Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Foto: Getty Images

Som ny i Sverige är det inte självklart hur allt fungerar med lön, pension och A-kassa. Det vet ombudsmannen Friedrich Heger, av egen erfarenhet. Fackförbundens roll, kollektivavtalens betydelse och det egna ansvaret – skillnaderna kan vara stora, beroende på var du kommer ifrån.

Den svenska modellen, kollektivavtalens roll och betydelsen av att vara med i facket. Det är mycket nytt att få grepp om när man kommer till Sverige för att arbeta. 

– Oavsett var du kommer ifrån är det värdefullt att få en förståelse för hur det fungerar i Sverige. Många har bilden av Sverige som ett stort välfärdssamhälle, men för att kunna dra nytta av det fina system som vi har i Sverige finns det saker du själv måste ta ansvar för, säger Friedrich Heger. 

Friedrich Heger, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Kollektivavtalen kompletterar lagen

Friedrich Heger är ombudsman på Sveriges Ingenjörer. Det är nu 15 år sedan han själv kom till Sverige och han har stor förståelse för att det är mycket att sätta sig in i. 

Via föreläsningen Working in Sweden vill han ge en grundläggande bild av hur det fungerar i Sverige med kollektivavtal, trygghetssystem och vikten av att gå med i både fack och A-kassa.

– Kollektivavtalen kompletterar den grundläggande lagstiftningen, det är viktigt att förstå att det är normen på den svenska arbetsmarknaden. Utan kollektivavtal har du exempelvis ingen rätt till lönerevision eller tjänstepension, förklarar han.

I föreläsningen går han igenom den svenska modellen, hur det fungerar med olika anställningsformer, sociala förmåner som föräldrapenning, pension och arbetslöshetsersättning samt facket – vad det är och innebär för individen. 

– Om du exempelvis blir arbetslös så får du högst 11 200 kronor före skatt i arbetslöshetsersättning om du inte är med i A-kassan. Det betalar inte ens hyran. Om du däremot är med i både A-kassa och ett fackförbund med en inkomstförsäkring kan du få 80 procent av lönen. Det är väldigt stor skillnad, poängterar han.

Ingen politisk koppling

Vilken bild man har av facket och betydelsen av att vara medlem i ett fackförbund kan vara väldigt olika beroende på varifrån i världen man kommer.

I vissa länder finns det en tydlig politisk koppling till ett fackförbund, i andra fall är facket nära lierat med arbetsgivaren. I vissa länder kan man räkna med att bli uppsagd om man engagerar sig fackligt, ibland kan det till och med vara förenat med livsfara. 

– I många länder är det inte heller vanligt att akademiker är med i facket, det är något som många ingenjörer blir överraskade av, säger Friedrich Heger. 

Fackförbundens roll i Sverige

  • Sacoförbunden är politiskt oberoende
  • Medlemskap i ett fackförbund är frivilligt. Ingen kan tvinga dig att gå med.
  • Möjlighet till medlemskap i fackförbund är oberoende av din typ av anställning, arbetstillstånd eller nationalitet.
  • Lokal representation på din arbetsplats innebär att det finns personer som förhandlar med arbetsgivaren för din räkning. Om du har problem på din arbetsplats och är medlem i facket kan du få stöd och hjälp av dem.
  • Medlemskapet i AEA betyder inte att du är medlem i ett fackförbund. Det är två olika organisationer.

Se till att ta eget ansvar

Friedrich Heger berättar att han ofta blir inbjuden till större företag och Akademikerveckor för att hålla föreläsningen Working in Sweden, som även finns att se på webben. Och det är inte bara de som är nya i Sverige som uppskattar den. Ibland smyger även HR-avdelningen in för att lyssna och hämta inspiration från föreläsningen. 

– De som kommer och lyssnar är sanslöst glada och tacksamma för informationen och det blir ofta bra diskussioner och frågor efteråt. Många stannar också kvar och delar med sig av hur det fungerar i de länder de själva kommer ifrån. Man känner sig som en världsmedborgare, berättar han.

Något som Friedrich Heger själv tycker är viktigt att ta med sig är förståelsen för att man själv måste ta ett eget ansvar för att ta del av det skyddsnät som finns i Sverige. Och att facket och A-kassan är två olika saker.

– Det är inte lätt att vara utlänning i Sverige, att förstå hur systemet fungerar och vad var och en måste göra för att det ska fungera. Jag brukar uppmana de som lyssnar att dela vidare, tipsa en kompis eller kollega så att de inte går miste om den delen av trygghetssystemet, säger Friedrich Heger.

Nyfiken på mer?

Mer information och tips på vad som kan vara bra att veta när man påbörjar ett arbetsliv i Sverige finns på Sveriges Ingenjörers webbsajt. Här finns även en länk till föreläsningen Working in Sweden.

Läs hela tidningen!

Den här artikeln finns med i ett specialnummer av Ingenjören. Du kan läsa hela tidningen digitalt här.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.