KTH har över 150 kurser för vidare­utbildning

KTH har satsat stort på korta kurser som man kan gå parallellt med jobbet. Nu skissar KTH också på längre utbildningar som ska hjälpa ingenjörer att byta bransch eller inriktning.

KTH har gjort en rejäl satsning på vidareutbildning för yrkesverksamma ingenjörer.

– De flesta högskolor har valt att göra programkurserna tillgängliga för alla. Det gjorde också KTH från början men vår erfarenhet är att det nästan är meningslöst, säger Anders Johansson som sedan några år har ansvaret för att utveckla och samordna livslångt lärande på KTH.

Det visade sig vara få yrkesverksamma som sökte programkurserna och genomströmningen (hur många som slutför kursen) var låg. Eftersom kurserna krävde närvaro på plats blev det svårt att kombinera med jobb och de blev bara tillgängliga för dem i Stockholm.

6 500 deltagare på kurser

Det var under pandemin som KTH började diskutera hur man snabbt skulle kunna öka utbudet av attraktiva kurser för yrkesverksamma ingenjörer. 2020 bestämde man sig för en modell med korta kurser, de flesta på 1,5-3 poäng, som man läser på distans. Redan året efter hade utbudet av sådana kurser ökat rejält.

– Korta, flexibla vidareutbildningskurser har en mycket stor tillväxtpotential och våra lärare har gjort ett fantastiskt jobb med att expandera utbudet de senaste åren, säger Anders Johansson.

KTH erbjuder nu över 150 fristående kurser varje termin. Ungefär en tredjedel kräver ingen närvaro och en del är flexibla, vilket gör att man kan läsa dem när som helst på dygnet.

Förra året hade de korta kurserna ungefär 6 500 deltagare och antalet personer som deltog var omkring 4 500.

– Vi kan se att många som gått en kurs bygger på med fler, säger Anders Johansson.

Behörighetskraven till kurserna varierar. För en del räcker det med grundläggande behörighet, andra kurser kräver särskild behörighet och några att man har en grundläggande teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Antagningen sker vår och höst men de mest populära kurserna ges upp till fyra gånger om året.

Anders Johansson säger att det märks tydligt att flexibiliteten är viktig för hur många som fullföljer kurserna. De kurser som kräver digital närvaro eller kontakt vid fasta tider har en genomströmning på 40 procent och de som är helt förinspelade har en genomströmning på drygt 50 procent.

Samma tre kurser har ända sedan starten varit de mest populära.

• Programmering i Python
• Cybersäkerhet
• Prokrastinering och perfektionism

Längre kurser för omskolning

De korta flexibla kurserna är inriktade på kompetensutveckling men för den som vill byta inriktning kan KTH i dag bara erbjuda en typ av utbildning. Det är de kompletterande pedagogiska utbildningarna, KPU, som ger lärarbehörighet.

– Inom det som kallas för ”reskilling” finns ett stort behov av utbildningar för ingenjörer. KTH har precis påbörjat arbetet men det krävs samarbeten och många förberedelser innan vi kan dra i gång på allvar.

KTH har börjat titta på förutsättningarna för att bygga upp vad Anders Johansson kallar ett ”konsortium” för att ta fram reskill-utbildningar. Idén är att KTH, stora företag, arbetsgivorganisationer och fackförbund ska arbeta tillsammans, kanske med stöd från omställningsorganisationer.

Men först måste många frågor kartläggas: Vilka kompetenser saknar arbetsgivarna? Vilka förkunskaper tror vi att ingenjörer som vill gå utbildningarna har? Hur långa behöver utbildningarna vara, 60 eller 90 högskolepoäng? Vad kommer krävas för att de som vill gå utbildningarna ska beviljas omställningsstudiestöd?

Anders Johansson säger att en tänkbar modell är att utbildningarna har flera trappsteg. Beroende på förkunskaper skulle deltagarna, efter validering av deras kunskaper, kunna hoppa in i utbildningen på ”rätt” nivå.

Att göra ”reskill-utbildningar” för ingenjörer tillgängliga utanför Stockholm kommer också bli viktigt.

– Här skulle kommunala lärcentra kunna vara en tillgång. Men vi har bara påbörjat arbetet och det kommer att ta tid innan vi är i mål. Tidigaste 2026 tror jag att KTH kan erbjuda någon form av ny ”reskill-utbildning”.