Möten utanför kontorstid blir allt vanligare: ”Det är inte rimligt”

Med kollegor i andra tidzoner har det blivit allt vanligare att möten förläggs utanför den ordinarie arbetstiden. ”Det är inte rimligt att man utnyttjar förskjuten arbetstid som en nära inpå-lösning” säger Iwe Lingström, förtroendevald på Ericsson.

Digitala lösningar som gör det möjligt att jobba mer på distans har på många sätt varit positiva. Behovet av att resa har minskat och arbetet har blivit mer flexibelt. Men det gränslösa arbetslivet innebär också att det blir allt vanligare att man förväntas vara tillgänglig på udda tider. 

Iwe Lingström är förtroendevald på Ericsson. Han ser ett behov av att lyfta debatten kring arbetstid i det nya gränslösa arbetslivet som håller på att ta form. 

– Jag ser en trend i att arbetsgivarna använder möjligheten med förskjuten arbetstid som ett sätt att styra arbetet till tider utanför den ordinarie arbetstiden för att synka det med kollegor som arbetar i andra delar av världen, säger han.

Ingen extra ersättning

För att kunna ha online-möten med exempelvis Asien eller USA behöver anställda ibland förskjuta sin arbetstid till tidig morgon eller sen kväll. Arbetar man med team i mellanöstern kan det till och med handla om att förskjuta arbetstiden under veckan så att man arbetar söndag till torsdag.

Medarbetare får visserligen ersättning för tid utanför ordinarie arbetstid, men i kombination med övertidsavlösen innebär det att många står utanför den reglering som de traditionella avtalen erbjuder. Iwe Lingström själv har jobbat med förskjuten arbetstid utan extra ersättning eftersom det var mellan 12.00 och 20.00 och därmed inte innebar någon extra arbetstid.

– Är det rimligt att jobba fram till åtta på kvällen utan att få någon ersättning för det? Ska det inte vara värt något extra? Jag tycker det är viktigt att den här frågan diskuteras, säger han.

Utnyttjas av arbetsgivaren

Iwe Lingström upplever dessutom att arbetsgivare använder detta som ett sätt att kortsiktigt få ihop arbete över många tidszoner.

Ibland kan frågan om att förskjuta arbetstiden komma endast veckan innan det är dags och det kan vara svårt, särskilt för de som är nya i karriären, att säga nej. 

– Det är inte rimligt att man utnyttjar förskjuten arbetstid som en nära inpå-lösning utan att medarbetaren får en rimlig ersättning för det. Jag tycker att arbete en söndag med förskjuten arbetstid skulle kunna motsvara att man går in och jobbar på en semesterdag, säger han.

Möjligheten för arbetsgivaren att använda sig av så kallad förskjuten arbetstid är inget nytt.  Anders Boström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, berättar att det funnits med i kollektivavtalen sedan början på 1970-talet. 

– Tidigare har det inte varit särskilt vanligt med förskjuten arbetstid inom ingenjörsyrken, men jag märker att det blir vanligare i och med att man arbetar i internationella team där man arbetar i olika tidszoner, säger Anders Boström.

Ingen blixt från klar himmel

Förskjuten arbetstid är den del av ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det som är det ordinarie dagarbetstidsschemat på arbetsplatsen, mellan måndag och fredag.

Enkelt uttryckt innebär det att arbetsgivaren har möjlighet att förskjuta den ordinarie arbetstiden om det finns behov av att ha verksamhet exempelvis sent på kvällen eller tidigt på morgonen.

Om det är aktuellt att förskjuta arbetstiden ska arbetsgivaren, om möjligt, meddela det 14 dagar innan. Och arbetsgivaren har normalt även en primär förhandlingsskyldighet om de planerar att införa förskjuten arbetstid.

– Det kan alltså inte komma som en blixt från klar himmel, säger han.

Svårt att verka som chef

Anders Boström konstaterar att reglerna kring ersättning är tydliga. Om ordinarie arbetstid förläggs före 7.00 på morgonen eller efter 18.00 på kvällen eller på helger, ersätts den anställde enligt överenskommelsen för förskjuten arbetstid, vilket ofta kallas ersättning för obekväm arbetstid. 

Men det som kan vara problematiskt är när anställda är övertidsavlösta och jobbar i team som spänner många olika tidszoner. 

– Jag har stött på medlemmar som arbetat med kollegor från Asien till USA:s västkust. Men det är inte rimligt att förväntas vara med på möten utspritt över dygnet. Så flexibel kan ingen vara. Har man dessutom en ledarroll blir det väldigt svårt att verka som chef om medarbetarna finns i många olika tidszoner, poängterar han.

En poäng med att vara övertidsavlöst är att man har en större frihet att själv styra över sin arbetstid och ett eget ansvar för hälsa och balans i livet. Men det innebär inte att du förväntas arbeta över hela dygnet.

Arbetsgivaren kan förlägga ordinarie arbetstid, även för dig som är övertidsavlöst, att utföra arbete på förskjuten arbetstid om verksamheten kräver detta. Men det innebär inte att du per automatik ska utöka ditt ordinarie arbetstidsmått.

– Då strider det mot intentionen i avtalet, konstaterar han.

Kan man säga nej till att  jobba förskjuten arbetstid, om man exempelvis inte kan det av privata skäl?

– Normalt kan man inte säga nej om företaget förhandlat och informerat berörd arbetstagare i god tid innan. Men givetvis kan en arbetstagare ha privata skäl för varför man inte kan jobba kvällar eller helger. Det behöver då vägas in innan beslut om att införa förskjuten arbetstid.

Vad kan man då göra om man upplever att man förväntas vara med på möten och arbeta på tider utanför den ordinarie arbetstiden?

– Det här är en högaktuell fråga. Eftersom det blivit lättare att utföra arbetet oberoende av tid och plats så får det konsekvenser i vår arbetsvardag. Här bör man fundera över om man kanske måste organisera arbetet på ett annat sätt, säger Anders Boström och ger tre konkreta råd:

1. Kalla till förhandling. Fackliga företrädare har rätt att uppta förhandling eller samverkan kring organisationsfrågor om man upplever att organiseringen av arbetet får alltför negativa konsekvenser. Kan man organisera arbetet på ett smartare och mer hållbart sätt?
2. Gör en riskanalys. Koppla in skyddsorganisationen och visa hur organisationen riskerar att vara ohälsosam för de anställda.
3. Var vaksam över förändringen. Arbetsgivaren har förhandlingsskyldighet om tillämpningen av förskjuten arbetstid är något helt nytt för organisationen. Tänk på att det ska finnas en skälig anledning till varför man vill införa förskjuten arbetstid.

– Och kom ihåg, om du är övertidsavlöst så har du normalt alltid möjlighet att säga upp det avtalet inför varje nytt semesterår, påminner Anders Boström.