Så mycket tjänar 54 facktoppar

Ulrika Lindstrand hamnar på tionde plats i Arbetsvärldens lista över facktopparnas löner. Therese Svanström, Ulrika Boëthius, Sineva Ribeiro, Andreas Miller och Göran Arrius har de fem högsta inkomsterna. Foto: Eva Edsjö, Alexander Donka, Dan Lepp och Knut Capra Pedersen.

Med en taxerad inkomst på 141 950 kronor per månad hamnar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, på plats tio i Arbetsvärldens rankning över facktopparnas inkomster.

Tidningen Arbetsvärlden publicerade nyligen en lista över fackordförandenas inkomster. Förutom den lön eller arvode som facktopparna har från sina respektive förbund har man även tittat på den taxerade inkomsten. Här framkommer en del intressanta skillnader.

Extrauppdrag och sidoinkomster

Om man enbart tittar på lön eller arvodet för uppdraget som ordförande toppas listan av Andreas Miller på chefsfacket Ledarna. Han har en lön på 160 500 kronor i månaden.

Men många av facktopparna har även andra uppdrag som ger extrainkomster. I den sammanställningen är det Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet, som tar förstaplatsen. Som ordförande har hon en lön på 116 976 kronor, men hade förra året en total månadsinkomst på 470 783 kronor, en skillnad på drygt 4,2 miljoner kronor per år. Förklaringen är att hon bland annat gjorde ett uttag från Handelsbankens vinstdelningsprogram.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet tar också ett rejält kliv uppåt i rankningen när man räknar in extrainkomster. Extrapengarna kommer enligt Arbetsvärlden från styrelseuppdrag samt rese- och bostadsförmåner.

Arbetar deltid på sitt vanliga jobb

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, har ett arvode på 45 378 kronor per månad. Men med en taxerad inkomst på 141 950 kronor kliver hon upp till plats tio i Arbetsvärldens rankning över inkomster.

En del av förklaringen är att Ulrika Lindstrand arbetar deltid som ordförande, vilket gör att hon även har lön för sitt vanliga arbete. Förutom arvodet för uppdraget som ordförande får hon dessutom ersättning för förlorad arbetsinkomst från Sveriges Ingenjörer. Hon har även ett årskort på flyget mellan Helsingborg och Stockholm som hon förmånsbeskattas för.

Utöver detta är hon förste vice ordförande i Saco och arvoderas från Saco med 120 procent av det månatliga arvodet för riksdagsledamöter per år. 2023 var riksdagsarvodet 73 000 kronor och hennes arvode var därmed 87 600 kronor för hela året.

Hon har även ett uppdrag i Universitetskanslersämbetets insynsråd. För det får hon ett arvode om cirka 1 900 kronor per möte. För 2023 uppgick det till 5 700 kronor för helåret.

Enligt Arbetsvärlden gör fackförbunden olika när det gäller arvodet från styrelseuppdrag. En del väljer att räkna av arvodena från ordförandens lön, andra låter dem behålla den. Sveriges Ingenjörer räknar dock inte av Ulrika Lindstrands arvoden från lönen, eftersom dessa uppdrag betraktas som en bisyssla. 


Arbetsvärldens enkät skickades ut till fackförbunden i mars. Sveriges Veterinärförbund och Kyrkans Akademikerförbund valde att inte svara.

1 kommentar

  • Granen

    Man förstår att avgiften behöver höjas när man ser det här

    07 november 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • ”Bara den här veckan, bara den här månaden”: Så  undviker du att krascha

    ”Bara den här veckan, bara den här månaden”: Så undviker du att krascha

    Hon ljög för familjen, glömde orden mitt i en mening och låg klarvaken på nätterna. Ingenjören Klara Albertsson sjukskrevs för utmattning och bytte yrkesbana. Giorgio Grossi på Stressmottagningen i Stockholm pekar på tre områden där både individer och arbetsgivare kan agera i tid.
  • Så vill Generation Z ha det på jobbet

    Så vill Generation Z ha det på jobbet

    De söker trygghet och vill tjäna pengar. Men längtar även efter ett stressfritt liv och betraktar sig själva som lata. Därför har Generation Z på många sätt annorlunda förväntningar på sitt arbetsliv än sin föräldrageneration – här är några viktiga skillnader.
  • October: News from Ingenjören in English

    October: News from Ingenjören in English

    Chalmers: “Flexible pension and security clearance are the most important changes” • Unemployment among engineers reaches pandemic levels • Is it still worth changing jobs? • Gaming companies want collective agreements adapted to the industry • Lower compensation from income insurance • “I have a non-compete clause – now it feels impossible to change jobs”
  • Maja Lind

    Prisas för exjobb om mer vindtåligt primuskök

    Hur kan ett lättviktsgaskök bli mer vindtåligt utan att lägga på så mycket extra vikt? Det har vinnaren av Sveriges Ingenjörers examenspris hittat en lösning på.
  • Spelbolag vill få fram kollektivavtal anpassade för branschen

    Spelbolag vill få fram kollektivavtal anpassade för branschen

    Två stora spelbolag har tecknat kollektivavtal medan andra speljättar fortfarande tvekar. I Malmö har Massive Entertainment och Sharkmob format en arbetsgrupp för att försöka utforma ett avtal som ska passa hela branschen. 
Lönar det sig fortfarande att byta jobb?

Lönar det sig fortfarande att byta jobb?

Att byta jobb har länge varit ett givet tips för att höja lönen, men nu kommer studier som utmanar den gamla sanningen. Hur väl stämmer den trenden för ingenjörer? Så här svarar Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Fler artiklar