Ingenjörer rapporterar inte all sin tid
Övertid som göms undan i flextiden, konsulter som bjuder på arbetstimmar för att få projekt att gå ihop och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala och plikttrogna” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
En förtroendevald, vi kan kalla henne Emma, hörde av sig till Ingenjören med ett dilemma. Hon har jobbat lokalfackligt i många år och brinner för att förbättra, underlätta och hjälpa medlemmar i arbetslivet. Men hon känner stor frustration över att vissa frågor är omöjliga att driva.
– Våra medlemmar är ibland för lojala och plikttrogna. Många ser problemen, men vill inte vara den som räcker upp handen och bli ett bevis på att saker inte fungerar. Istället fortsätter de att kämpa på med fel förutsättningar, berättar hon.
Går inte att synliggöra med statistik
Ett konkret exempel är arbetstiden. Många lägger ned fler timmar på sitt arbete än vad som ryms inom den ordinarie arbetstiden. Men för att inte verka ineffektiva eller långsamma så skriver de inte upp det i tidrapporten.
– Men om alla får sina arbetsuppgifter utförda som de ska och rapporterar in 40 timmar per vecka, även om de egentligen jobbat 60 timmar, då finns ju inte problemet för arbetsgivaren, poängterar Emma.
Andra sätt att ”dölja” sin arbetstid är att sätta upp timmar på flexen istället för att gå till sin chef och be om att få jobba övertid. Konsulter som rapporterar tid i projekt ”bjuder” på arbetstid på kvällar och helger för att projektet ska gå ihop. Och övertidsavlösta rapporterar överhuvudtaget inte sin tid.
– Vi ser att många har väldigt hög arbetsbelastning och jobbar alldeles för mycket men vi kan inte synliggöra det med statistik. Vi saknar belägget och då blir det också svårt att driva frågan, konstaterar hon.
Kan få allvarliga konsekvenser
Inte heller medlemmarna är så sugna att lyfta problemet, av rädsla för att verka långsamma eller för att de själva inte tycker att det är ett problem personligen. Men Emma pekar på flera allvarliga konsekvenser av att gömma undan den verkliga arbetstiden:
- Nyanställda hamnar i en svår sits när de förväntas hinna med sin föregångares arbetsuppgifter på 40 timmar per vecka, när det egentligen har handlat om mycket mer arbetstid än så.
- Arbetsgivaren blir inte uppmärksammad på hur hög arbetsbelastningen är och kan lägga på ännu fler arbetsuppgifter.
- Projektkalkyler, som ofta baseras på tidigare projekt, blir felaktiga eftersom man utgår från en felaktig tidsåtgång.
- En kultur där man förväntas jobba orimligt mycket riskerar att leda till sjukskrivning och utbrändhet.
Gynnar ingen av parterna
Emma, som jobbar inom industrisektorn, upplever att den övergripande problematiken inte bara handlar om arbetstiden.
– Som förtroendevald ser man ofta områden där arbetsgivaren kanske till och med bryter mot kollektivavtal. Men då medlemmarna inte vill öppet ta upp det som är fel och fortsätter kämpa på med fel förutsättningar så blir incitamenten för arbetsgivaren att vilja förbättra få, förklarar hon.
Hon har kontakt med andra förtroendevalda, även i andra branscher, som vittnar om en liknande problematik. Anledningen till att hon nu vill lyfta frågan är inte för att peka ut någon särskild arbetsplats, utan för att få igång diskussionen.
– Ingen part gynnas av att det ser ut så här, men ingen vill lyfta på den stenen. Jag tror att vi måste börja prata om hur det egentligen ser ut och vilka konsekvenser det får för kollektivet när man av lojalitet eller snällhet döljer hur ens egen situation egentligen ser ut, säger hon.
Förekommer i konsultbranschen
Pia Bäckström är förhandlingschef för industrisektorn på Sveriges Ingenjörer. Hon känner väl igen problematiken som Emma beskriver, framför allt från konsultbranschen.
För konsulter ingår det i uppdraget att rapportera sin tid och det blir på så vis tydligt hur mycket man jobbar. Men när det gäller övertiden är det knepigare. Hon har hört många exempel där man väljer att sätta upp tid på flexen istället för övertid.
– Många hävdar att det kan vara svårt att sätta upp övertid på ett uppdrag om det inte är avtalat med kunden. Exakt hur vanligt det är, vet vi däremot inte. Generellt sett tror jag att det finns många exempel på arbetsplatser där ingenjörer, oavsett om man rapporterar tid eller inte, jobbar mer än man borde.
Rapporterar inte sin tid
När det gäller personer som är övertidsavlösta är det däremot svårt att veta hur arbetstiden ser ut eftersom de sällan rapporterar sin tid. I medlemsundersökningar har Sveriges Ingenjörer frågat övertidsavlösta hur mycket de jobbar och om de vill ha tillbaka sin övertidsersättning.
– De flesta verkar nöjda med den lösningen och är inte så intresserade av att säga upp den typen av avtal, konstaterar hon.
Men samtidigt förstår hon Emmas frustration och att det kan leda till allvarliga konsekvenser när medlemmar arbetar för mycket. Något enkelt råd till Emma har hon däremot inte.
– Det handlar nog snarare om att få igång ett påverkansarbete, tror hon.
För bok över din tid
Bjud in medlemmarna till samtal kring arbetstid och arbetsbelastning, informera om hur avtalen fungerar och vad man har rätt till. Men prata även om konsekvenserna av att jobba mer än man rapporterar och svårigheterna med att driva frågan om den inte är synlig.
– Att jobba för mycket är inget som ligger i vare sig de anställdas eller arbetsgivarens intresse. Men att synliggöra siffrorna är enda sättet att visa hur det verkligen ser ut, förklarar hon.
Även för ens egen del kan det finnas en poäng med att föra bok över sin arbetstid – för att få en uppfattning om hur mycket tid man egentligen jobbar.
– Jobbar du mer än du blir kompenserad för som övertidsavlöst har du möjlighet att säga upp avtalet, påminner Pia Bäckström.
Begär underlag för arbetstiden
En annan väg att tackla frågan är att begära att arbetsgivaren tar fram underlag för arbetstiden. Det är något som man enligt flera kollektivavtal har rätt att begära, för att exempelvis få en bild av hur mycket övertidsavlösa jobbar. Arbetsgivaren skulle då kunna kräva att de anställda registrerar sin tid.
Men då är det viktigt att man som förtroendevald också har medlemmarna med sig.
– Om medlemmarna själva inte tycker att detta är viktigt, då blir det svårt. Om det inte finns något tryck i frågan kanske du som förtroendevald inte kan göra så mycket mer, säger Pia Bäckström.
9 kommentarer
Viktigt att detta diskuteras. Bra artikel. I synnerhet när företagen talar om att man arbetar för medarbetarnas balans mellan arbete och fritid. Man genomför program för medarbetarna. Ibland känns det som om företaget därmed säger att det är ditt eget fel när du inte klarar balansen. Vi har gjort vår del. Men du har en deadline och jobbar vidare mot uppsatta mål. Du är lojal och stolt över att leverera resultat.
Hur kan vi ens tala om att korta arbetstiden? Låt oss sikta på 40-timmarsveckor utan inbyggd förväntan på stora mängder av övertidstimmar.
För många år hörde jag om ett stort företag där anställda som övertrasserade övertidsdispensen ”bokförde” överstigande timmar separat och utbetalades i slutet av året som en engångssumma. Hade verkligen inte det lokala facket insyn i detta funderar jag nu.
Nu är ju hållbarhet i ropet och jag bara önskar att det kunde gälla medarbetarnas hållbarhet. Svårt att mäta. Företagen har ju ökat andelen kvinnor i olika roller i tidigare mansdominerade branscher. Det har varit framgångsrikt att mäta och synliggöra. Hur kan vi mäta ”osynliga timmar” ? Arbetsgivarna är nog inte intresserade av att mäta timmarna. Kanske facket kan genomföra anonyma och renodlade medlemsenkäter gällande osynliga timmar på årlig basis och publicera resultaten?
Är själv övertidsavlöst och har tagit upp denna fråga själv med flera chefer utan att få ett bra svar hur jag skall logga faktiskt arbetstid och restid och samtidigt koppla detta till olika projekt. Det svar jag fått är att logga 40h/vecka och ha en egen loggbok och justera arbetstiden själv. Det fungerar bra för mig, men övertidstimmarna loggas inte i ngt system för uppföljning. Problemet är nog inte ovilja från chefer att göra rätt, utan mer ett rapporteringssystem med brister.
Viktigt att detta tas upp, i synnerhet nu för tiden när var och varannan drabbas av utmattningsdepression och andra stressrelaterade sjukdomar.
För egen del har jag varit övertidsavlöst på de anställningar jag har haft ända sen jag tog examen 2002. Det känns idag som regel än undantag. Fördelen för mig, för att jag varit noggrann med att bokföra den tid jag jobbat och stått på mig att det ingångna avtalet ska gälla, att jag efter veckor med övertid haft veckor med ledighet och ganska ofta en veckas extra semester.
Min erfarenhet är dock att många yngre medarbetare som inte känner till något annat tror att övertidsavlöst innebär att de har oreglerad arbetstid, vilket absolut inte är fallet. (Det ser man bara i kommentarerna här, och t.o.m. att någon betraktar det som att jobba på beting.) Facket borde ta betydligt större ansvar för medlemmarna i det här, och det borde in i kollektivavtalet att både arbetsgivare och anställd har ett ansvar att vid varje enskilt tillfälle kunna redogöra för hur mycket en anställd arbetat per vecka. Långsiktigt förlorar alla på varje individ som blir långtidssjukskriven för att man jobbar för mycket under för lång tid utan bra återhämtning, och alla förlorar också på att det är många som gör sitt arbete på mer än 40 timmar per vecka utan att det syns.
Som medlem och anställd i ett företag med flera oflyttbara deadlines arbetar jag ofta 50-60 timmar i veckan under 3-4 veckor i sträck. Även om jag inte får övertidsersättning är mitt problem inte de extra timmarna, utan hur jag kan rapportera dessa timmar i systemet så att företaget är medvetet om min insats. Det skulle vara bra om ledningen eller arbetsmiljöavdelningen kunde se om detta är ett mönster i företaget för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö.
Även som tjänsteman i offentlig sektor känner jag igen mig i beskrivningen. Bara vid vissa särskilda händelser får vi ”använda” övertid som vi kan ta ut i tid eller pengar. All annan övertid ska hanteras med flexkonton, och det är många av oss som har svällande flexkonton. Jag har en hög produktivitet, men jag betalar med att kanske inte alltid redovisa all tid som jag borde.
Tack Emma för att du lyfter på locket!
Ett relaterat problem är restiden.
Restid som företagen i många fall fakturerar tid för till kund, men som inte räknas som arbetstid i lagens mening. Jag och många av mina kollegor kan periodvis arbeta 6o timmar övertid per vecka och i tillägg till det ha 15 timmar restidsövertid per vecka. Att ingen av oss råkat ut för olyckor är mer tur än skicklighet. Inga chefer komenterar ens att det står 75 timmar på veckans tidrapport. De gömmer sig inte sällan bakom en planeringsavdelning som lägger ut jobben på individer efter kompetens och tillgänglighet i kalender när frågan kommer på tal.
I den lokala fackklubben är det samma individer som diskuteras år efter år. Cheferna kommer och går, deras förklaringar om varför dessa individer hamnar på listan de söker övertidsdispenser för varierar men det är alltid samma personer som är först ut med att slå i övertidstaket.
Vi har lokalt fått företaget att redovisa även restid utanför ordinarie arbetstid till klubben, detta för att vi ska få ett grepp om individens totala arbetsbelastning i dispenssituationen. Insyn i restiden fick vi först efter att vi avslagit alla dispensansökningar.
Vi beviljar inte övertidsdispenser till personer som har mycket restidsövertid även om företaget kommer med kreativa förklaringar om hur det ska bli bättre om de bara får 50 timmar till.
Total arbetad tid inklusive restid bör vara ett prioriterat område i kommande avtalsförhandlingar.
Många arbetsgivare, inklusive konsultbolag, säger ”nej, nej vi sysslar inte med övertid, utan ska ha balans”, och i praktiken används kompkontot vid arbetstoppar och för att jobba ihop en extra semestervecka.
Jag tycker detta nitiska fokus på att logga varenda arbetad timme bara skapar onödig stress och administration. Personer som jobbar snabbt och effektivt straffas genom att de har svårt att få ihop sina 40 timmar därmed jobbar ännu mer fast energin är slut (eller måste fuska med tidrapporteringen). Det blir som en återgång till industrialiseringens stämpelklocka där arbetad tid och inte leverans är det viktiga, snarare än att incitamentet är att när man levererat kan man gå hem.
Jag tycker att allt kontorsarbete skulle innebära förtroendearbetstid (övertidsavlösning och extra semester) där arbetsgivaren får sätta sig ner och fundera över vilka uppgifter som ska levereras (och ta bort ineffektiv administration) och arbetstagaren/facket får fundera över vad som är rimligt för en person att leverera på en vecka och hur balans egentligen ser ut.
I teorin kunde även konsultbolag köra denna modell och sälja en leverans 🚚 och inte ett visst antal timmar, man behöver bara skapa en vettig beräkningsmodell för budget och lön.
Jag hoppas och tror att de flesta människor skulle må bättre om vi fokuserade mindre på klocktid och mer på det vi håller på med.
”Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser.”
Att säga så är att göra det väldigt enkelt för arbetsgivarna och spela dem rätt i händerna. I en situation där företagen ständigt gråter blod över sina kostnader, samtidigt som de går med storvinster, där anställda/konsulter inte ersätts när de slutar, har det blivit mer eller mindre norm att arbetsgivaren förväntar sig att man arbetar mer än man skriver upp. Fackföreningarna på plats ser mellan fingrarna med det rätt rejält.
Har själv varit utbränd i ett par år pga arbetssituationen, men inte ens då har det varit möjligt att sänka förväntningarna.
Jag är själv inte övertidsavlöst, men har i perioder jobbat 55 timmar i veckan utan att någon har höjt på ögonbrynen. Som någon skrev finns det ingen uttalad förväntning om att man ska jobba så mycket, men när arbetsbördan/förväntningarna som läggs på enskilda motsvarar 1.5-2 heltider, kan det kanske diskuteras hur frivilligt det hela är.
Facket har varit väldigt frånvarande under hela min process.
som alltid finns två sidor av mynt. det är på vissa företag även företag som inte vill att t.ex. övertidsavlösta logga sin tid. Finns det möjlighet att skriva plus och minus?
För den övertidsavlöste blir det ju då lättare att bara skriva 40 timmar. för den enskilde gör det ju igen skillnad. krav från kund är samma och projekt skall levereras. att företaget sen förlorar att tid inte faktureras eller att projekten sen får fel input är ju inte något för den enskilde. här bör man ju ställa frågan varför överhuvudtaget används övertidsavlösen?
på många företag kopplas dessutom övertidsavlösen ihop med en viss roll. vill man ha rollen så får man acceptera övertidsavlösen. i kölvatten följer ju i artikel omnämnda problem.
det kräver ju en hel del administration att följa upp vad man verkligen jobbar. hur reagerar chefen när man inte klarar av sina uppdrag på regulär arbetstid? påverkar det löneutveckling och prestationsbedömningen? vem behöver man vara lojal till? kund, företag medarbetaren, arbetskomisen?
bra artikel för övrigt!