Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd. På Scania har tjänstemännen också möjlighet till ett förstärkt samtal om prestationsbedömningen.
I år är det tio år sedan Sveriges Ingenjörer och Teknikarbetsgivarna slöt ett centralt kollektivavtal om en ny modell för att sätta lön på medlemmar på Teknikföretagens avtalsområde. Avtalet är ett så kallat processavtal – en lokal löneprocess där företagets verksamhet, medarbetarens resultat, kompetens och skicklighet påverkar löneutvecklingen.
Lönen ska sättas vid ett lönesamtal med den lönesättande chefen. Och kommer man inte överens finns möjligheten att begära ett förstärkt lönesamtal. Då deltar, förutom chef och medarbetare, också en förtroendevald från Akademikerföreningen och vanligtvis en representant från HR eller chefens chef.
Anders Boström, avtalsansvarig på Sveriges Ingenjörer, upplever att det var fler frågor om de förstärkta lönesamtalen när avtalet var nytt än i dag. Vad det beror på har han inget säkert svar på men han har en teori.
– Jag upplever att de lönesättande cheferna har fått bättre verktyg för att förbereda sig och det har lett till en högre kvalitet på lönesamtalen.
När chef och medarbetare inte kommer överens beror det ofta på två saker. En anledning kan vara att den lönesättande chefen visar sig inte ha mandat att sätta lön. En annan anledning kan vara att det inte finns en tydlig koppling till den prestationsbedömning som sker i samband med lönesamtalet.
– Medarbetaren har fått positiv feedback från sin chef och sedan ett lågt lönepåslag, ibland kanske ingen löneökning alls. Det leder förstås till missnöje. Det här är ett skäl till att man vill ha ett förstärkt lönesamtal.
Scania fokuserar på prestationen
Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania.
På Scania säger Akademikerföreningen att antalet förstärkta lönesamtal varken har ökat eller minskat sedan de infördes. Men de lokalt förtroendevalda får fler samtal från medlemmar om förstärkta lönesamtal än de som faktiskt blir av.
– Flera som kontaktar oss kommer, efter att vi har diskuterat tillsammans, fram till att lösningen ligger i andra åtgärder än ett förstärkt lönesamtal, säger Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania.
Hon kan precis som Anders Boström se att det ofta är prestationsbedömningen som är orsaken till att lönesamtalet avslutas i oenighet. Ibland finns det en svag koppling mellan lön och prestation. Ibland är chef och medarbetare inte överens om prestationsbedömningen.
– Att då begära ett förstärkt lönesamtal när chefen redan meddelat ny lön är sällan framgångsrikt. För att justera lönehöjningen krävs att vi backar tillbaka och ändrar prestationsbedömningen, säger Lisa Lorentzon.
Därför har Akademikerföreningen vid Scania kommit överens med företaget om möjligheten att ha ett förstärkt prestationsbedömningssamtal, då medarbetare och chef får stöd från Akademikerföreningen och HR.
– Är medarbetaren och chefen inte överens om prestationsbedömningen är det bra att lösa den frågan innan lönesamtalet. Och det är där, innan lönen är satt, som vi förtroendevalda kan göra störst nytta.
Lisa Lorentzon säger att Akademikerföreningen driver frågan att prestation ska väga tungt vid lönerevisionen. Därför är det viktigt att medarbetarna är involverade och kan förtydliga och komplettera hur de har presterat under året. Målsättningen är att chef och medarbetare kan enas om en bedömning.
De förstärkta lönesamtalen finns kvar på Scania men har sedan i år kompletterats med möjligheten till förstärkta prestationsbedömningssamtal. Än så länge är det relativt få som utnyttjat den möjligheten, men Lisa Lorentzon tror att det på sikt kommer att lösa fler konflikter kring lön.
”Viktigt att våga lyfta missförstånd”
Anders Boström tror också att förstärkta prestationsbedömningssamtal är en ny väg framåt men han har också sett många exempel på att förstärkta lönesamtal leder till en större lönehöjning.
– Teknikavtalets möjlighet till förstärkta samtal om lön finns inte på alla avtalsområden, men det är inget som hindrar att Sveriges Ingenjörers förtroendevalda lokalt kommer överens med arbetsgivaren om en sådan process, säger han.
– Samtalen är en möjlighet att skapa en lärande organisation. Det är viktigt och det ligger i alla parters intresse att medarbetare vågar och kan lyfta missförstånd med sin lönesättande chef och inte sopa konflikter under mattan.
1 kommentar
Det är glädjande när lokala klubbar lyckas.
Min erfarenhet är att många medlemmar har gett upp eftersom vår arbetsgivare gick stenhårt enligt TAGs rekommendationer att förstärkta lönesamtal inte ska ge något.
Medlemmarna behövde dessutom tänka på att de behöver fortsätta ha ett bra förhållande med sin chef och avstått att begära förstärkta lönesamtal.
Lönesamtalen visade mycket tidigt att dessa bar endast lönedelgivning då lönerna var redan bestämda och beslutade genom hela organisationen. Därför valde vår fackklubb att lönesamtal skulle delas upp i ett förberedande som hade som syfte att ge input till chefen dels löneförväntningarna samt även motivering.
Den tänkta processen att lönen sätts där det finns mest kunskap är dock en illusion.
Sanningen kvarstår att enda gången man har möjlighet att förhandla sin lön är när man anställs.
Den lokala klubben saknar dessutom verktyg gör att kunna höra skillnad…. fattas i princip besluten om process och lönenivå ensidig och oftast långt borta från chef och medarbetaren.