Det mesta i Mattias Söderins liv kretsar kring klättring. Vissa dagar lämnar han med kort varsel jobbet som systemingenjör på FMV för att hjälpa polisen med fjällräddning vid branta stup och klippor.
Försvarets materielverk, FMV, har bråda dagar. Myndigheten ska se till att svenska soldater och piloter har rätt utrustning för att kunna öva och i skarpt läge försvara landet. FMV levererar allt från helikoptrar, ubåtar och Gripenflygplan till uniformer. Och klätterutrustning.
Mattias Söderin är systemingenjör på FMV i Östersund och arbetar med att köpa in klätterutrustning till Försvarsmakten. Det kan låta enkelt men Mattias förklarar att det är en stor process och utrustningen måste vara anpassad för många olika miljöer.
– Klätterutrustning behövs inom flera försvarsområden, bland annat på helikopterdivisionerna men också i armén och marinen där man klättrar i torn och master. Blir städer angripna behöver soldater kunna klättra på byggnader och i fjällen tränar försvaret på att röra sig där både sommar- och vintertid.
Jobbar hängande i rep
Jobbet som systemingenjör på FMV har Mattias Söderin haft i knappt ett år. I tidigare jobb har han arbetat som industriklättrare, både som anställd och egenföretagare.
– Jag har klättrat inom många olika verksamheter. Inom vattenkraft, industri och byggsektorn behövs klättrare för att utföra jobb där ingen annan kommer åt. Ofta hänger man då i ett rep och utför någon slags reparation eller service.
Parallellt med sitt arbete har Mattias under de senaste 16 åren också varit alpin fjällräddare under polisens räddningsuppdrag.
Det är polisen som ansvarar för alla räddningsinsatser i fjällvärlden. Till sin hjälp har de Fjällräddningen som bygger på insatser från frivilliga som utbildas och utrustas av polisen.
Alpina fjällräddare
Förutom de vanliga fjällräddarna finns så kallade alpina fjällräddare stationerade i Kiruna och Östersund. Mattias Söderin är gruppchef för de alpina fjällräddarna i Östersund.
Fjällräddarna övar regelbundet. Här är Mattias Söderin på en övning i Hotagsfjällen.
Övning med Polisflyget, Kebenekaisefjällen.
De alpina fjällräddarna är specialiserade på att arbeta vid branta stup och klippor.
– Vi kallas in när någon behöver räddas från platser dit man inte kommer med fyrhjuling eller snöskoter. Många räddningsinsatser sker med helikopter där vi vinschas ner och kopplar den skadade i en sele eller på en bår som vinschas upp. I helikoptern finns kollegor som ibland är läkare eller ambulanssjukvårdare.
I vissa lägen åker alpina fjällräddare snöskoter eller fyrhjuling så långt det är möjligt och fortsätter på skidor eller vandrar och klättrar fram till den skadade. Det är hård vind, kyla, mörker och ibland lavinfara som ofta gör uppdragen besvärliga.
Vädret kan också göra det svårt att hitta den skadade. I brant terräng kan mobiltelefonernas GPS visa stora felmarginaler. Ibland har det gått riktigt illa och då handlar uppdraget om att bärga den avlidna.
Övning vid Djävulskammen, Sylarna.
Räddningsuppdrag året runt
Att vara fjällräddare innebär inget krav på att ställa upp när det kommer ett larm. Allt sker på frivillig basis.
– Vi ställer upp i mån av tid men för mig har det alltid fungerat bra att lämna jobbet med kort varsel, säger Mattias Söderin.
Hur ofta polisen behöver hjälp från den alpina fjällräddningen i Östersund varierar. Förra året var det omkring tio gånger.
– Man kan tro att de flesta insatser sker på vintern men så är det faktiskt inte säger Mattias Söderin. Allt fler besöker fjällen under sommarhalvåret, bland annat för att klättra, och räddningsinsatser som kräver alpina fjällräddare sker ungefär lika ofta på sommaren som på vintern.
Vädret på fjället kan ändras snabbt alla årstider så det är viktigt att vara förberedd. Rätt utrustning, mat och dryck och extra kläder är a och o.
– De flesta som klättrar här uppe är erfarna och har bra utrustning, men trots det händer det tyvärr olyckor ibland.
Karin Virgin
Så fungerar fjällräddningen
- Fjällräddningen är en organisation som finns från Dalarna i söder till Treriksröset i norr. Verksamheten organiseras av Fjällräddarnas Riksorganisation.
- Det finns ungefär 400 fjällräddare, fördelade över ett 30-tal enheter.
- Alla fjällräddare genomgår en grundutbildning samt årliga övningar sommar & vinter hos polisen där de bland annat får lära sig och träna i terräng-, snö- och lavinkunskap, radiokommunikation, första hjälpen och navigation.
- Förutom de vanliga fjällräddarna finns även så kallade alpina fjällräddare stationerade i Kiruna och Östersund. De är specialiserade på att arbeta vid branta stup och klippor.
- En annan specialkompetens bland fjällräddarna är den enhet som utför räddningsuppdrag i grottor. Grotträddare finns i Jämtland och Västerbotten.
