Forskare har studerat särskild ingenjörshumor

I höst presenterar Maria Berge en studie med arbetstiteln I skämten döljs framtidens ingenjör.

När ingenjörsstudenter löser problem i grupp spelar humor även en viktig roll för lärandet. Det menar Maria Berge, forskare i utbildningsvetenskap. Och på nätet florerar särskilda skämt om fysiker och dataingenjörer.

Maria Berge är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet. När hon arbetade med sin doktorsavhandling gjorde hon två ”sidofynd” hon tyckte var intressanta. Dels att humor spelar en viktig roll när ingenjörsstudenter löser problem i grupp, dels att skämten var i princip obegripliga för icke-ingenjörer. Sedan dess har hon publicerat flera artiklar om fysik- och ingenjörshumorns roll i utbildningen.

En studie handlar om hur ingenjörsstudenter löser mekanikuppgifter i grupp. De fick arbeta med ett klassiskt fysikproblem, där första delen handlar om en oxe som drar en låda. Studenterna löste uppgiften genom att göra kraftdiagram. Stämningen var god och minerna glada. Flera av skämten rörde oxens vikt och ekipagets fart. Oxen blev plötsligt ”fet” och sprang snart i ljusets hastighet, medan skratten avlöste varandra. 

– Här finns en tydlig koppling mellan fysikskämt och lärande. Genom att överdriva storleken på olika parametrar kunde studenterna undersöka om deras ekvationer var rimliga eller inte, säger Maria Berge.

Humor och skratt förenar och skapar en känsla av gemenskap. Om ”bara vi” förstår blir det roliga ännu roligare.

– Det är väldigt kraftfullt när vi skrattar åt samma sak. Det är en fantastisk känsla.

Maria Berge, forskare i utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

”Via skämten prövar man olika idéer”

Skämtandet fyller också en annan funktion. Förslag på lösningar, som studenterna inte är helt säkra på, kan läggas fram med ett skratt, som ett skämt. Det blir en gardering mot risken att göra bort sig.

– Via skämten vågar man pröva olika idéer. Om förslaget är rätt så var det allvar. Men är det fel så var det ett skämt.

Det motsatta händer också, att studenterna ”skrattar ner” någon annans idé, som att den är ett skämt, även om förslaget kanske är seriöst menat.

– När man sitter och lyssnar upplever man inte maktdynamiken, för samtalet går jättefort och studenterna verkar ha trevligt. Men om man börjar analysera ser man att den finns där, säger Maria Berge.

Hon har fortsatt utforska humorns roll i både handledning- och föreläsningssituationer. En skillnad mellan studenters och föreläsares skämtande är att studenterna i högre grad bygger humor tillsammans, i stunden. En säger något, en annan hakar på, och resonemangen blir roligare och roligare.

Föreläsarnas skämtande är mer oberoende av situationen. ”Canned jokes” kan ha lång hållbarhet.

– Jag hade själv en föreläsare på Chalmers som drog samma skämt varje år, det såg man i anteckningar från terminen innan. Ett skämt jag fått från en fysiklärare är: ”Om man springer vinkelrätt in i en vägg, är man normal då?”

En studie publiceras i höst

I höst presenterar Maria Berge en studie med arbetstiteln I skämten döljs framtidens ingenjör. Där undersöks interaktion och dynamik när blivande miljöingenjörer sitter och löser problem ihop. Ett samtal kan halka in på en tv-debatt om energiförsörjningen som någon sett kvällen innan. Politikernas sakkunskap ifrågasätts, lite lagom lakoniskt, skämten byggs vidare, flera hakar på och skratten kommer medan grupparbetet pågår.

– Där bygger de sig själva och sin identitet som ingenjörer. De är tekniskt kunniga. De har ett värde. De är smarta, till skillnad från politikerna som inte kan något om teknik. Det skulle jag säga är typisk ingenjörshumor.

Bland andra papper på Maria Berges anslagstavla hänger en utskrift från det som tidigare hette Twitter. Det är en bild av ett par skelett som sitter vid ett parkbord. I de beniga händerna håller de ölburkar. Text: ”We’re gonna sit here and drink beer until we understand women”. Med bilden ville en tekniktidning skoja till det och väcka intresse för ett reportage – vilket slog helt fel. Tidningen fick ta bort inlägget och be om ursäkt. Maria Berge ser bilden som ett exempel på den sprängkraft som finns i humor, beroende på vilken kontext den används i.

Finns det någon skillnad mellan fysikhumor och mer allmän ingenjörshumor?

Jag vet inte om jag vågar generalisera. Men det finns en viss typ av skämt som handlar om att fysikern och dataingenjören är vita män som aldrig får träffa några kvinnor. De skämten sprids väldigt mycket via nätet. Skämt om ingenjörer handlar ofta om den här rationella, känslolösa människan som bara bygger och bygger.

Som med allting annat finns två sidor av myntet. Humor kan användas för att skapa gemenskap lika mycket som att exkludera. Den kan roa och såra. Men i studentsammanhang fyller humorn en viktig funktion.

– Att skratta tillsammans är fantastiskt. Med humorns hjälp kan vi också visa oss sårbara, vilket kan ta bort spänningar och prestationshets i klassrummet, säger Maria Berge.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så vill Generation Z ha det på jobbet

    Så vill Generation Z ha det på jobbet

    De söker trygghet och vill tjäna pengar. Men längtar även efter ett stressfritt liv och betraktar sig själva som lata. Därför har Generation Z på många sätt annorlunda förväntningar på sitt arbetsliv än sin föräldrageneration – här är några viktiga skillnader.
  • October: News from Ingenjören in English

    October: News from Ingenjören in English

    Chalmers: “Flexible pension and security clearance are the most important changes” • Unemployment among engineers reaches pandemic levels • Is it still worth changing jobs? • Gaming companies want collective agreements adapted to the industry • Lower compensation from income insurance • “I have a non-compete clause – now it feels impossible to change jobs”
  • Maja Lind

    Prisas för exjobb om mer vindtåligt primuskök

    Hur kan ett lättviktsgaskök bli mer vindtåligt utan att lägga på så mycket extra vikt? Det har vinnaren av Sveriges Ingenjörers examenspris hittat en lösning på.
  • Spelbolag vill få fram kollektivavtal anpassade för branschen

    Spelbolag vill få fram kollektivavtal anpassade för branschen

    Två stora spelbolag har tecknat kollektivavtal medan andra speljättar fortfarande tvekar. I Malmö har Massive Entertainment och Sharkmob format en arbetsgrupp för att försöka utforma ett avtal som ska passa hela branschen. 
  • Chefer vill jobba mer på distans – men ser också problemen

    Chefer vill jobba mer på distans – men ser också problemen

    Nästan nio av tio av Sveriges chefer vill arbeta mer på distans. De främsta fördelarna är bättre balans mellan arbete och fritid och minskad stress. Men allt är inte positivt. Samarbete, informationsutbyte och innovation påverkas negativt.