Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

Chalmers kårhus
Det är svårare att ta till sig en kurs på ett annat språk än sitt modersmål, visar en ny studie. Foto: Anna-Lena Lundqvist/ Chalmers

Att ha kurser och kurslitteratur på engelska har till stor del setts som något naturligt och oproblematiskt i Sverige. Men nu visar en ny studie från KTH och Chalmers att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Forskarna som gjort studien konstaterar att det inte varit så mycket diskussion i Sverige om att kurser ges på engelska. Svenskar är generellt duktiga på engelska och många har utgått från att det fungerar bra.

Men när forskarna testade att låta ett stort antal studenter gå en onlinekurs i programmering där man slumpmässigt delade in studenterna i att antingen gå kursen på engelska eller svenska, så blev skillnaden mellan grupperna stor.

Olle Bälter

Olle Bälter. Foto: KTH

De som gick kursen på svenska svarade rätt på 73 procent fler testfrågor än de som gick kursen på engelska. Och 25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen än den svenskspråkiga.

– Det är överraskande att effekten var så kraftig. Vi hade antagit att det fanns en skillnad, men inte hur stor den skulle vara, säger Olle Bälter, docent i människa-datorinteraktion på KTH.

Förberedande kurs för programmering

Minst B1-kunskaper i svenska och engelska

10 000-tals studenter bjöds in att gå kursen. I ansökan fick de göra ett test av sina kunskaper både i svenska och engelska och ange om de ville delta i studien.

För att gå kursen var kravet att ha minst nivå B1 (enligt den europeiska referensramen för språk) i både svenska och engelska, och 3 022 studenter klarade det. De delades slumpmässigt in i två jämnstora grupper. Om någon ville byta språk fick de göra det, men ingick då inte i studien.

I slutänden ingick 2 263 studenter i studien: 1 134 i gruppen som gick kursen på svenska och 1 129 i gruppen som gick kursen på engelska.

Studien har genomförts av Olle Bälter, Viggo Kann och Chantal Mutimukwe, KTH, och Hans Malmström, Chalmers.

Läs forskarnas artikel om studien här. 

Kursen som studenterna gick är en ren onlinekurs, framtagen vid Stanford i USA. Den är en förberedande kurs inför universitets programmeringskurser och ska jämna ut skillnaderna i förkunskaper mellan studenterna. Kursen består av åtta sektioner inom programmering och datateknik.

Efter varje sektion finns ett modulprov där studenterna får poäng för korrekta svar. I kursen ingår också automatiserade instruktioner och feedback för att hjälpa studenterna att förstå materialet rätt.

I båda grupperna var det många som inte svarade på någon fråga alls. Enligt forskarna är det normalt när det är en frivillig kurs som inte ger högskolepoäng.

Hans Malmström

Hans Malmström. Foto: Oscar Mattsson/ Chalmers

Om man bara räknar de studenter som varit aktiva, i betydelsen att de försökt göra något av modulproven, fick de som gick kursen på svenska i snitt 18 procent fler korrekta svar.

– Det är en mindre skillnad men den är fortfarande förvånansvärt stor, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers.

Lärares och studenters språknivå

– Det gissas så mycket om hur bra det fungerar att undervisas på engelska, men nu under de här förutsättningarna kan vi säga: språk spelar roll, säger Hans Malmström.

Men han förespråkar inte att det utifrån den här studien ska göras stora förändringar snabbt, men att den gör att det går att ha ett samtal med bättre faktaunderlag. Och Olle Bälter håller med:

– Vi hoppas att det blir en större medvetenhet: Att gå en kurs på ett annat språk än modersmålet gör den svårare att ta till sig.

Några frågor som de tycker att universitet och högskolor borde ställa sig är:

Ska vi undervisa på engelska de tre första åren på en utbildning? Behöver man inkludera engelskundervisning – och kanske särskilt för de studenter som har det svårast? Och hur säkerställer man att lärare har tillräckliga kunskaper i språket de undervisar på?

– Det räcker inte att en lärare kan ok engelska för att undervisa. I ingenjörsämnen måste man uttrycka sig exakt. Det finns ett rätt och ett fel och små glidningar kan göra skillnad, säger Olle Bälter.

Råd till studenter

Till studenter ger de rådet att vara ödmjuk och snäll mot sig själv:

– Acceptera att det är svårare med ett annat språk, och det gäller också i kurslitteraturen. Ge dig själv mer tid, säger Hans Malmström.

Men de tycker inte att man ska välja bort kurser på engelska.

– Man ska välja det man är intresserad av, men veta om svårigheterna och vara beredd att ägna den extra tid som behövs när något är svårare på grund av språket, säger Olle Bälter.

Och Hans Malmström säger att i praktiken så har man inget val.

– På avancerad nivå är det svårt att hitta utbildning som inte är på engelska. Av Chalmers masterprogram är det bara ett där man ger vissa kurser på svenska.

– Det är samma på KTH, alla masterprogram är på engelska, säger Olle Bälter.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar