det ska bli tydligare vad vi kan förvänta oss i lönesamtalen mellan chef och arbetsgivare, att det finns en samsyn kring processen. Kopplingen mellan mål och prestation bör vara tydlig och medarbetare bör få konkret feedback från chefen, säger Maria Hildingsson.

Lägg alla fakta på bordet

Att hålla processen levande, utvärdera utfallet från lönerevisionerna och analysera framtida behov och kompetenssatsningar är en viktig del i HÖK-avtalet.

Inför kommande budgetförhandlingar är det därför viktigt att se till att ha alla fakta på bordet. vilken kompetens behövs nu och framöver, vilka satsningar behöver göras för att verksamheten ska nå resultat? Och hur ser personalströmmarna ut, riskerar man att förlora erfaren kompetens om man inte satsar på lön och andra förmåner?

– Här är det viktigt att lyfta alla faktorer som påverkar, så att man vid uppkomna rekryteringsbehov kan konkurrera om, anställa samt bibehålla individer med rätt kompetens i anställning som behövs för att nå de utmaningar och mål som verksamheten lägger på både kort och lång sikt, säger Jörgen Lundqvist.

Koppla ihop den röda tråden

Han tror att det är viktigt att bygga relationerna och ha en bra kommunikation kring prioriteringar så att verksamhetschefen, när hen ska äska pengar till budgeten, har en bra insikt om resurser, behov och kompetens.

Vill man skapa uthållighet över tid behöver man som förtroendevald ligga på, utvärdera, analysera och lyfta argumenten på nytt.

– Det gäller att koppla ihop den röda tråden: Lön, budget och utfall. När det brister i den processen, när det inte finns tydliga konkreta mål och uppföljningar, då leder det ofta till missnöje med risk för kompetensflykt, säger Jörgen Lundqvist.

Kräv tydliga svar

Maria Hildingsson håller med och konstaterar att det är viktigt att medlemmarna får bra återkoppling på varför lönestrukturen ser ut som den gör och att det finns en hållbar lönepolitik som avsätter pengar där de behövs.

– Arbetsgivaren behöver kunna motivera varför det ser ut som det gör. Det räcker inte med att säga ”det finns inte pengar”. Vi vill att de ska kunna förklara lönepolitiken, visa kopplingen mellan utbildning, kompetens, erfarenhet och arbetsgivarens behov. Men även visa på en handlingsplan. Medarbetarna bör få veta vad de kan förbättra för att få bättre löneutfall nästa år. Och vi bör också förmedla till arbetsgivaren vad som kan bli bättre. För att förbättra processen.

Hur gick det då i årets lönerevision?

– Vi nådde inte upp till den procentsats som märket angav. Men vi jobbar vidare, fortsätter ifrågasätta och kräva bättre svar. Detta är en långsiktig process som kräver mycket tålamod, säger Maria Hildingsson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
Fler artiklar