”Vår roll är att vara jobbiga när det behövs”

Fackföreningar på arbetsplatser, vad gör de egentligen? Kan de stoppa förslag som arbetsgivaren vill genomföra? Och hur kan de hjälpa medlemmarna? Ingenjören har träffat Akademikerföreningen på Cytiva i Uppsala.   

Vi har bestämt möte i receptionen och jag slår mig ner i loungen innanför. Det är folk i rörelse som kommer och går genom spärren som kräver passerkort. Jag sneglar på klockan på väggen och spanar efter Erik Löfgren som jag ska träffa.

Några minuter sen kommer han med raska steg och ber om ursäkt.

–  Jag fastnade i ett samtal på vägen om ett medlemsärende. Det blir ofta så när jag rör mig mellan byggnaderna.

Erik Löfgren är produktionsingenjör och sedan några månader ordförande för Akademikerföreningen på life-science-företaget Cytiva i Uppsala. Hans fasta arbetsplats är i en av de många produktionsbyggnaderna på området. Där är hans ansvar att lösa problem som uppstår och att jobba med ständiga förbättringar. Det som tillverkas är små gelpartiklar som används som filter vid tillverkning av biologiska läkemedel och vacciner.

Vi lämnar loungen och går upp en trappa genom ett nybyggt och knäpptyst kontorslandskap. I det bokade mötesrummet möter vi Matilda Ström, en av de 11 akademiker som jobbar tillsammans med Erik Löfgren i den lokala fackstyrelsen.

Hon är precis som Erik Löfgren civilingenjör men jobbar med en helt annan verksamhet. Matilda är elektronikkonstruktör inom forskning och utveckling av Biacore, ett instrument som Cytiva säljer till labb som arbetar med proteinforskning.

–  Jag började på Cytiva för två år sedan och på mitt förra jobb, Sandvik Coromant i Gimo, var jag skyddsombud. Arbetsmiljö har alltid varit en viktig fråga för mig och det var därför jag tackade ja när styrelsen för ett år sedan frågade om jag ville vara med.

Erik Löfgren nickar.

– Styrelsen hörde på omvägar att Matilda brinner för arbetsmiljöfrågor. Det var också bra att få in en representant från forskningsverksamheten.

När jag frågar hur mycket tid hon ägnar åt det fackliga uppdraget tittar Erik och Matilda på varandra och skrattar. Det visade sig bli betydligt mer i början än någon av dem hade kunnat tro.

Våren 2023 skedde en sammanslagning mellan Cytiva och det amerikanska företaget Pall och omorganisation ledde till många MBL-förhandlingar.

– Från februari till maj deltog vi i ungefär 30 MBL-förhandlingar i veckan. Styrelsen hade sagt till Matilda att uppdraget oftast handlar om tre timmar i veckan. Vi hade ingen aning om att det skulle bli så många förhandlingar.

Nu har arbetsbelastningen för Akademikerföreningens styrelse i stort sett återgått till det normala men Erik Löfgren säger att styrelsen med 11 personer ibland känner att de är för få.

På stora företag har det lokala facket ibland en speciell MBL-grupp som sköter alla förhandlingar. Så är det inte på Cytiva.

– Alla i styrelsen MBL-förhandlar för en eller flera verksamheter inom företaget. Ingen går ensam, vi försöker alltid vara 2-3 och vi blandar erfarenhet. Nya får gå med någon av de mer erfarna.

Lyssnar företaget på facket?

Frågor som ofta kommer upp på MBL-möten är omorganisationer, mindre justeringar av arbetsgrupper och arbetsmiljöproblem.

Varje vecka deltar Erik Löfgren tillsammans med en eller två till från styrelsen i ett samverkansmöte tillsammans med ordföranden för de andra facken – IF-metall, Unionen och Cytivas HR-chef på den högsta nivån i Sverige. Ibland är Cytivas vd och utländska chefer också med när det exempelvis handlar om större omorganisationer eller förändringar av företagets bonussystem.

Akademikerföreningen på Cytiva försöker vara tydliga med att samverkansmöten inte ska vara förhandlingar. Det är viktigt att frågor som kommer upp under mötet inte förhandlas direkt, om det inte är enkla frågor.

– Vi vill boka separata möten för förhandlingar för att kunna förbereda oss och ta reda på hur beslutet påverkar våra medlemmar. Ibland jobbar någon i styrelsen i den verksamheten men vi har också AF-ombud och skyddsombud som är våra öron och ögon vid kaffeapparaterna, säger Matilda Ström.

Lokala förhandlingar innebär att de fackliga organisationerna har rätt att lämna sina synpunkter innan arbetsgivaren beslutar om viktiga förändringar av verksamheten. Förhandlingen ska ske innan beslut fattas, men det är arbetsgivaren som till sist ensam fattar beslutet.

Men lyssnar företaget på vad ni tycker?

– Ja, ibland känner jag verkligen att de gör det, men ibland inte. Det beror vad frågan handlar om, säger Matilda Ström.

Kan ni känna att arbetsgivaren tycker att ni är besvärliga?

– Visst händer det men det är min roll som facklig ordförande att vara jobbig när det behövs, säger Erik Löfgren.

Matilda Ström tycker att det ibland kan vara svårt att bestämma vilka strider man ska ta.

– Det är inte smart att alltid driva vår uppfattning utan vilja att kompromissa eller backa. Det är ofta bättre att välja sina strider. Vi ska inte ge med oss för lätt men inte heller vara oresonliga och det kan vara en knepig avvägning ibland.

Erik Löfgren håller med.

– Om HR presenterar tre förslag som vi ogillar kan vi behöva välja vilket som är sämst och sedan slåss för att de ska backa på det. Ofta kan de mer erfarna i styrelsen se vilka vägar som är stängda och vilka som är framkomliga.

Många frågar: Hur kan jag höja min lön?

En viktig uppgift för de lokala fackföreningarna är förstås den årliga lönerevisionen men i arbetet är varken Erik Löfgren eller Matilda Ström särskilt involverade. Arbetet leds av lönegruppen som bemannas av några andra i styrelsen.

De senaste två åren har lönegruppen jobbat mycket med att förbereda medlemmarna för lönesamtalen. Lönerevisionen startar med ett medlemsmöte där alla får reda på hur löneprocessen går till och tips på hur de själva kan påverka sin lön.

– Många är engagerade och den vanligaste medlemsfrågan är ”Vad kan jag göra för att höja min lön?” De flesta förstår att lönesamtalen är viktiga och att de därför behöver förbereda sig, säger Matilda Ström.

Den näst vanligaste medlemsfrågan handlar om företagets målverktyg. Där finns en frustration bland medlemmarna och frågorna handlar mycket om kritik.

Cytiva har sedan 20 år amerikanska ägare. Det var det svenska företaget Pharmacia (senare Pharmacia Upjohn) som först blev Amersham Biosciences och 2004 köptes av amerikanska GE och blev en del av GE Healthcare. Då infördes ett amerikanskt bedömningssystem som många var missnöjda med. Men under de 20 år som GE var ägare lyckades facken förändra och ”försvenska” det.

– När amerikanska Danaher köpte loss stora delar av healtcare-portföljen av GE bildades Cytiva 2019 som ett dotterbolag. Och då fick vi ett nytt amerikanskt bedömningssystem. Många som har jobbat här länge känner att vi är tillbaka på ruta ett och måste börja om från början, berättar Matilda Ström.

”De svåraste förhandlingarna är personalärenden”

På många arbetsplatser är det svårt att hitta medlemmar som vill engagera sig fackligt. Många som blir tillfrågade känner att de inte har tid eller kunskap. Erik Löfgren säger att han lägger ungefär 10-12 timmar i veckan på fackligt arbete.

– Vissa veckor kör det ihop sig men alla i styrelsen sträcker ut en hand och vi försöker verkligen hjälpa varandra. Min företrädare sitter också kvar som suppleant och det känns väldigt bra. Han är ett stort stöd.

Att lära sig vad det står i kollektivavtalet och lagboken för att kunna svara på medlemmarnas frågor beskriver Erik Löfgren också som ett lagarbete.

– Jag har lärt mig allra mest genom de mer erfarna i styrelsen. Många gånger behöver jag veta ”Hur har vi gjort tidigare?”

Om något känns otydligt i kollektivavtalen kontaktar någon i styrelsen Sveriges Ingenjörer. Erik Löfgren och flera andra i styrelsen har också gått förbundets kurser för förtroendevalda.

Ibland handlar MBL-förhandlingarna om positiva förändringar, ibland om förslag som medlemmarna inte uppskattar. De svåraste förhandlingarna är personalärenden, känslomässigt och ibland juridiskt.

Förutom MBL-möten bollar Erik Löfgren med andra i styrelsen som har frågor och förbereder akademikerföreningens styrelsemöten som sker varannan vecka.

– Vi försöker också synas här på arbetsplatsen. Ibland bjuder vi in till föreläsningar och ”Fika med facket” då vi finns på plats för att svara på frågor.

Men vet medlemmarna vad Akademikerföreningen gör?

Matilda Ström tror att alla inte riktigt förstår fackets roll på arbetsplatsen. Ibland tror medlemmarna att det är företaget som har tagit initiativ till en förmån när det egentligen är facken som har drivit frågan.

– Vi gör mycket som inte syns, det märker vi när vi pratar med medlemmar.

Men båda upplever också det omvända. Att det ibland finns orealistiska förväntningar på vad de kan göra.

– Ibland frågar medlemmar hur vi har kunnat gå med på en viss förändring. Många vet inte att facklig samverkan betyder att vi får förhandla, men det är arbetsgivaren som bestämmer.

Frågan uppstår också i samband med lönerevisionen. Akademikerföreningen uppmanar medlemmar att höra av sig om de är missnöjda. Men det betyder inte att medlemmarna kan lämna ansvaret för sin löneutveckling till facket.

– Man kan inte överlämna sitt ”ärende” till oss som kliver in som superförhandlare och får upp lönen. Det är också därför vi driver kampanjen att var och en förhandlar sin egen lön, säger Erik Löfgren.

”Jobba fackligt är personlig utveckling”

Vad är det då som är roligt med att vara fackligt förtroendevald?

Matilda Ström tycker att det är intressant att få en helhetsbild av vad företaget gör. I sitt eget arbete grottar hon ner sig mycket i detaljer.

– Det är också roligt att lära sig något nytt och att jobba tillsammans med de andra i styrelsen. Jag tycker att det är viktigt med en bra arbetsmiljö och det här är ett bra sätt att kunna påverka.

Erik Löfgren menar att det är roligt att lära sig mer om hela företaget.

– Det är en personlig utveckling för mig, inte inom mitt ingenjörsyrke, men för mig som person. Jag har ingen ambition att bli chef men det här är roligt.

Erik Löfgren säger att han, innan han blev förtroendevald, ibland hade åsikter om hur ledningen skötte sig.

– Men då hade jag inte verktygen för att kunna påverka. Alla som ibland känner att ”det här skulle kunna göras på ett mycket bättre sätt” borde fundera på att bli förtroendevald. Det är världens chans att kunna förändra.