Bra eller dålig löneökning? Här är svaret
Foto/illustration: Dilok Klaisataporn/ Getty Images
Fick du 3, 6 eller 9 procents löneökning 2023? Och var det i så fall bra eller dåligt? I Sveriges Ingenjörers första rapport om årets lönestatistik kan man jämföra sin egen ökning med snittet utifrån två av kriterierna som påverkar mest.
I slutet av februari tankades den uppdaterade lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer in i Saco lönesök. Och nu har den första rapporten om statistiken kommit.
Den visar att de individuella löneökningarna för ingenjörer i snitt blev 6,9 procent i privat sektor, 4,3 procent i statlig sektoroch 4,4 procent i kommunal och regional sektor. Men spännvidden är så klart stor inom varje sektor.
Därför visar man i den nu publicerade rapporten hur stora löneökningarna var per åldersgrupp och utifrån om man bytt jobb eller inte. Sveriges Ingenjörers statistiker Anna Sandgren menar att man behöver gå ner på den här nivån för att se: Fick jag en bra ökning förra året eller inte?
– Om man jobbar i privat sektor, är kvar på samma jobb och är 55 år så kan man ju tänka ”6,9 procent, det fick ju inte jag”. Men då kan man titta i det här diagrammet och se att då var den genomsnittliga ökningen 4 procent.
Ett annat exempel är om du är relativt ung/ny på arbetsmarknaden och bytt jobb, i den gruppen ligger löneökningarna på en betydligt högre nivå: cirka 14–15 procent.
Diagrammet hon pratar om är det här, som visar genomsnittlig löneökning per åldersgrupp och uppdelat på om man bytt jobb eller inte:
Där ser man att den procentuella löneökningen minskar gradvis med åldern, och att det ofta är dubbelt så hög löneökning om man byter jobb jämfört med om man inte gör det.
Också interna byten räknas
I staplarna för dem som bytt jobb räknas både om man bytt till en ny arbetsgivare och om man bytt jobb internt. I rapporten konstaterar man att det är störst löneökning om man byter till en ny arbetsgivare – men att ökningen om man byter internt är större än om man inte byter jobb alls.
Statistiker Anna Sandgren säger att man kan överföra det till diagrammet genom att tänka att om man bytt till en annan arbetsgivare så kan löneökningen vara högre än det som visas. Och har man bytt jobb internt så är ökningen de flesta något lägre.
Utifrån att löneökningarna i snitt var lägre i statlig och kommunal/regional sektor kan man också tänka att staplarna kan justeras ner lite för dem. (logga in på Sveriges Ingenjörers webbplats för att se de individuella löneökningstalen uppdelat per arbetsmarknadssektor, se länk längst ner)
Fakta: Medellön, reallöneökning och länkar
78 700 medlemmar svarade på Sveriges Ingenjörers löneenkät.
Medellön för dem för 2023: 59 300 kronor (för den yngsta åldersgruppen, födda 1994 och senare, är medellönen 41 900 kronor. För den äldsta åldersgruppen, födda 1963 eller tidigare är den 67 700 kronor)
För att bryta ner statistiken på mer detaljerad nivå, logga in i Saco Lönesök.
Reallöneökning: 26 procent av ingenjörerna fick en reallöneökning, alltså högre ökning än inflationen som var 8,5 procent. För 2024 är Konjunkturinstitutets prognos att inflationen blir 2,9 procent, vilket ökar chansen för reallöneökningar.
Här hittar du hela rapporten om lönestatistiken ”Ingenjörernas arbetsmarknad stark i oroliga tider”.
För att se Löneökningstal nedbrutet per privat/ statlig/ kommunal-regional sektor, logga in här.
9 kommentarer
Jag har varit inne och jämfört medellön för privat sektor (Civ Ing, medlemar i SI) för 2023 och 2022 i SACO lönesök. Då får jag en ökning på 3,52 % gällande medellön. Varifrån kommer siffran 6,9 %?
Vi är intresserade av det här eftersom vi brukar jämför mot vårt företags löneökningar och vi vill veta att vi jämför rätt.
Hej Bengt! Bra att du frågar. Det handlar om att ökningstalen utgår från individer – hur lönen ökat mellan två år för de personer som svarat på löneenkäten två år i rad och där man kan se just ökningen, inklusive till exempel om man blivit befordrad – medan Saco lönesök visar medellön etc för alla som svarat. Men jag ber Anna Sandgren skriva en förklaring så att det blir helt rätt. /Karin Thorsell, redaktionen
Så här svarar Anna Sandgren: I rapporten redovisas individuella löneökningstal. Dessa beräknas utifrån de individer som besvarat löneenkäten två år i rad. Varje individs löneökning under ett år beräknas och därefter kan olika statistiska mått beräknas tex medelvärde för alla individers ökningstal.
Förbundet redovisar även medellöneökning som är ett helt annat mått. Då beräknas förändringen av medellönen för hela gruppen år ett jämfört med år två, dvs det behöver inte vara samma individer som är med i beräkningen. Medellöneökningen brukar även vägas med avseende på antalsfördelningen de båda åren. De individuella löneökningstalen visar hur löneökningarna ser ut för individerna under ett år medan medellöneökningen mer beskriver kostnadsökningarna för lönerna det senaste året för hela kollektivet.
På den här sidan visar de individuella resp medellöneökningen: https://www.sverigesingenjorer.se/lon/lonestatistik/loneokningstal/
Det blev mycket tydligare nu hur vi ska jämföra vår egen statistik mot förbundet. Tack för svar!
Kreativiteten kommer med den allmänna arbetsmiljön och dem man umgås med, inte med mynten i lönekuvertet. Småsnålhet lönar sig inte för vare sig arbetsgivare eller den anställde.
Bra förtydligande av statistiker Anna Sandgren! Jag blev också häpen och missledd av rubriken för jag trodde först att siffrorna handlade om årlig lönerevision. Men inkluderar man alla som bytt arbete blir ju %-storleken så klart högre.
I Region Skåne fick Sveriges Ingenjörers medlemmar 2,54% som kollektiv, så inte ens 3% blev det. AkademikerAlliansen säger sig ha förhandlat fram en bättre löneprocess 2024, men arbetsgivaren vill nu inte ens hålla överläggningar på förvaltningsnivå längre. Så dåligt så det saknar ord. Löneavtalet med evig fredsplikt och utan angiven nivå säger att vi ska få nya löner i april. Inte ens det får vi utan får vänta tills konflikten med Kommunal och Vårdförbundet är över. Två fackförbund som har vett att kämpa för bättre villkor för sina medlemmar.
Sveriges Ingenjörer bör lämna AkademikerAlliansen eller säga upp löneavtalet HÖK-T
Hur ska vi som inte hade lönerevision året innan se på statistiken? Dvs vi hade två år inbakat i ett år.
Statistiker Anna Sandgren kan svara till viss del. Här är hennes svar: De individuella ökningstalen som redovisas i rapporten är inte samma sak som revisionsutfall. Lönerevision sker vid en viss tidpunkt/datum. De individuella ökningstalen är en beräkning av varje individs löneförändring mellan två mättidpunkter med ett års mellanrum. Detta ökningstal innefattar mer än bara lönerevision så som tex arbetsbyten. Dvs det går inte att jämföra revisionsutfall och individuella ökningstal då utfallet av revisionerna bara är en del av de individuella löneökningarna.