Han samordnade krisarbetet vid en av Skånes värsta översvämningar

Den 25 januari steg vattennivån i Finjasjön i Hässleholm 23 centimeter på ett dygn. Då förstod Mathias Jönsson, ingenjör och projektledare i kommunen, att läget var allvarligt. Nu gällde det att snabbt försöka skydda viktiga samhällsfunktioner. 

I slutet av januari drabbades Skåne av stora översvämningar på grund av snösmältning i kombination med stora regnmängder. Hörbyån, Ringsjön och Finjasjön var några av vattendragen där man uppmätte rekordhöga nivåer.

Området kring Finjasjön i Hässleholms kommun drabbas återkommande av översvämningar. Värst var det i februari 2002 när sjön steg 2,47 meter.

I höstas började orosmolnen torna upp sig igen när vattennivån i sjön var högre än vanligt. I december och januari täcktes stora delar av Skåne av rejäla mängder snö som låg kvar ändå till 22 januari, då vädret snabbt slog om.

Snön smälte i en rasande fart samtidigt som regnet öste ner och vinden ökade till stormstyrka. Och eftersom nivån i sjön redan var så hög fanns det inga marginaler.

– Ganska snabbt insåg jag att vi närmade oss rekordnivån för 22 år sedan, säger Mathias Jönsson, ingenjör och projektledare vid tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun. Han ansvarar bland annat för vattenrelaterade projekt i kommunen.

Mathias Jönsson kallade snabbt ihop en krisgrupp med räddningstjänst, ansvarig för kommunens VA-system, hemtjänst som behövde kunna komma fram till boende i drabbade områden och kommunens kommunikationsavdelning får att få ut information till kommuninvånarna.  

Krisgruppen hade dagliga avstämningar under den vecka som läget var riktigt kritiskt. Den 26 januari noterades sjöns högsta nivå 2,37 meter över medelnivån och bara 9 centimeter lägre än toppnoteringen 2002.

Förstärkte vallar och stängde av vägar

Ett problem under de kritiska dagarna var alla nyfikna som ville se hur det såg ut i det översvämmade området där ett 50-tal hus hade drabbats.

– På vissa gator och en genomfartsled stod hela vägöverbyggnaden i vatten och det försvagar vägkonstruktionen. Därför tvingades vi stänga av både genomfartsleden och några mindre vägar.

Mathias Jönsson och hans kollegor på tekniska förvaltningen jobbade också intensivt med att förstärka de vallar som byggts tidigare, men inte var tillräckligt höga.

 Framför allt fanns en oro för hela VA-systemet, ledningar, pumpstationer och reningsverk.

– I det kritiska området finns vallar mellan sjön och pumpstationerna. Vi behövde förstärka vallarna genom att bygga dem högre med hjälp av moränmassor och täcka dem med ett grövre krossmaterial som erosionsskydd.   

Under flera dagar uppmanades invånarna i kommunen att vara sparsamma med att duscha och spola i toaletter för att avlasta ledningarna och minska risken för översvämningar.

Efter översvämningen som inträffade 2022 hade kommunen långtgående planer på att bygga en två kilometer lång skyddsvall utmed den värst utsatta strandlinjen.

– Förslaget mötte så mycket motstånd från boende närmast sjön att kommunen inte gick vidare med planerna. I stället byggdes en skyddsvall på en kort sträcka bland annat för att skydda en viktig pumpstation, säger Mathias Jönsson.

Flera orsaker till att sjön svämmar över

Men vad är egentligen orsaken till att Finjasjön svämmar över? Och vad kan man göra för att lösa problemet?

Mathias Jönsson säger att flera faktorer samverkar. Grunden är de sjösänkningar som gjordes i slutet av 1800-talet för att vinna mer odlingsbar mark. Flera av de översvämningsdrabbade husen har byggts på gammal sjöbotten.

Ett annat problem är sjöns platta bottenprofil på utloppet och drygt en mil nedströms längs Almån. Den svaga lutningen gör att avrinningen blir trög. Enkelt uttryckt; när det kommer mycket nederbörd fylls sjön snabbare än vad Almån klarar att avleda.

Ett tredje problem som inträffar när det kommer stora nederbördsmängder är att Almån vänder riktning, rinner baklänges och fyller Finjasjön med vatten.

Det hänger troligen ihop med att utloppet är omgrävt men också det som händer när Almån rinner ut i Hörlingeån två kilometer nedströms.

– Hörlingeån har en mer lutande bottenprofil och flödet blir större än vad ån nedströms klarar av att svälja. Effekten blir att vatten rinner baklänges via Almån ut i Finjasjön.

Modellering kan simulera scenarier

I dag har vattennivån i Finjasjön sjunkit men det går långsamt. Utan mer regn sjunker nivån i genomsnitt två centimeter per dygn och fortfarande står många hus i vatten.   

– Det behövs inga stora nederbördsmängder för att nivån ska stiga igen. Risken för att nivån stiger håller i sig åtminstone fram till april, säger Mathias Jönsson.   

Han har flaggat för att kommunen behöver jobba långsiktigt med problemet.

En viktig pusselbit handlar att förstå hur olika förhållanden påverkar vattennivån i Finjasjön. Det gör man enklast genom att skapa en hydraulisk modell över hela sjö- och vattensystemet för att kunna simulera olika scenarier.

– Det är först när vi förstår hur sjön fungerar som vi kan bedöma vilka åtgärder som kommer få bäst effekt, säger Mathias Jönsson.