Så påverkar Nato ingenjörer på försvarsmyndigheterna
Fler internationella kontakter väntar för ingenjörerna, menar de förtroendevalda: Staffan Lindgren på FOI, Stefan Hållander på FMV och Sören Håkansson på Försvarsmakten. (Foto Stefan Hållander: Staffan Ekstrand, FMV)
Sverige är nu medlem i Nato. Men vad betyder det för ingenjörer inom försvarsmyndigheter? Vi frågade förtroendevalda ingenjörer i Försvarsmakten, på FMV och FOI.
1. Försvarets Materielverk, FMV
Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kraftigt höjda försvarsanslag. Det har lett till högtryck i beställningar som Försvarets Materielverk, FMV, gör till försvarsindustrin.
– Det är en ökning vi inte varit med om tidigare. Den började med försvarsbeslutet 2020 men den stora ökningen är driven av nuvarande omvärldsläge och medlemskapet i Nato, säger Stefan Hållander, ordförande för Saco-S-föreningen på FMV.
Men en förändring han ser som kan knytas direkt till Natomedlemskapet är att det blir fler internationella arbetsgrupper än tidigare, fler projekt som drivs gemensamt med andra länder.
– Det positiva med Natomedlemskapet är att det blir mer internationellt, och det tycker många är intressant och givande, både tekniskt och personligt.
Dyra system för billiga mål är inte bra
För Sveriges del har riksdagen och FMV:s ledning betonat att innovation är centralt. Civil teknik behöver omsättas till militära tillämpningar. Och det gäller till exempel användningen av drönare.
– Vi behöver hitta kostnadseffektiva sätt att bekämpa drönare, inte bara enstaka, utan svärmar av drönare. Att ha dyra system för att bekämpa billiga mål är inte kostnadseffektivt. Det är en utmaning tekniskt. Det är hemskt att det ska behövas, men det är intressanta arbetsuppgifter.
Harmonisering
Sverige har ofta haft egna krav på försvarsmateriel, men nu minskar möjligheten att ha svenska särkrav. Materielen ska kunna användas också av andra och man ska kunna låna av varandra. Färre särkrav ger också effektivare anskaffning och produktion.
– Det gäller till exempel anslutningar till apparater, som en slang som ska anslutas till en pump eller kontakt till ett elverk. Att kontakter ska kunna anslutas till apparater från andra länder. Men det handlar också om radio-, radar- och vapensystem.
I harmoniseringen finns också det som Stefan Hållander ser som den negativa delen med Natomedlemskapet: Mindre utrymme för egna idéer och lösningar, om man inte kan övertyga andra att våra idéer är de rätta.
Högkvarteret, engelska och 24–7
FMV har redan ett stort behov av att rekrytera, och det tror Stefan Hållander fortsätter i några år till. Men hur många civilanställda från Sverige som kommer att jobba i Nato-högkvarteret i Bryssel är inte klart än.
En konkret förändring med Natomedlemskapet är att det behövs mer dokumentation. Redan i dag skriver man mycket på engelska, så där är förändringen inte så stor.
– Däremot har jag förstått att det är många Natoförkortningar, så det blir en utmaning i sig.
Även arbetstider: semestrar och behov av bemanning dygnet runt kommer att förändras i och med Nato. Men hur många på FMV som påverkas är i dagsläget inte beslutat.
2. Försvarsmakten
Inom Försvarsmakten är man i ett uppstartsläge vad gäller Nato och fortfarande är mycket oklart. Det säger Sören Håkansson, ledamot i Saco-S-föreningen i Försvarsmakten.
– Men vi vet är att vi kommer att ta emot utländska personer som ska arbeta här, att vi kommer att få jobba med Nato-gemensamma IT-system och att det blir förändringar i språkbruk, med mer och mer engelska och kanske också franska, beroende på var i Europa man är.
Det han tycker är mest positivt med Natomedlemskapet är den ökade interaktionen med andra Nato-länder.
– Att få mer insikt i hur andra jobbar, att man kan vidga vyerna och få influenser utifrån. Det kan bli större kluster och möjlighet att jobba utomlands. Man offererar också vissa tekniska delar, som ett gäng sedan åker runt och installerar.
Det negativa med Nato menar han är att det nu inte bara är Sverige som ska skyddas. Att vi påverkas av angrepp mot hela Nato, och att sårbarheten därför ökar.
Skiljer på officerare och civilanställda
Försvarsmakten har redan skickat personal till Nato-staber. Hur många fler det blir som åker och om det kommer att gå att söka tjänster är oklart, men det kan bli en möjlighet, säger Sören Håkansson.
För dem som åker är det också oklart vilka villkor som ska gälla.
– Det måste vi titta på. Hur en anställning i Nato skiljer sig mot i Sverige, när det är en svensk individ på en svensk stol. Men det kommer inte att vara samma som i Sverige.
Officersförbundet och Försvarsförbundet har fackliga motsvarigheter i andra Natoländer och har samarbete med dem, men Saco-S-föreningen inom Försvarsmakten har inte kontakt med sina motsvarigheter än.
En fråga som Saco-S-föreningen drivit länge (och som också påverkar nu gentemot Nato) är att Försvarsmakten gör stor skillnad mellan officerare och civilanställda.
– Den skillnaden är lite väl hårt cementerad. Vi vill att man använder civilanställda ingenjörer mer. Officerare kan läsa in en ingenjörsexamen, varför kan inte civilanställda ingenjörer göra motsvarande resa? Att klä på dem militär kunskap. Många har jobbat länge i Försvarsmakten och fått militär kunskap.
3. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
För Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har omvärldsläget och ökade behov från Försvarsmakten gjort att man utökat verksamheten de senaste åren.
Flera områden har fått extra uppmärksamhet från FOI: Attacker mot gasledningar och telekommunikationskablar i Östersjön, ransomware-attacker, störningar i leveranskedjor, hur samhället klarar påverkansoperationer och hur man i Ukraina använt drönare och andra civila produkter för militära syften.
– Vi jobbar med klassisk svensk försvarsutveckling: Att saker får nya användningsområden, att sätta ihop forskning vi har på nya sätt. Att göra mer av mindre. Att se: Hur kan vi göra här? Vi ser det här, vad betyder det? säger Staffan Lindgren, ledamot i Saco-S-föreningen på FOI.
En utredning som mer konkret är kopplad till Nato utgår från Sveriges roll, att vi troligen inte kommer att bli ett krigsområde i sig, eftersom vi inte utgör gräns för Nato.
– Men vi kommer att vara stöd och uppmarschområde, som man transporterar insatser genom. Då behöver vi se: Hur ser infrastrukturen ut? Hur behöver samhället omformas? Det här är frågor som vi kommer att behöva arbeta mera med, exempelvis som stöd åt MSB.
Redan mycket samarbete
FOI har redan många samarbeten med Nato-länder. Så Staffan Lindgren tror inte att Natomedlemskapet innebär så stora förändring i arbetet. Det blir troligen också bara enstaka medarbetare i centrala Nato-staber.
Men Staffan Lindgren lyfter flera gånger fram Östersjön, som nu är ett innanhav i Nato. FOI jobbar som sagt med hur man kan skydda telekomkablar och gasledningar i Östersjön. Men nu får Sverige säkerligen också möjligt att vara med och utveckla hur Nato försvarar Östersjön, eller någon annan del i norra Europa, och det innebär en förändring.
– Att ha en tanke om hur vi kan bidra och leverera på det. Där finns en hel del intressanta frågor. Och hur vi kan stötta Finland och Baltikum i en krissituation. Det mest positiva med Natomedlemskapet är att det ger oss ingenjörer och forskare vid FOI ökade möjligheter att bidra till säkerhet och trygghet i vårt närområde.
Så många negativa delar för FOIs del ser han inte.
– Nej, jag tror inte det. Vi har varit med i många internationella samarbeten inom FoU, så jag tror inte att det kommer att ha så stor påverkan. Men det blir en spännande tid. Det öppnar nog några dörrar till för internationellt samarbete.
