Då har du rätt till ersättning för din uppfinning
Hur mycket är min uppfinning värd och vad är en skälig ersättning? Det är det absolut vanligaste som ingenjörer vill ha hjälp med när de kontaktar patentrådgivningen på Sveriges Ingenjörer.
Annika Ewerblad är jurist på Sveriges Ingenjörer och ingår i den så kallade uppfinnargruppen på förbundet. Hit kan medlemmar vända sig när de gjort en uppfinning och behöver stöd och hjälp gentemot arbetsgivaren.
– Ett generellt råd är att alltid kontakta vår rådgivning när du har funderingar kring din uppfinning. Och skriv inte på något innan du tagit hjälp av oss med att läsa vad som står i avtalet, säger Annika Ewerblad.
Här är några av de vanligaste frågorna som medlemmarna har:
Vem är det som har rätt till uppfinningen – jag som uppfinnare eller min arbetsgivare?
Uppfinningens anknytning till arbetsgivarens verksamhet är det som avgör. Har du gjort uppfinningen i arbetet är det arbetsgivaren som har rätt att överta uppfinningen. Men inte alltid. Det första du bör göra är därför att skicka in en så kallad Uppfinningsanmälan till din arbetsgivare.
– Om du har gjort uppfinningen i din anställning är det viktigt att du anmäler uppfinningen till arbetsgivaren så fort den är klar. Då kan arbetsgivaren ta ställning till om den har betydelse för bolaget eller inte, säger Annika Ewerblad.
Anmälan ska vara så tydlig och konkret som möjligt – och skriftlig. Beskriv vad uppfinningen avser, vilken betydelse den har och skicka även med en ritning eller teknisk beskrivning.
Varför är det viktigt att göra en anmälan?
Att göra den här anmälan är viktig för dig som uppfinnare, av två orsaker. Om det i framtiden uppstår en tvist mellan dig och din arbetsgivare är detta ett viktigt dokument att luta sig mot i förhandlingarna.
Dessutom måste arbetsgivaren enligt lagen om arbetstagares uppfinningar göra anspråk på en uppfinning som gjorts i tjänsten inom fyra månader från det att anmälan kommit in. Efter det är uppfinningen din.
– Se också till att spara en kopia av din anmälan. Den kan få betydelse i ett senare skede, påminner Annika Ewerblad.
Ibland kan det vara en svår gränsdragning mellan vad som är en ren privat uppfinning och vad som faller under anställningen. Här kan rådgivningen hjälpa till med de juridiska bitarna.
– Se till att utnyttja den möjlighet som du har som medlem i facket. Vi har ombudsmän som är specialiserade på området och som kan hjälpa dig att reda ut vad som gäller.
Vilken ersättning kan jag som anställd få från arbetsgivaren för min uppfinning?
Om arbetsgivaren gör anspråk på uppfinningen har man enligt lagen rätt till en skälig ersättning, även om uppfinningen är gjord på arbetstid. Finns det kollektivavtal på arbetsplatsen finns det även rekommendationer på vilken ersättning som ska utgå i det så kallade Uppfinnaravtalet som är tecknat mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Men hur mycket är egentligen “skälig”?
Det beror på en rad olika faktorer. Har arbetsgivaren bett dig ta fram uppfinningen eller bygger den på en egen idé? Har du uppfunnit på din privata tid, men haft tillgång till arbetsgivarens lokaler? Hur stort värde innebär uppfinningen för arbetsgivaren i form av besparingar eller intäkter?
Enligt uppfinnaravtalet är rekommendationen att en uppfinning i normalfallet ska ersättas med ett halvt prisbasbelopp. Om den är av betydande värde ska ersättningen vara ett prisbasbelopp. Men det går även att få mer, om man kan argumentera för att den har väsentligt mer värde.
– Många hoppas på en bra ersättning, men det är svårt att komma upp i stora summor, konstaterar Annika Ewerblad.
Vad gör jag om jag inte är nöjd?
Många gånger kan det också vara svårt att argumentera för vilken ersättning man bör ha. Här är det smart att ta hjälp av rådgivningen. Om man inte är nöjd med den ersättning som arbetsgivaren vill ge kan man även påkalla förhandling.
– Något som kan vara bra att veta är att det är en 10-årig preskriptionstid på ersättningen, så ibland kan det vara bra att vänta med att påkalla förhandling. Den tiden räknas från uppfinningsanmälan, alternativt patentansökan. Om det finns osäkerheter kring exempelvis vilken betydelse uppfinningen får för företaget kan det vara bättre att vänta några år och få bekräftat det faktiska utfallet, förklarar Annika Ewerblad.
Hur fungerar det om man uppfinner något på en arbetsplats som exjobbare eller egen konsult?
– I de fallen omfattas du inte av lagen som anställd och har därför inte rätt till ersättning för din uppfinning. Däremot kan du skriva på ett uppdragsavtal där detta regleras så att du omfattas av den ersättning som motsvarar en anställd. Ett bra tips är därför att kontakta oss och ta hjälp med att gå igenom avtalet innan du skriver på, säger Annika Ewerblad.
Vad bör jag tänka på när jag avslutar en anställning?
– Var vaksam över vad du skriver på när du avslutar din anställning. Om anställningen upphör genom en överenskommelse och det finns en skrivning av typen “samtliga mellanhavanden är slutligt reglerade” så kan du inte komma tillbaka senare och kräva någon ersättning, förklarar Annika Ewerblad.
En annan sak som kan vara viktig att bära med sig är den så kallade presumtionstiden, som sträcker sig sex månader efter det att din anställning upphört. Om du exempelvis söker patent för en uppfinning under den här tiden kan arbetsgivaren hävda att den är gjord när du var anställd. Då ligger det på dig att lägga fram bevis för att så inte är fallet. Efter sex månader är det däremot arbetsgivaren som har bevisbördan.
– Många som slutar en anställning har bråttom med att komma igång med något nytt, men tänk då på att vänta tills både uppsägningstiden och presumtionstiden gått ut innan du börjar söka patent. Då ligger inte bevisbördan på dig, när och hur uppfinningen kom till.
Hur vet jag om jag kan söka patent för en uppfinning?
För att en uppfinning ska gå att patentera måste den uppfylla en rad kriterier. Den ska bland annat vara ny, ha uppfinningshöjd, och vara industriellt tillämpbar.
– Det kan vara bra att veta att du kan få hjälp med att göra en professionell bedömning via Sveriges Ingenjörer. Vi har ett samarbete med AWA-patent där du kan få två timmars kostnadsfri rådgivning. Men då krävs det att du konkretiserat din tekniska idé, att du tagit fram en teknisk beskrivning på uppfinningen och att du vet att din tekniska lösning fungerar i praktiken.
Så regleras rätten till ersättning
Varje uppfinnare som överlåtit någon del av rätten till uppfinningen till sin arbetsgivare har rätt till skälig ersättning. En förutsättning är att uppfinningen kan anses vara patenterbar. Ersättningen utgår oftast med ett engångsbelopp.
Arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter framgår av Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Är du anställd inom stat eller kommun eller hos ett företag som saknar kollektivavtal omfattas du av den här lagen.
Är du däremot anställd inom privat sektor och arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal gäller Uppfinnaravtalet. Det är ett kollektivavtal tecknat mellan PTK, där Sveriges Ingenjörer ingår, och Svenskt Näringsliv.